As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method. The number of people interviewed was limited to 7 Patisserie teachers located in the surrounding counties.

På Högskolan i Gävle ges kursen Geografisk Informationsteknik І med laborationer som utförs i bl.a. programmen ArcGIS 9.2, 9.3 och i ArcView 3.3. Syftet med detta arbete har varit att uppdatera dessa laborationers handledningar och anpassa dem till den nya versionen ArcGIS 10. I sex av sju laborationer har handledningarna uppdaterats från ArcMap 9.2 och 9.3, och den sjunde har i stort sett helt skrivits om från ArcView 3.3. De tidigare handledningarna har använts som vägledning för att producera de nya handledningarna. I kursen finns ett antal kursmål som ska ingå i laborationerna som även har varit riktlinjer för handledningarna. I arbetet beskrivs också förändringar och uppdateringar som skett i ArcGIS 10. Den nya versionen av ArcGIS har bl.a. fått ett uppdaterat användargränssnitt. Tillgängligheten är en stor förändring i form av utökad möjlighet att använda programvaran. Det är möjligt att använda programvaran via webben och ute i fält samt genom mobilen. Resultatet består av de sju uppdaterade handledningarna och kommentarer till förändringar som gjorts i dem. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att alla handledningar är kompletta och genomförbara med godkänt resultat. / At the University of Gävle the course Geographic InformationІis given with practicals performed in the software ArcGIS 9.2, 9.3 and ArcView 3.3. The purpose of this work has been to update these tutorials and adapt them to the new version ArcGIS 10. Six of seven practical manuals have been updated from ArcMap 9.2 and 9.3, and the seventh has been almost totally rewritten from ArcView 3.3. The earlier guides have been used as a guide to produce the new guides. The syllabus has also been used to ensure that all objectives are met in the practicals. These goals have been the guidelines for the guides. The work describes the changes and updates in ArcGIS. One of the changes in the new version of ArcGIS is the updated interface. Accessibility is a major change in the form of increased availability. It is possible to use the software virtually anywhere, by the web, in the field and by mobile. The result consists of the seven updated tutorials and comments for changes made to them. The conclusion from the work is that all the manuals are complete and workable with approved results.   Keywords: ArcGIS, Laboratory manuals, Tutorials, Update, Syllabus

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used. The analysis emanates in the first and second dimension from a scheme of analysis created from the conceptions of the subject Swedish. In the third dimension the result is discussed in relation to Englund’s conceptions of education. The result shows that the subject, as it is expresses in Lpo 94, foremost can be classified as the conception Swedish as experience-pedagogical subject (erfarenhetspedagogiskt ämne), with interdiscoursive connections to the conception Swedish as a experience-pedagogical democracy-subject (erfarenhetspedagogiskt demokratiämne). The subject Swedish as it is expressed in Lgr 11 can be classified as a literary history refinement subject (litteraturhistoriskt bildningsämnde) with interdiscoursive connections to the experience-pedagogical subject and the conception Swedish as a proficiency subject. The classification of Lgr 11 is not without troubles, while the central content of the subject formost is focused on proficiency, rather than refinement. Lpo 94 can further be connected to a democratical conception of education (demokratisk utbildningskonception), while Lgr 11 shows expressions of a scientifically rational conception of education (vetenskapligt rationell utbildningskonception). The subject Swedish is viewed as significant in relation to pupils identity development and to their comprehension about the surrounding world. Therefor it is of general interest to investigate the conceptions of the subject that are being transmitted throught the syllabuses. This is also an argument for the relevance of this study within the research of didactical and curriculum theory.

Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna. Studien har behandlat allmändidaktiska förutsättningar, vad som påverkat de intervjuade lärarnas val i planering av undervisning samt vilka skillnader som lärarna beskrivit att övergången från Lpo94 till Lgr11 medfört. En del av de resultat som framkommit visar hur lärarna efter införandet av Lgr11 tagit mer tid för bearbetning av läroplanen. Tidsaspekten verkar ha varit en central faktor för att en fördjupad insikt hos lärarna har kunnat inträffa. I jämförelse med Lpo94 har lärarna vidare uppfattat Lgr11 som mer konkret och strukturerad.

The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers’ role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70’s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90’s and 00’s show only influences from the two latter perspectives. As far as second language acquisition is concerned, my results point towards a shift from behaviorism and cognivitism towards interactionism. Another significant change that has been identified is that syllabus plans from the past two decades do not mention what the teacher’s role is, while the older syllabus plans include detailed instructions for what the teacher is expected to do.

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning. Resultatet visar att lärarnas definition av problemlösning i matematik liknar den som finns i kursplanen för matematik samt den som finns i Ahlberg(1992). Alla lärare förklarar att deras undervisning bygger på kursplanens avsikter. När det gäller hur arbetet med problemlösning tar form i klassrummet så jobbar alla lärare med matematikboken och andra undervisningsmaterial som till exempel kluringar och stenciler. Ingen av mina informanter arbetar endast med matematikboken.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare. Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används. Studien visar också att lärarna har svårt att motivera ämnet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers syn på, och attityd till, geografi som skolämne. För att få ett material att jobba med intervjuades 32 stycken elever ifrån två årskurs 8:or i en relativt liten skola i en liten ort i Uppsala län. Frågorna som ställdes berör den generella attityden till geografiämnet, hur den tidigare undervisningen sett ut samt vad respondenten själv tycker är viktigt. Vidare fick respondenten även rangordna de fyra So-ämnena mot varandra, först efter vad som är roligast och slutligen efter vad som är viktigast. Intervjusvaren presenteras på två olika sätt; ett som jämför och tematiserar intervjusvaren för att hitta speciella teman och generella drag och ett där den rangordning respondenterna gjort har gjorts om till ett statistiskt material, detta för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Resultaten visar att eleverna har en relativt neutral attityd till geografiämnet. Eleverna tycker att geografi är ganska roligt men att det däremot inte är lika viktigt. Den tidigare undervisning eleverna fått, enligt dem själva, motsvarar väl det som Skolverket säger att de ska ha fått lära sig enligt kursplanen i geografi.

Denna studies syfte är att undersöka hur en bildlärare tolkar bildämnets kursplans centrala innehåll samt hur läraren resonerar om sin undervisning. Studien är gjord utifrån Marners resonemang om ämneskonceptioner. En kvalitativ djupgående ostrukturerad intervju har genomförts med en yrkesverksam bildlärare på en kommunal grundskola i södra Sverige. För att finna teman och ge en bättre överblick för respondentens tolkningar och resonemang, har utsagorna kategoriseras utsagorna med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visa att respondenten tolkar den kommunikativa aspekten av Bildämnet som den viktigaste delen då världen vi lever i är mycket visuell. Respondenten menar att det finns stora skillnader i hur lärare, föräldrar, skolledning och politiker tolkar ämnet. Respondenten resonerar kring hur möjligheten att få följa eleverna under många år och lång yrkeserfarenhet har en positiv inverkan på undervisningen, Även personliga intressen för tekniker ger goda förutsättningar och kunskaper för undervisningen, medan skolledning och bristande resurser kan få en negativ inverkan. Vidare resonerar hon kring nyttan av begreppsförståelse, hur detta är viktigt för eleverna och till sist angående extra uppgifter och hur de kan bli ett dilemma i undervisningen.