Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier. Studenternas upplevelser speglade ett behov av att lärandemiljön, lärarna och undervisningen bör ha en verklighetsanknytning. Studenterna upplevde den fysiska miljön som autentiskt vilket var viktigt för dem. De framhöll även att läromaterialet bör vara verklighetstroget, vara av god kvalitet och finnas i tillräckligt antal. Studenterna uttryckte behov av trygghet och framhöll vikten av en god relation med läraren. De uttryckte även behov av samstämmiga lärare och poängterade behov att metoder och rutiner som lärs ut skulle vara enhetliga och baseras på aktuell evidens. För att läraren skulle uppfattas trovärdig framhöll de att vederbörande bör ha en verklighetsanknytning. De underströk vikten av att övningarna skulle upplevas verkliga och vara relevanta för det kommande yrket. Studenterna önskade interprofessionellt lärande då de trodde det kunde öka känslan av sammanhang och verklighet. Konklusion: Studenternas upplevelser av den kliniska färdighetsträningen på KC gav uttryck för en verklighetsförankrad lärandemiljö. Studenterna uttryckte behov av att övningarna skulle var evidensbaserade och upplevas verkliga då det ökade deras förmåga att tillägna sig kunskaper i den kliniska färdighetsträningen. / Aim: The purpose of this study was to examine how nursing students experience the clinical skills training in the Clinical Training Center. Method: It was conducted as an empirical study with a qualitative approach in which two focus group interviews with five nursing students in each group were carried out. The participants were between 22 and 30 years old. The material was analyzed using content analysis. Result: The analysis revealed in one theme, three categories and ten subcategories. The students' experiences reflected a need for the learning environment, the teachers and education to have a sense of reality. The students experienced the physical environment as authentic which was important to them. They also stressed that learning materials should be realistic, be of good quality and available in sufficient numbers. The students expressed the need for security and stressed the importance of a good relationship with the teacher. They also expressed a need for consistency of teachers and emphasized the need for practice and routines that are taught to be uniform and based on current evidence. They emphasized that the teacher should have a connection to hospital practice in order to be perceived as credible. They also emphasized the importance of that the exercises should seem realistic and relevant to their future profession. The students desired inter-professional learning since they believed it could increase the sense of context and reality. Conclusion: Students' perceptions of the clinical skills training at the KC evinced a reality-based learning environment. Students expressed the need that the exercises would be evidence-based and experienced real as it increased their ability to acquire knowledge during the clinical skills training.

Research question: How can a regional centre of excellence develop new opportunities for digital collaboration? Purpose: The aim of the study is to explore new opportunities for collaboration through interviews of six member companies to the center of excellence Automation Region. The interest in the study is to investigate the value and possible obstacles and needs the members experience in the service / services provided. In turn, with the help of theoretical support, the aim is to counteract and improve the perceived weaknesses Automation Region has through digital solutions. Method: The research design of the study is a qualitative case study based on an inductive approach. The primary empirical data was derived from semi-structured interviews on six members to Automation Region. The remaining empirical data was collected with previously conducted surveys of AR and notes/comments from members. Conclusion: To promote innovative collaboration, it is proposed to build a community, benefit from crowdsourcing and implement a matchmaking-system to drive collaboration and innovation. The proposals are applied and made available as digital services that are delivered by Automation Region to the members. / Forskningsfråga: Hur kan ett regionalt kompetenscentrum utveckla nya möjligheter för digital samverkan? Syfte: Studiens syfte är att utforska nya möjligheter för samverkan genom att utgå från sex intervjuer från medlemsföretag till kompetenscentret Automation Region. Intresset i studien är att undersöka värdet samt möjliga hinder och behov medlemmarna upplever i tjänsten/tjänster som tillhandahålls. I sin tur, med hjälp av teoretiskt stöd, syftas att motverka och förbättra de svagheter Automation Region upplevs ha genom digitala lösningar. Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer, sekundärdata från uppdragsgivare och erfarenhetsbaserad empiri från författarnas egna tid hos uppdragsgivaren. Slutsats: För att främja innovativ samverkan föreslås att bygga upp en community, dra nytta av crowdsourcing samt implementera ett matchmaking-system för att driva fram samverkan och innovation. Förslagen tillämpas och tillgängliggörs som digitala tjänster som levereras av Automation Region till medlemmarna.

