Denna uppsats, författad av Joakim Edstrand och William Lydahl vid Luleå tekniska universitet, ämnar att utforska de agila utvecklingsmetodernas mest avgörande faktorer för ett lyckat resultat. Agila utvecklingsmetoder blir allt mer populära och lika så kunskapshantering, men exakt hur kan teorin kring kunskapshantering vara behjälplig till att mitigering de faktorer som påverkar lyckandet av agila IT-projekt negativt? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan på ett agilt IT-projekts framgång, och hur bristerna i agila utvecklingsmetoder, eller problemen som ofta uppstår, kan mitigeras med hjälp av kunskapshantering. Denna rapport siktar på att uppnå dessa mål genom att intervjua personer med diverse erfaren- heter av agila metoder och utifrån empirin skapa en sammanfattning av resultaten som därefter analyseras med målet att svara på forskningsfrågorna och dra eventuella slutsatser. / This thesis, authored by Joakim Edstrand and William Lydahl at Luleå University of Technology, aims to explore the agile development methods' most crucial factors for a successful result. Agile development methods are increasing in popularity, and likewise knowledge management, but exactly how can the theory surrounding knowledge management be helpful to mitigating the factors that affect the success of agile IT-projects negatively? The purpose of this investigation is to identify which factors that have the largest impact on an agile IT-projects success, and how the flaws in agile development methods, or the problems which often occur, can be mitigated with the help of knowledge management. This report aims to achieve these goals by interviewing individuals with diverse experiences in agile methodology. Based on the empirical data, a summary of the results will be created, which will then be analyzed with the goal of addressing the research questions and drawing potential conclusions.

This thesis explores the implementation and improvement of data-driven processes within a Swedish industrial organization, specifically focusing on long-term maintenance planning in the energy sector. Despite the recognized benefits of data-driven decision-making, many organizations, including those in the energy sector, struggle to fully adopt this approach due to challenges such as organizational culture, knowledge management, and lack of top management support. This study addresses these challenges by investigating how data is currently utilized within a Swedish energy producer, identifying barriers to effective data use, and exploring the role of knowledge sharing in enhancing data-driven practices. Employing theoretical models such as Nonaka’s SECI model and Gökalp et. al. (2020) data analytics capability process maturity level, the research highlights that while some data-driven strategies are in place, there is a need for more standardized processes and greater involvement from top management. The study reveals significant impacts of knowledge sharing on data utilization, identifying barriers such as lack of training, scheduling conflicts, and physical and informational silos due to high-security requirements. Furthermore, it examines the gap between data availability and its utilization, attributing it to factors like the complexity of information systems, perceived data quality issues, and insufficient involvement of knowledgeable personnel. The findings suggest that addressing these issues through improved training, streamlined data systems, and strategic management of high-security constraints can enhance the overall effectiveness of data-driven decision-making. By fostering a data-driven culture and enhancing knowledge sharing- practices, the organization can better leverage its data assets, ultimately improving maintenance planning and operational efficiency in a high-security, regulated environment. / Detta arbete undersöker implementeringen och förbättringen av datadrivna processer inom en svensk industriell organisation, med särskilt fokus på långsiktig underhållsplanering i energisektorn. Trots fördelarna med datadrivet beslutsfattande, kämpar många organisationer, inklusive de inom energisektorn, med att fullt ut anta detta tillvägagångssätt på grund av utmaningar såsom organisationskultur, kunskapshantering och brist på stöd från ledningen. Denna studie tar itu med dessa utmaningar genom att undersöka hur data för närvarande används inom en svensk energiproducent, identifiera hinder för effektiv dataanvändning och utforska kunskapsdelningens roll i att förbättra datadrivna metoder. Genom att använda teoretiska modeller som Nonakas SECI-modell och Gökalp et. al. (2020) mognadsnivå för dataanalytisk förmåga, belyser studien att även om vissa datadrivna strategier är på plats, finns ett behov av mer standardiserade processer och större engagemang från ledningen. Studien visar betydande effekter av kunskapsdelning på datanyttjande, och identifierar hinder som brist på utbildning, schemakonflikter samt fysiska och informationsmässiga silos på grund av höga säkerhetskrav. Vidare undersöker den gapet mellan tillgänglighet och utnyttjande av data, vilket tillskrivs faktorer som komplexiteten i informationssystem, upplevda datakvalitetsproblem och otillräckligt inkludering av kunnig personal. Resultaten tyder på att genom att ta itu med dessa problem genom förbättrad utbildning, strömlinjeformade datasystem och strategisk hantering av höga säkerhetskrav kan den övergripande effektiviteten av datadrivet beslutsfattande förbättras. Genom att främja en datadriven kultur och förbättra kunskapsdelningspraxis kan organisationen bättre utnyttja sina dataresurser, vilket i slutändan förbättrar underhållsplanering och operationell effektivitet i en högsäkerhetsmiljö.

