This is a paper that discusses the different information activities made on the Twitter webbsite by Stockholm city library. What type of information does the library focus on publishing and retweeting on Twitter? How is the tone of voice and the content in the dialogues between the library and their followers on the Twitter webbsite?The @ssbnu is examined by using a qualitative content analysis to categorise different information activites and find out wich information is given priority to. The paper aims to deepen the understanding for how the public library describes itself through the publications made on the Twitter webbsite in order to aid public libraries in developing their activities on social media.The paper show that by having an editor at the library actively working with Twitter there is a more wivid communication between followers and more often communication in the form of dialogue between the followers and the library. The content of the tweets and retweets are still traditional, focusing on reading fiction, the librarys own events and the library as a physical buildning.

No description available.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa kallas ibland för de osynliga barnen. Beardslee familjeintervention (BFI) är en hälsofrämjande preventiv metod för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Den har en viss evidens för positiva långtidseffekter för barn och familjer när föräldern har depression. Barnen har nu uppmärksammats ännu mer p.g.a. att lagstiftningen har skärpts från och med 1 januari 2010. Det gäller skyldighet för personal inom hälso- och sjukvård att ge information, råd och stöd utifrån barns behov. Mot bakgrund av detta var syftet med denna studie att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av BFI samt få med barnperspektiv genom att  till samma föräldrar ställa frågor som berörde deras barn. En kvalitativ metod med öppna breda frågeställningar har använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Sex föräldrar, som under 2010 hade genomgått BFI, intervjuades. De viktigaste resultaten från intervjuerna var att kommunikationen i familjen hade påverkats positivt med öppnare dialog. Tidpunkten av BFI var mycket viktig, att personalen, enligt föräldrarna, kunde prata med barnen på rätt nivå och att metodens flexibilitet och möjlighet till uppföljning uppskattades av föräldrarna.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet. Studien hade en kvalitativ ansats och byggde på nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två mellanstora svenska kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialsekreterarna i studien gör skillnad på kvinnor och män med missbruksproblematik. Vidare framkommer olika aspekter av hur de kännetecknar de missbrukande kvinnorna och den egna socialarbetarrollen.

Arbetet spelar en viktig roll för människors hälsa. I den politiska debatten beskrivs egenföretagande som en faktor som kan stärka landets ekonomi och skapa jobbtillfällen. Utvecklingen av ett framgångsrikt företag är till viss del beroende av företagarens hälsa. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva egenföretagares upplevelser av hälsa. Urvalskriterierna var att egenföretagarna skulle försörja sig på sitt företag och ha mindre än tio anställda. Efter intervjuerna analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var; känsla av frihet, känsla av engagemang och känsla av sårbarhet. Resultatet visade att företagarna värdesatte frihet och sin möjlighet att styra själv. Företagarna beskrev engagemang och en vilja att driva sina företag framåt. Det stora flertalet lade ner mycket tid på sina arbeten men upplevde samtidigt att arbetet medförde glädje och mening. Företagarna kunde även uppleva känslor av sårbarhet och ensamhet. Vissa situationer kunde ge upplevelser av stress och oro för ohälsa. Kunskap om egenföretagares hälsa kan vara värdefull för personal inom företagshälsovård för att öka förståelsen och därigenom lättare kunna vägleda egenföretagare i hälsofrågor.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna? För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys. Stuart Hall och hans teori kring språket samt olika forskares definitioner kring begreppen klass, genus, jämställdhet, makt och stereotyper har varit grundstenar i analysen. Resultatet av de 19 textanalyserna och 19 bildanalyserna visade vissa mönster. Samma genusmärkning som återfinns i exempelvis Veckorevyn existerar även i fackpressen. Det finns vissa markanta skillnader mellan Kollega och Kommunalarbetaren. Fler artiklar i Kollega porträtterar den intervjuade på ett stereotypt sätt än i Kommunalarbetaren. Kvinnorna i båda tidningarna framställs dock oftare på ett typiskt kvinnligt sätt. De pratar oftare känslor, är ödmjuka och undviker att prata om pengar. Männen i båda tidningarna framställs oftare på ett typiskt manligt sätt. Självförtroendet verkar större, de har inga problem med att visa att de har makt samt att de i större utsträckning är öppnare med sin ekonomiska situation.

In 2011, a crime prevention initiative was undertaken by the Swedish police department in Scania. Two years later, the Swedish media reported on this initiative, claiming that it had been intended as an ethnic registration of Romani people. This revelation resulted in a great deal of controversy and sparked a national debate on the issue of ethnicity and public registration in Sweden. The police in Scania had difficulties explaining the purpose of such a registration effort, and could not provide evidence that it had been legitimate and legal. This paper will attempt to explain the motivation behind the original police initiative with a theoretical analysis based on assessments from public authorities. Qualitative content analysis will be used to examine how the Scania Police attempted to explain their actions, and what purpose the cataloging Romani people could have had. The analysis will be made through the lens of organizational behavior theory. In this paper, the motives and causes of the police initiative will be analyzed in order to establish an explanation for their actions. The resulting analysis, as follows, shows several problems on an individual, group and organizational level in the police department, which ultimately led to a failure to protect the registered people’s right to privacy.

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described? This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education. The material is subject for qualitative content analysis and the extracts are analysed with Judith Butler’s performativity theory and three feminist theories. The feminist theories used are based on three different perspectives – biological determinism, social construc- tivism and postcolonialism. The result of the study shows a lack of postcolonial feminist perspective, while a biologi- cal approach towards gender is dominating the textbooks. Representation of gender as a social construction occurs, but not as frequently as the biological approach. In addition to this result the study also shows that the gender perspective represented varies depending on which religion being described. The representations regarding Hinduism and Islam are dominated by a biological approach towards gender, while the authors present a broader perspective on Christianity.

Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier. Kvalitativ innehållsanalys används på tidningsartiklar i Dagens Nyheter och Hallandsposten under en tvåveckorsperiod kring valet. Det framkommer att 30 % av DN-artiklarna och 21 % av HP-artiklarna var helt objektiva enligt Westerståhls definition, att Dagens Nyheter bättre uppfyllde tre av fyra kategorier, och att relevans och neutralitet är avgörande för nyhetsartikelns totala objektivitet.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet grupperades i följande kategorier: stöd för att lyssna, uppskattning för det du gör, känslomässigt stöd,  änslomässig utmaning, hjälp som är konkret och personlig hjälp. Resultatet i studien visade att golfspelare använder ett brett socialt stöd och att det har betydelse för golfspelarnas prestation. De mest förekommande personerna i golfspelarnas sociala stöd är familj och golftränare. Vidare visade resultatet att samtliga kategorier för socialt stöd var av betydelse för golfspelarna. Det kan konstateras att resultatet i denna studie går i linje med tidigare forskning, men att området socialt stöd och golf, kräver ytterligare forskning på till exempel vilken av kategorierna som är viktigast för professionella golfspelare.