Knowledge management has become increasingly important in organizations and how knowledge can be developed, shared and maintained has been researched more in recent years. The question of whether knowledge is seen as a competitive advantage has gained a great deal of focus in organizations instead of reviewing knowledge management. There are earlier studies that investigate the structure and organizational culture's impact on knowledge sharing in an organization but do not say how the factors affect knowledge sharing. The report examines how organizational structure and culture, as well as other management control parameters in a corporate group can affect the work with knowledge sharing, in which the observational data focus on interviews with employees of the company our case study focuses on. There is an ongoing implementation of a new knowledge sharing group at the company, which is used as a basis for this survey. A method is developed from Klein and Myers seven principles for interpretivism in case studies and Eisenhardt’s principles for theory building. A literature study based on Malmi and Brown's MCS factors investigates which parameters that could affect knowledge sharing in our case. The categories culture management, planning, cybernetic management, reward and compensation, and administrative management were factors considered relevant for our question formulation and are used as the basis for our interview formulation, as well as the literature used in our analysis. Our investigation model is used as a basis for a total of 22 interviews with employees within three different affiliate companies within the case company in which the knowledge sharing group covers. The study has four different questionnaires depending on the interviewee's position on the company and if they were involved in the new knowledge sharing group. The interviews include questions about the attitude and possibility of knowledge sharing at the case company and how the case company manages knowledge sharing. The answers where then analyzed based on the literature study and compared to what the staff of the different affiliate companies said and to what their position on the companies where. Based on this, a result is made. The study results show that an organization where members are at different geographical locations means that the natural contact between members is missing and that makes the exchange of knowledge more difficult. Communication within organizations is also affected by the geographical spread and can affect the amount of collaborations, where lack of communication within the organization leads to fewer collaborations, and thus lesser knowledge exchange. In addition to this, the organizational structure is affected by the degree of decentralization within organizations by influencing how decision-making is taken in the organization and who are able to influence decisions. The results also show that in a culture of cooperation, where culture is open and organizers help each other, it is easier to encourage knowledge sharing. Furthermore, it shows that cultural management in the form of clans and symbols can affect knowledge sharing by creating an open and familiar culture that encourages knowledge sharing. In order to encourage knowledge sharing in an organization with rewards or compensations, they need to be based on a measurement system that in some way is linked to the knowledge sharing. We see that personal motivation, which is not linked to measurement systems or rewards and compensation, can also affect how willing members of the organization are to share knowledge. Finally, knowledge sharing within groups can be locked in the existing patterns if there are strict rules on how to organize knowledge sharing groups, while no rules can make them unfocused and ineffective. We believe our results of the study coincides with the literature used. / Kunskapshantering har blivit allt viktigare i organisationer och hur kunskap kan utvecklas, delas och bibehållas har blivit en fråga som forskats mer på de senaste åren. Frågan huruvida kunskap ses som en konkurrenskraft har fått ett stort fokus i organisationer istället för att se över kunskapshanteringen. Det finns tidigare studier som undersöker strukturen och organisationskulturens påverkan på kunskapsdelningen i en organisation men säger inte hur faktorerna påverkar kunskapsdelning. Rapporten undersöker hur struktur, organisationskultur, samt andra parametrar i en koncern kan påverka arbetet med kunskapsdelning, där empirin fokuserar på intervjuer med anställda på ett fallföretag. På fallföretaget pågår det en implementation utav ett nytt kompetenscenter med fokus på kunskapsdelning som används som grund för undersökningen. En metod togs fram som bygger på Klein och Myers sju principer för interpretivism i fallstudier, Eisenhardts principer för problemformulering. En litteraturstudie vars grund bygger på Malmi och Browns MCS-faktorer undersöker hur olika styrparametrar kan påverka kunskapsdelningen. Kategorierna kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation, samt administrativ styrning var faktorer som ansågs relevanta för vår frågeställning och användes som grund för utformandet av frågorna till vår empiri insamling, samt för litteraturinsamlingen som används i vår analys. Vår undersökningsmodell används som underlag till totalt 22 intervjuer på anställda inom tre olika dotterbolag inom fallföretaget som kunskapsdelningsprojektet omfattar. Studien har fyra olika frågeformulär beroende på den intervjuades ställning på företaget och ifall de var involverade i det nya kompetenscentret. Intervjuerna innefattar frågor om inställning och möjlighet till kunskapsdelning på fallföretaget och hur fallföretaget styr kunskapsdelning. Svaren analyseras sedan utifrån litteraturstudien och jämförs mellan vad personal på de olika bolagen sa och vilken ställning de har på företagen. Utifrån detta tas ett resultat och en slutsats fram. Studiens resultat visar att en organisation där medlemmarna är geografiskt utsprida gör att den naturliga kontakten mellan medlemmar saknas och gör kunskapsutbyte svårare. Kommunikationen inom organisationer påverkas även av den av geografiska spridningen och kan påverka mängden samarbeten, där en bristande kommunikation inom organisationen leder till färre samarbeten och på så sätt mindre kunskapsutbyte. Utöver det så påverkas organisationsstrukturen av decentraliseringsgraden inom organisationer genom att påverka hur beslutsfattande tas i organisationen och vilka som har möjlighet att påverka besluten. Resultaten visar även att i en samarbetskultur, där kulturen är öppen och organisationsmedlemmarna hjälper varandra, är det lättare att uppmuntra till kunskapsdelning. Vidare visar det att kulturstyrning i form av klaner och symboler kan påverka kunskapsdelning genom att skapa en öppen och familjär kultur som uppmuntrar till kunskapsdelning. För att belöningar eller kompensationer ska kunna uppmuntra till kunskapsdelning i en organisation behöver belöningen eller kompensationen vara grundad i ett mätsystem som på något sätt är kopplat till kunskapsdelningen. Även personlig motivation, som inte är kopplad till mätsystem eller belöningar och kompensation kan påverka hur villiga organisationsmedlemmarna är att dela med sig av kunskap. Slutligen kan kunskapsdelningen inom kompetensgrupper bli låsta i de mönster som redan finns ifall det finns strikta regler på hur kompetensgrupperna ska organiseras, samtidigt som inga regler kan gör dem ofokuserade och ineffektiva. Vi anser resultatet av vår studie överensstämmer med den litteraturbas vi använt oss av.