Denna studie syftar till att undersöka hur tjänsteproducerande företag kan utveckla processer för informationshantering mot interna kunder baserat på lean principer. Studien avser att fylla i det gapet som finns gällande forskningen om användandet av lean principer i hanteringen av information för tjänsteproducerande organisationer. Genom att tillämpa lean principer för informationshanteringsprocesser kan organisationer finna vilka slöserier som finns samt minimera dess uppkomst. I analysen av relevant teori samt den empiriska insamlingen framkommer det förbättringsmöjligheter för fallföretaget. Avgörande för SJ Stockholmståg är att följa konsekventa riktlinjer på alla avdelningar och att få en bättre förståelse för interna kunder för att på ett effektivt sätt möta deras olika behov. Utifrån den tematiska analysen kunde författarna utröna fyra fokusområden för vilket lean principer kan appliceras med syfte att förbättra informationshanteringen samt öka kvaliteten för mottagaren. Utformning av tydliga informationsprocesser där de interna kundernas behov är centrala, tankesättet om kunden i centrum är en av grundpelarna i lean principer. I linje med lean behöver organisationen öka sin förståelse för dess interna kunder, genomgående under intervjuerna framgick det en utvecklingspotential i detta område. Avdelningsöverskridande arbete kan hjälpa i detta och medföra en större känsla av sammanhang till SJ Stockholmståg för dess medarbetare. Sammanfattningsvis skulle en tillämpning av lean principer och främjande av en kultur uppbyggd på ständiga förbättringar. Genom att effektivisera informationshanteringen, eliminera slöserier och i slutändan förbättra konkurrenskraften och kundnöjdheten inom sin tjänsteproduktion. Rapportens förhoppning är att bidra till tjänsteproducerande organisationer där informationsdelning mellan avdelningar är en väsentlig del av verksamheten. / This study aims to investigate how service producing companies can develop processes for information management towards internal customers based on lean practices. The study also intends to fill the gap that exists regarding the research on the use of lean practices in the management of information for service producing organizations. By applying lean practices to information management processes, organizations can find what waste exists and minimize its occurrence. In the analysis of relevant theory and the empirical collection, improvement opportunities for the case company emerge. It is crucial for SJ Stockholmståg to follow consistent guidelines in all departments and to gain a better understanding of internal customers in order to effectively meet their various needs. Based on the thematic analysis, the authors were able to ascertain four focus areas for which lean practices can be applied with the aim of improving information management and increasing quality for the recipient. Designing clear information processes where the needs of the internal customers are central, the mindset of the customer at the center is one of the pillars of lean practice. In line with lean, the organization needs to increase its understanding of its internal customers, consistently during the interviews there was a development potential in this area. Cross-departmental work can help in this and bring a greater sense of context to SJ Stockholmståg for its employees. In conclusion, an application of lean practices and the promotion of a culture built on continuous improvement. By streamlining information management, minimizing waste and ultimately improving competitiveness and customer satisfaction within their service production. The report's aim is to contribute to service-producing organizations where information sharing between departments is an essential part of the business.

