Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.

<p>Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.</p>

<p>Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.</p>

<p>Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.</p>

<p>När äldre människor av olika orsaker ej längre klarar av att bo i sitt eget hem, är oftast vårdboende det enda möjliga alternativet. I det egna hemmet är den äldre personen autonom i sin vardag och bestämmer själv över sin måltidssituation. På vårdboende är måltiden oftast något som ger dagen struktur. Den äldres måltidssituation på vårdboende kan styras av rutiner och det kan vara ett begränsat val av maträtter. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sex vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. En manifest innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultatet visade att vårdboendets rutiner och arbetssätt, personalens förhållningssätt och de äldres egna värderingar var av betydelse för äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet gav en beskrivning av faktorer som var betydelsefulla för den äldres autonomi i måltidssituationen på vårdboende. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal som arbetar på vårdboende, om vikten att uppmärksamma de äldres autonomi i måltidssituationen. Resultatet skulle kunna användas som diskussionsmaterial vid handledning av personal som arbetar på vårdboende.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.</p>

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

Bakgrund: Som grundutbildad sjuksköterska består vardagen av möten med många människor med olika besvär. En specifik patientgrupp som troligen kommer att öka i takt med att livslängden ökar är den som lider av eller är drabbad av långvarig smärta. Då långvarig smärta är ett fenomen som upplevs ytterst individuellt krävs det en god omvårdnad med personcentrerad vård. Den individuella upplevelsen innebär att det inte finns en behandling som fungerar för alla och därav är det viktigt att se till vad som passar den enskilda individen så att den mest effektiva behandlingen kan tillämpas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av långvarig smärta utifrån befintlig forskning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHL genomsöktes och relevanta artiklar granskades och totalt användes elva artiklar i litteraturstudiens resultat. Alla artiklarna var av kvalitativ metod och analyserades med hjälp av att följa de fem stegen till innehållsanalys som Forsberg & Wengström (2016) beskriver. Resultat: Det resultat som framkom av analysen presenteras genom två teman; förändrad livsstil och smärthantering med två kategorier vardera. Faktorer såsom sömn, fysisk aktivitet och hanteringsstrategier var återkommande. Det mest oväntade fyndet i resultatet var att patienterna inte värdesatte läkemedelsbehandlingen högst utan önskade finna alternativa behandlingar såsom akupunktur och massage. Konklusion: Patientupplevelser är ett värdefullt material som ger insyn i hur den individuella patienten upplever sitt tillstånd och sin omgivning. Litteraturstudien gav ett samstämmigt resultat gällande vilka faktorer som ansågs prioriterade av patienterna för att underlätta deras situation med långvarig smärta. Den individuella variationen framhävdes i resultatet då en del av patienter ansåg att fysisk aktivitet var lindrande medan andra inte ville röra sig alls. Denna variation innebär att det som sjuksköterska är viktigt att se till personen inte patienten och därmed utforma personcentrerad vård och minska personens lidande och patientens symtom. / Background: As a registreted nurse every day is based on care meetings with humans with different problems. There is one specific group of patients´that seems to increase in number due to increased time of living, patients with chronic pain. Chronic pain is a phenomenon that everyone have different experiences about due to the individual perception which requires good caring based on person centered needs. The individual experience of pain means that there is no treatment that is general, therefore the person centered care is needed to find the most efficient treatment for each individual. Aim: The aim of this literature review is to illustrate the experiences that patients´ have of chronic pain based on existing research. Method: The literature review was made with a qualitative approach. Databases as PubMed and CINAHL were searched through and the articles found relevant for answering the aim of the literature review was audited and a total of eleven articles was used in the result. All of the articles were analyzed according to the five steps described by Forsberg and Wengström (2016). Findings: The result of the literature review was presented by two themes; changed lifestyle and pain management with two categories each. The literature review came up with a similiar results about which factors that had the highest priority according to the patient to ease their situation with chronic pain. Sleep, physical activity and coping strategies were recurrent throughout the literature review. The most unexpected found result was that patients did not value the pain-relieving drugs the highest, they rather wanted to find alternative treatment such as acupuncture and massage. Conclusion: Patient experiences is a valuable information that provides insight for the situation the patient is in and in the surroundings of the patient. There is a variation among the patients that is showed in the result. Some patients used physical activity as a pain relief, others did not wanted to move at all. This variation highlights the importance of the nurse working in line with person centered care. By doing so the nurse can ease the person´s suffering and comfort the symtoms of the patient.