Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Denna kvalitativa studie har ämnat studera hur anställda på företag inom privat sektor upplever företagets värdeord, organisationskultur och kunskapsdelning på arbetsplatsen. Utifrån ett medarbetarperspektiv studeras värdeordens påverkan på organisationskulturen samt vilken påverkan värdeorden upplevs ha för kunskapsdelning inom organisationer. Detta har undersökts genom att genomföra åtta semistrukturerade, digitala intervjuer med anställda från tre olika företag. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats utifrån en tematisk analys där de teman som legat till grund för arbetets resultatdel har arbetats fram med hjälp av färgkodning. Dessa teman har berört respondenternas upplevelser i relation till företagens värdeord, organisationskultur samt kunskapsdelning. Respondenternas svar har jämförts sinsemellan samt företagen emellan. De teoretiska perspektiv som legat till grund för analysen är Scheins modell för organisationskultur samt modellen motivation-opportunity-ability (MOA), vilken står för motivation, möjlighet och förmåga. Den förstnämnda teorin analyserar hur väl värdeorden implementeras samt hur de påverkar organisationskulturen. I MOA-modellen studeras empirin beträffande de anställdas förutsättningar för kunskapsdelning med utgångspunkt i faktorerna motivation, möjlighet och förmåga. De två teorierna har kombinerats för att gemensamt besvara studiens syfte och frågeställningar.  De slutsatser som framkommit av studien är att anställdas upplevelse av hur väl värdeorden har implementerats påverkade organisationskulturen. De anställda som blev introducerade till värdeorden samt upplevde att värdeorden låg i linje med företagets arbetssätt, upplevde i högre grad en organisationskultur med bra stämning på arbetsplatsen. Den upplevda stämningen på företaget tycks även ha påverkats av socialisering mellan medarbetare. Anställda som haft möjlighet att delta i sociala aktiviteter, både inom och mellan avdelningar i organisationen, upplevde stämningen som mer positiv. Detta går att jämföra med de anställda som deltagit i färre sociala aktiviteter och som hade motsatt upplevelse. De anställda som menade att värdeorden i högre grad var implementerade i organisationen upplevde även en god kunskapsdelning. Implementerade värdeord och möjligheter att delta i sociala aktiviteter påverkade även den anställdas upplevelse av kunskapsdelning positivt.

No description available.

Kunskap är en viktig organisatorisk tillgång, särskilt i sådana kunskapsintensiva verksamhetersom IT-konsultbolag utgör. Tidigare forskning inom Knowledge Management har identifieratbehov av fler studier om hur IT-konsultbolag delar sin kunskap genom att hantera denindividuella kunskapen och organisatoriska kunskapen inom verksamheten. Syftet med dennastudie är att utreda hur IT-konsultbolags transaktioner i värdenätverk skapar värdeutbytegenom att kunskap delas med andra aktörer. Genom att kartlägga IT-konsultbolags nätverk,visar analysen hur transaktioner och värden som utbyts mellan aktörer blir en tillgång för ITkonsultbolag.De kunskapsdelande transaktionerna som har identifierats i studiens resultat ärbland annat mentorskap, dokumentation, samarbete, forum, utbildning och möten. Dessatransaktioner visar på hur kunskapsdelning sker mellan IT-konsultbolag och aktörer inätverket. Slutsatsen för studien blev således att IT-konsultbolag delar kunskap genomexplicit och implicit samt formell och informell kunskapsdelning. Vidare indikerar studien påatt samarbete är centralt för att kunskap skall delas och att IT-konsultbolag ständigt behöverhitta nya samarbeten och nya sätt att dela kunskap på. Vidare identifierade studien tvåhuvudsakliga hinder för kunskapsdelning som var tidsbrist hos de seniora konsulerna ochbristandet struktur i IT-stödet.

Purpose: Material wastage is a widespread problem in the building sector that affects both the economic and environmental aspects negative. Further research within industrial small house manufacturing is required to develop an information system and investigate the amount of discarded material. Several small house companies use external building contractors which makes it difficult to reduce the amount of waste because the contractors are not economically affected by the amount of material left over. In the case studied there are no guidelines on how the amount of material waste should be fed back and how the small house manufacture should use that kind of experience feedback. There has to be an improved communication between the parties in order to systematically document where the material waste occur and what it depends on.The aim of the essay is to give concrete suggestions on how the experience feedback can be formed between small house companies and building contractors, and how the small house company can adjust their operation method in order to contribute to a reduced amount of material waste. Method: The paper is a qualitative study with litterateur, observation and interview study as applied examinations methods. The observation investigated the company’s working methods. In the literature study, scientific articles within waste, knowledge management and Building Information Modelling (BIM), where studied. These theories where later compared with the interviews, which were designed with a low degree of structuring and higher degree of standardization. Findings: The study presents that poor quality of the material is the most common experienced sources of material waste. Concrete suggestions on how the experience feedback between small house manufacturer and building contractors can be formed is presented, where photo documentation and weighing of the material are two of the alternatives. That information can in a later stage be used to optimize the company’s additional percentage on the material used to prevent the material from running out of the construction site. Implications: The paper results there is a developed system for how deviations for missing material is managed and that there also is a need to introduce it for residual material. Inadequate quality of the material is identified as the largest source of material waste, even calculation errors from quantity take-off are common because it is carried out manually. The additional percentage on material orders is not based on documentation and has potential to be optimized. One way to reduce the amount of material waste is to introduce a wider use of BIM in order to make clash control and quantity take-off. Limitations: The thesis is a case study, but the results can be applied in other small house companies with a similar working procedure. The study is delimited from organizational structures with internal builders, which means that the generalization of the results is decreased. The work is also limited from which incentives that is required to motivate the building contractors to use the suggested methods to return the information. Keywords: Waste, Construction, Knowledge Management, Quantity take-off and BIM.

Kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgå. Då kunskap, färdigheter och expertis generellt sett inte är allmänt tillgängligt krävs det därför att hitta vägar för att bibehålla kunskapsbärande arbetskraft och kanske ännu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper är dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar på individers vilja att dela med sig av sitt kunnande. En grundförutsättning för kunskapsdelning är beroende på organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer är att föredra där handlingsfriheten och öppenhet är framträdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende är viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa?   För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt.   De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis. Det framkom även att tyst kunskap var den typ av kunskap som användes mest inom både den offentliga enheten och det privata bolaget samt att personalen inom det privata bolaget i högre grad ecplicitgjorde sin kunskap.   Ytterligare en slutsats som drogs var att det privata bolaget tycktes ha en mer byråkratisk struktur vilket delvis stred mot den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen. En slutsats som däremot stämde överrens med tidigare forskning och teorier var att den offentliga enheten tenderade att ha otydligare mål än det privata bolaget. Dessutom visade det sig att både den offentliga enheten och det privata bolaget genomförde utvärderingar men att dessa i högre grad var informella inom den offentliga enheten medan det privata bolaget använde sig av mer formella utvärderingar vilka även gjordes med mer sofistikerade verktyg samt på en mer kontinuerlig basis.   Avslutningsvis drogs även slutsatsen att både den offentliga enhetens och det privata bolagets kunskapshantering tycktes påverkas mycket av respektive organisations storlek snarare än av egenskaper av att vara i offentlig eller privat regi samt att de båda kan ses som mer eller mindre offentliga då de båda styrs av politiskt formulerade lagar som LSS.     Nyckelord: Knowledge Management, Kunskap, Kunskapshantering, Kunskapsomvandling, Offentlig, Privat, New Public Management

<p>Vid produktutveckling inom industriföretag finns idag luckor vad gäller IT-stöd i arbetets olika faser. Införandet av s.k. RBE-system (Rule Based Engineering) är ett steg på vägen mot att försöka fylla dessa luckor. Meningen med ett RBE-system kan sägas vara att ersätta traditionella konstruktionshandböcker med motsvarande konstruktionsanvisningar i digital form. Detta ger möjligheter till automatisering av processer som är tidskrävande, monotona och ofta förekommande, t.ex. olika former av komponentval, dimensioneringsprocesser etc. En av utgångspunkterna vid utvecklingen av RBE-system är att utgå från existerande programvaror. Detta kan ställa stora krav på utvecklarna. En fördel är om det finns en solid grund i form av fakta om vilka attribut hos ett program som är viktiga att ta hänsyn till för att underlätta valet av programvaror som lämpar sig integrationstekniskt för att koppla ihop med andra. Detta arbete syftar till att utreda dessa integrationstekniska aspekter.</p>

Sammanfattning Titel: Internt kunskapsutbyte – Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Löflund-Wikström &amp; Sara Wennertorp Handledare: Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst Hollander Datum: 2014-06 Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor. Metod: Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser. För att få en djupare förståelse i ämnet har vi använt oss av en intervjuguide. Vilket har gjort att våra intervjuer har varit semistrukturerade. Arbetet är av en kvalitativ art. Resultat &amp; slutsats: Det har i denna studie visat sig att organisationens helhet är viktig för ett gott kunskapsutbyte. Framförallt har företagsuppbyggnad och styrning visat sig vara viktiga byggstenar i skapandet av kunskap. Förslag till vidare forskning: Denna studie visat ett stort gap inom forskningen av kunskapsutbyte. Det behövs liknande studier som vårt arbete inom andra branscher för att öka förståelsen för ämnet. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna uppsats bidrar med en ökande förståelse för det interna kunskapsutbytet inom svenska tjänstebaserade företag verksamma på den internationella marknaden. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsutbyte, Kunskapshantering, Expansion, Internationell Expansion, Internationella Företag, Intern Kommunikation