The purpose of this study is to describe how competency modeling and knowledge management can support a ramp-up of an existing complex production. An abductive study approach is used, to keep the study open for new directions to generate new theories. A case study is done at ABB Machine, followed by two reference cases at Scania and Volvo. Semi-structured interviews are used together with observations to get qualitative data. A conceptual framework is used in the interviews to easier connect the data to the theoretical framework. The data is compiled and analyzed with a thematic approach. Empirical and theoretical data is separately analyzed, followed by a discussion how they could support a ramp-up process. Results showed that competency modeling and knowledge management together support a ramp-up better by improving knowledge transfer and flexibility. Flexibility is created from strategic modeling where personnel hold several competencies which enable for greater adoption to existing production. With proper knowledge transfer, new staff can be introduced more efficiently, and experienced ones can broaden their competencies furthermore. Also, it gives effects such as better work mood, new approaches on matters and less ergonomic injuries. The results also showed the importance of time required for transfer, which if not respected can effect ramp-up quality negatively. The recommendations for complex factory production is to use more competence broadening, comply with the time needed, have skilled trainers, and collective goals for the whole organization. / Syftet med denna studie är att undersöka hur kompetensmodellering och kunskapshantering kan stödja upprampningen i en komplex och befintlig produktionsindustri. I studien användes en abduktiv ansats. En fallstudie genomfördes hos ABB Machines samt två referensstudier hos Scania och Volvo för att kunna jämföra data. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer för att få kvalitativ data. Operationalisering användes i intervjuerna för att enkelt kunna koppla data till teori. Data som samlats in sammanställdes och analyserades med en tematisk modell. Empirisk och teoretisk data som samlats in gällande kompetensmodellering och kunskapshantering i komplex produktion analyserades först separat för att i nästa steg diskuteras hur de kombinerat kan stödja en upprampningsprocess. Resultatet av studien visade att kompetensmodellering och kunskapshantering tillsammans kan främja en bättre upprampning i en produktion, genom förbättrad kunskapsöverföring samt strukturerad flexibilitet. Med högre flexibilitet kan produktionslag enklare anpassa sig mot ett ändrat produktionsläge, genom att personal innehar ett flertal kompetenser. Detta bidrar till att interna resurser kan utnyttjas mer effektivt. Kvalitativ och effektiv kunskapsöverföring bidrar till att ny personal kan introduceras snabbt samt att erfaren personal kan bredda och fördjupa sina kunskaper för ökad flexibilitet. Vid upplärning är det viktigt att personal ges tid för att kunna ta emot ny kunskap. Detta leder till flera positiva effekter såsom bättre arbetsmiljö, nya synsätt och färre belastningsskador. Rekommendationerna från studien är att satsa på kompetensbreddning, utbildade mentorer, samt gemensamma mål för hela organisationen.

Knowledge management has become increasingly important in organizations and how knowledge can be developed, shared and maintained has been researched more in recent years. The question of whether knowledge is seen as a competitive advantage has gained a great deal of focus in organizations instead of reviewing knowledge management. There are earlier studies that investigate the structure and organizational culture's impact on knowledge sharing in an organization but do not say how the factors affect knowledge sharing. The report examines how organizational structure and culture, as well as other management control parameters in a corporate group can affect the work with knowledge sharing, in which the observational data focus on interviews with employees of the company our case study focuses on. There is an ongoing implementation of a new knowledge sharing group at the company, which is used as a basis for this survey. A method is developed from Klein and Myers seven principles for interpretivism in case studies and Eisenhardt’s principles for theory building. A literature study based on Malmi and Brown's MCS factors investigates which parameters that could affect knowledge sharing in our case. The categories culture management, planning, cybernetic management, reward and compensation, and administrative management were factors considered relevant for our question formulation and are used as the basis for our interview formulation, as well as the literature used in our analysis. Our investigation model is used as a basis for a total of 22 interviews with employees within three different affiliate companies within the case company in which the knowledge sharing group covers. The study has four different questionnaires depending on the interviewee's position on the company and if they were involved in the new knowledge sharing group. The interviews include questions about the attitude and possibility of knowledge sharing at the case company and how the case company manages knowledge sharing. The answers where then analyzed based on the literature study and compared to what the staff of the different affiliate companies said and to what their position on the companies where. Based on this, a result is made. The study results show that an organization where members are at different geographical locations means that the natural contact between members is missing and that makes the exchange of knowledge more difficult. Communication within organizations is also affected by the geographical spread and can affect the amount of collaborations, where lack of communication within the organization leads to fewer collaborations, and thus lesser knowledge exchange. In addition to this, the organizational structure is affected by the degree of decentralization within organizations by influencing how decision-making is taken in the organization and who are able to influence decisions. The results also show that in a culture of cooperation, where culture is open and organizers help each other, it is easier to encourage knowledge sharing. Furthermore, it shows that cultural management in the form of clans and symbols can affect knowledge sharing by creating an open and familiar culture that encourages knowledge sharing. In order to encourage knowledge sharing in an organization with rewards or compensations, they need to be based on a measurement system that in some way is linked to the knowledge sharing. We see that personal motivation, which is not linked to measurement systems or rewards and compensation, can also affect how willing members of the organization are to share knowledge. Finally, knowledge sharing within groups can be locked in the existing patterns if there are strict rules on how to organize knowledge sharing groups, while no rules can make them unfocused and ineffective. We believe our results of the study coincides with the literature used. / Kunskapshantering har blivit allt viktigare i organisationer och hur kunskap kan utvecklas, delas och bibehållas har blivit en fråga som forskats mer på de senaste åren. Frågan huruvida kunskap ses som en konkurrenskraft har fått ett stort fokus i organisationer istället för att se över kunskapshanteringen. Det finns tidigare studier som undersöker strukturen och organisationskulturens påverkan på kunskapsdelningen i en organisation men säger inte hur faktorerna påverkar kunskapsdelning. Rapporten undersöker hur struktur, organisationskultur, samt andra parametrar i en koncern kan påverka arbetet med kunskapsdelning, där empirin fokuserar på intervjuer med anställda på ett fallföretag. På fallföretaget pågår det en implementation utav ett nytt kompetenscenter med fokus på kunskapsdelning som används som grund för undersökningen. En metod togs fram som bygger på Klein och Myers sju principer för interpretivism i fallstudier, Eisenhardts principer för problemformulering. En litteraturstudie vars grund bygger på Malmi och Browns MCS-faktorer undersöker hur olika styrparametrar kan påverka kunskapsdelningen. Kategorierna kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation, samt administrativ styrning var faktorer som ansågs relevanta för vår frågeställning och användes som grund för utformandet av frågorna till vår empiri insamling, samt för litteraturinsamlingen som används i vår analys. Vår undersökningsmodell används som underlag till totalt 22 intervjuer på anställda inom tre olika dotterbolag inom fallföretaget som kunskapsdelningsprojektet omfattar. Studien har fyra olika frågeformulär beroende på den intervjuades ställning på företaget och ifall de var involverade i det nya kompetenscentret. Intervjuerna innefattar frågor om inställning och möjlighet till kunskapsdelning på fallföretaget och hur fallföretaget styr kunskapsdelning. Svaren analyseras sedan utifrån litteraturstudien och jämförs mellan vad personal på de olika bolagen sa och vilken ställning de har på företagen. Utifrån detta tas ett resultat och en slutsats fram. Studiens resultat visar att en organisation där medlemmarna är geografiskt utsprida gör att den naturliga kontakten mellan medlemmar saknas och gör kunskapsutbyte svårare. Kommunikationen inom organisationer påverkas även av den av geografiska spridningen och kan påverka mängden samarbeten, där en bristande kommunikation inom organisationen leder till färre samarbeten och på så sätt mindre kunskapsutbyte. Utöver det så påverkas organisationsstrukturen av decentraliseringsgraden inom organisationer genom att påverka hur beslutsfattande tas i organisationen och vilka som har möjlighet att påverka besluten. Resultaten visar även att i en samarbetskultur, där kulturen är öppen och organisationsmedlemmarna hjälper varandra, är det lättare att uppmuntra till kunskapsdelning. Vidare visar det att kulturstyrning i form av klaner och symboler kan påverka kunskapsdelning genom att skapa en öppen och familjär kultur som uppmuntrar till kunskapsdelning. För att belöningar eller kompensationer ska kunna uppmuntra till kunskapsdelning i en organisation behöver belöningen eller kompensationen vara grundad i ett mätsystem som på något sätt är kopplat till kunskapsdelningen. Även personlig motivation, som inte är kopplad till mätsystem eller belöningar och kompensation kan påverka hur villiga organisationsmedlemmarna är att dela med sig av kunskap. Slutligen kan kunskapsdelningen inom kompetensgrupper bli låsta i de mönster som redan finns ifall det finns strikta regler på hur kompetensgrupperna ska organiseras, samtidigt som inga regler kan gör dem ofokuserade och ineffektiva. Vi anser resultatet av vår studie överensstämmer med den litteraturbas vi använt oss av.

Background:                                                                                                            Acquiring comprehension and observability of software systems is a vital and necessary activity for testing and maintenance; however, these tasks are time-consuming for engineers. Concurrently cloud computing requires microservices to enhance the utilization of cloudnative deployment, which simultaneously introduces a high degree of complexity. Further,codifying and distributing technical knowledge within the organization has been proven to be vital for both competitiveness and financial performance. However, doing it successfully has been proven to be difficult, and transitioning to working virtually and in DevOps brings new potential challenges for software firms. Objective:                                                                                                              The objective of this study is to explore how system comprehension of a microservice architecture can be improved from performance metrics through an exploratory data analysis approach. To further enhance the practical business value, the thesis also aims to explore the effects transitioning to virtual work and DevOps have had on knowledge sharing for software firms. Method:                                                                                                                    A case study is conducted at Ericsson with performance data generated from testing of a system deployed in Kubernetes. Data is extracted with Prometheus, and the performance behavior of four interacting pods is explored with correlation analysis and visualization tools.Furthermore, to explore virtual work and DevOps effects on intra-organizational knowledge sharing of technical knowledge, semi-structured interviews were cross analyzed with literature. Results:                                                                                                                  An overall high correlation between performance metrics could be observed with deviations between test cases. Also, we were able to generate propositions regarding the performance behavior as well as bring forward possible candidates for predictive modeling. Four new potential decisive factors driving the choice of activities and transfer mechanisms for knowledge transfer are identified, namely, accessibility, dynamicity, established processes, and efficiency. The transition to virtual work showed five positive factors and three negatives. Effects from DevOps were mostly connected to the frequency of sharing and the potentials of automation.  Conclusions: Our findings suggest that correlation analysis, when used along with visualization tools, can improve system comprehension of cloud-native systems. And while it shows promise for analyzing individual services and hypothesis creation, the method utilized in the study showcased some drawbacks which are covered in the discussion. The findings also point towards the fact that performance metrics can be a rich information source for knowledge and thus deserves further investigation.Findings also suggest that knowledge sharing is not only considered an important element by academia but also deliberately practiced by industry agents. Looking at the transition to virtual work and DevOps, the results imply that they affect knowledge transfer, both in combination and isolation. However, the case study findings do point towards the fact that the transition to working virtually potentially exerts a larger influence. Interviewees expressed both positive and negative aspects of virtual knowledge sharing. Simultaneously, the positive influences of DevOps were followed by extensive challenges. / Bakgrund:  Att erhålla förståelse och observerbarhet av mjukvarusystem är en vital och nödvändig aktivitet, speciellt för testning och underhåll. Samtidigt så är dessa uppgifter både komplexa och tidskrävande för ingenjörer. Mikroservicearkitekturen som utnyttjas för att bygga molnintegrerade lösningar introducerar en hög grad av komplexitet. Fortsättningsvis, att kodifiera och distribuera teknisk kunskap har visats vara kritiskt för organisationers konkurrenskraft och finansiella resultat. Att göra det framgångsrik har dock flertal utmaningar och när flera mjukvarubolag under senare tid övergått till att arbeta virtuellt samt skiftat till DevOps har flertalet nya potentiella utmaningar uppdagats. Syfte:  Målet med denna studie är att utforska hur systemförståelse av mjukvarusystem baserade på en mikroservicearkitektur kan förbättras utifrån prestandamätningar med hjälp av undersökande dataanalysmetoder. För att ytterligare utöka det praktiska affärsvärdet så avser avhandlingen även att undersöka effekterna som övergången till virtuellt arbete och DevOps har haft på denintern kunskapsspridning inom mjukvarubolag.  Metod: En fallstudie utförs på Ericsson AB med prestandadata som genererats under testkörningar av ett system som kör på Kubernetes. Data extraherad med Prometheus och prestationsbeteendet utav fyra interagerande ”pods” utforskas genom korrelationsanalys och visualiseringsverktyg. För att undersöka effekterna från virtuellt arbete samt DevOps har på intraorganisatorisk kunskapsdelning av teknisk kunskap så utförs semi-strukturerade intervjuer som sedan korsanalyseras med litteratur. Resultat:  Överlag så uppvisas hög korrelation mellan prestandamätvärden samtidigt som tydliga avvikelser observerades mellan testfall. Utöver detta så generades propositioner angående prestationsbeteendet samtidigt som potentiella kandidater för prediktiv modellering framhävs. Fyra nya potentiella determinanter identifieras för valet av aktiviteter samt överföringsmekanism, nämligen tillgänglighet, dynamik, etablerade processer, och effektivitet. Övergången till virtuellt arbete uppvisade främst fem positiva faktorer och tre negativa. Effekterna utav DevOps var särskilt kopplade till frekvensen av delning samt potential för automation. Slutsatser: Våra resultat tyder på att korrelationsanalys i kombination med visualiseringsverktyg kan användas för att skapa systemförståelse av molnbaserade system. Samtidigt som metoden visar potential för att analysera individuella tjänster och generera hypoteser så påvisar metoden i vår studie vissa nackdelar vilket tas upp i diskussionen. Resultatet tyder dessutom på att prestandadata kan vara en rik informationskälla för kunskapsskapande och bör vara av intresse för ytterligare studier.Resultaten av den kvalitativa undersökning indikerar att kunskapshantering inte bara är ett viktigt element ur akademins perspektiv men även något som omsorgsfullt praktiseras av industrin. Resultatet angående övergången till virtuellt arbete samt DevOps antyder på att båda har inflytande på hur kunskapsspridning bedrivs, både var för sig och i kombination. Samtidigt pekar våra undersökningsresultat på att övergången till att arbeta virtuellt potentiellt har påverkat kunskapshantering i betydligt större utsträckning än DevOps. Intervjuerna uppvisade både positiva och negativa aspekter utav den virtuella påverkan samtidigt som de positiva effekter som uppmättes av DevOps uppföljdes av omfattande utmaningar.

Vi rör oss mer och mer mot ett kunskapssamhälle. Kunskap är en av de viktigaste resurserna för företag och för samhället. Kunskap bidrar starkt till organisationers konkurrenskraft och samhällets utveckling genom innovation. Om kunskapen hanteras korrekt och ändamålsenligt för den med sig konkurrensfördelar. En fördelaktig kunskapshantering innebär att rätt kunskap fångas in, att den förmedlas till rätt person som använder den i syfte att förbättra organisatorisk och/eller individuell prestation. Primärt handlar kunskapsöverföring om att skapa värde genom att föra över kunskap från en individ till en annan.    Den här studien utgår från att kunskap har två dimensioner, en tyst och en explicit. Båda delarna kan innebära konkurrensfördelar men det är bara den tysta delen som innebär hållbara konkurrensfördelar. Detta medför att det finns väldigt mycket att vinna på en korrekt hantering av tyst kunskap. Till sin natur är dock den tysta kunskapen svårfångad och personlig, vilket för med sig betydande utmaningar. En av dessa utmaningar är att verkligen gå på djupet och förstå hela överföringsprocessen. När denna förståelse finns behöver man förstå vilka faktorer som påverkar olika delar av processen och vilken effekt de har. I en granskning av tidigare litteratur framkom att det finns relativt god förståelse för vilka faktorer som påverkar delande och överförande av tyst kunskap, medan det var mer bristfälligt vad gäller förvärvande av tyst kunskap.   Detta arbete har genomförts som en kvalitativ enfallsstudie på en kunskapsintensiv organisation. Studien undersökte anställdas upplevelser kring förvärvande av tyst kunskap. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska underlaget. Respondenterna var ingenjörer inom olika högteknologiska områden. Slutsatserna från studien har nåtts genom en tematisk analys.   Slutsatserna visar att flera av de faktorer som är tillämpbara vid delande av tyst kunskap även gäller vid förvärvande. Från resultatet av denna studie kunde vi konstatera att upplevelsen av de mer strukturella faktorerna: kultur, ledarskap, organisationens strategi, den fysiska och digitala omgivningen samt tidsaspekten påverkar förvärvandet av tyst kunskap. Samtidigt som upplevelsen av de mer individuella faktorerna: somatisk och kulturell kunskap, tillit, sociala nätverk, personlighetsdrag och upplevelsen av den som delar tyst kunskap påverkar förvärvandet av den. Flera av dessa faktorer bekräftades från tidigare forskning gällande delande, förvärvande och överförande av tyst kunskap. Unikt för denna studie var att fokus enbart låg på den part som förvärvar (söker och tar emot) tyst kunskap. Studien nådde också induktiva slutsatser kring faktorerna: personlighetsdrag, fysisk och digital omgivningen samt tidsbristens tvåsidiga effekt.

As a result of the need for the construction industry to become more and more efficient, this sets new requirements for an increased digitalization of the construction industry as a whole. As consultants are considered a crucial role in the early stages of construction projects, this requires a deeper understanding of the role of consultants in the early stages of construction projects and their further development. Previous studies indicate that increased knowledge and skills can be seen as barriers to further development, mainly in the industry but also in most organizations. This study aims to investigate the barriers that are considered to exist in the Swedish construction industry for increased use of building information modeling (BIM), by highlighting the barriers' links to the HVAC consultant's work and the implementation of knowledge management (KM). This has resulted in the questions 1) What are the barriers to a developed use of BIM in the HVAC industry? and 2) How can KM enable a developed use of BIM in the HVAC industry? The study's theoretical and empirical data collection has consisted of a systematic literature study and semi-structured interviews with plumbing consultants, a supplier, an industry organization and a plumbing expert. The barriers that inhibit a developed use of BIM and adaptation of KM are knowledge and skills, political commitment, unified view of BIM, client's attitude towards BIM, absorptive capacity (ACAP) and culture. The HVAC contractor needs to adapt KM and improve its ACAP in order to increase the level of knowledge within the organization and maintain competitiveness in the market. Adaptation of KM at the HVAC contractor also contributes to an increased level of knowledge in the construction industry as ACAP enables internal and external knowledge sharing. To enable an adaptation of KM, there is a need for a culture that promotes collaboration, trust, learning and the development of BIM in the industry. This requires a cultural change and an active leadership to create common norms, an acceptance of new solutions, a call for development, values that encourage knowledge sharing, a strategy for training, education and mentoring, and a call for daring to try new solutions. / Som en följd av att byggbranschen behöver bli allt mer effektiviserad, ställs nya krav för en ökad digitalisering av byggbranschen i sin helhet. Då konsulter innehar en avgörande roll inom byggprojektets tidigare skeden, krävs en djupare förståelse kring konsultens roll inom de tidigare skeden av byggprojekt samt deras fortsatta utveckling kartläggs. Tidigare studier indikerar att ökad kunskap och kompetens kan ses som barriärer för en fortsatt utveckling, främst inom branschen men även hos merparten av organisationerna. Denna studie syftar till att undersöka de barriärer som finns inom den svenska byggbranschen för ökad användning av building information modelling (BIM), genom att synliggöra barriärernas kopplingar till VVS-konsultens arbete och implementeringen av knowledge management (KM). Detta har resulterat i frågeställningarna 1) Vilka barriärer finns mot en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? och 2) Hur kan VVS-konsulten applicera KM för en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? Studiens teoretiska- och empiriska datainsamling har bestått av en systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer. De barriärer som hämmar en utvecklad användning av BIM samt adaptering av KM är kunskap och kompetens, politiskt engagemang, enhetlig syn på BIM, klientens inställning till BIM, absorptionsförmåga (ACAP) och kultur. VVS-konsulten behöver adaptera KM samt förbättra sin ACAP för att höja kunskapsnivån internt inom organisationen samt behålla konkurrenskraft på marknaden. Adaptering av KM hos VVS-konsulten bidrar även till en förhöjd kunskapsnivå inom byggbranschen då ACAP möjliggör för intern samt extern kunskapsdelning. För att möjliggöra en adaptering av KM finns ett behov av en kultur som främjar samarbete, förtroende, lärande samt en utveckling av BIM inom branschen. Därav ställs kravet på en kulturell förändring och ett aktivt ledarskap för att skapa gemensamma normer, en acceptans för nya lösningar, en uppmaning till utveckling, värderingar som uppmuntrar kunskapsdelning, en strategi för träning, utbildning och mentorskap samt en uppmaning till att våga testa nya lösningar.

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.

Many literature suggested that BIM (Building Information Modeling) is a promising future for the AEC (Architecture, Engineering, and Construction) industry that offers enormous benefits to its actors, such as improved design quality due to less collision between disciplines and better understanding of building overview for better communication among the project team and decision-making process. However, lack of BIM knowledge and skill, absence of BIM legal acts, huge investment, software limitations, etc, are most of the time becoming barriers for them to reap the full potential of BIM. Especially during the project processes, there is a loss of value in information assets across phases.  In a project setting, CPM (construction project management) organisation is believed to be in a key position between the client and the other project team members to encourage BIM implementation, for instance by the ability to formulate BIM guidelines, influence the organisational and contractual arrangement, and mandating model-based deliverables. Yet, this power comes with a bigger responsibility to manage those challenges aforementioned. The purpose of the study is to investigate the current practise of a chosen CPM organisation, Forsen Projekt AB, and propose a suggestion of improvement to implement BIM during the design and construction phase. This study adopts qualitative method that builds on literature study and semi-structured interview in order to answer the research questions on what are the gaps faced by CPM organisation in implementing BIM and how to align BIM with the CPM practise in order to manage those gaps. The interview with eight different project roles from Forsen and its affiliated organisations in a project setting enables multiple perspectives about the challenges they perceived when working in BIM environment. The findings revealed that the major gaps founded in BIM implementation are related to organisational, legal or contractual, people and process, and IT-capacity. Suggestions on how to bridge those gaps are then formulated accordingly, such as the collaborative organisational structure, BIM general guidelines, and knowledge management strategies. / Många litteratur föreslog att BIM (Building Information Modeling) är en lovande framtid för AEC (arkitektur, teknik och konstruktion) som erbjuder enorma fördelar för sina aktörer, till exempel förbättrad designkvalitet på grund av mindre kollision mellan discipliner och bättre förståelse för byggande överblick för bättre kommunikation bland projektgruppen och beslutsprocessen. Bristen på BIM-kunskaper och färdigheter, frånvaron av BIM-rättsakter, stora investeringar, programvaru begränsningar, etc, är emellertid oftast hinder för att de kan skörda BIMs fulla potential. Speciellt under projektprocesserna finns värdeminskning i informations tillgångar över faser. I en projektinställning antas CPM-organisation (byggprojektledning) vara en nyckelposition mellan klienten och de andra projektgruppsmedlemmarna för att uppmuntra BIM-genomförandet, till exempel genom förmågan att formulera BIM-riktlinjer, påverka organisatoriska och avtalsmässiga arrangemang , och mandatmodellbaserade leveranser. Ändå kommer denna kraft med ett större ansvar för att hantera de utmaningar som nämns ovan. Syftet med studien är att undersöka den nuvarande praxisen hos en utvald CPM-organisation, Forsen Projekt AB, och föreslå ett förslag om förbättring för att implementera BIM under design och konstruktionsfasen. Denna studie antar kvalitativ metod som bygger på litteraturstudie och halvstrukturerad intervju för att svara på forskningsfrågorna om vilka luckor som CPM-organisationen står inför för att implementera BIM och hur man anpassar BIM med CPM-praxis för att hantera dessa luckor. Intervjun med åtta olika projektroller från Forsen och dess anknutna organisationer i en projektinställning möjliggör flera perspektiv på de utmaningar som de uppfattar när de arbetar i BIM-miljö. Resultaten visade att de stora luckorna som grundas i BIM-genomförandet är relaterade till organisatoriska, juridiska eller avtalsmässiga, människor och processer och IT-kapacitet. Förslag på hur man överbryggar dessa luckor formuleras därefter i enlighet med den samarbetsorganisationsstruktur, BIM: s allmänna riktlinjer och strategier för kunskapshantering.