Inledning: Det finns ett speciellt intresse i psykoterapi för unika, potentiellt transformerande ögonblick, till exempel ögonblick av ömsesidig öppenhet som berör på djupet. Studiens syfte var att utforska psykodynamiska psykoterapeuters förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Frågeställningar: Vad är terapeutens förståelse av fenomenet mötesögonblick? Vad är terapeutens upplevelse av själva mötesögonblicket, av patienten i ett sådant ögonblick, samt av det som sker i den terapeutiska processen efteråt? Metod: Sex psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuarna analyserades med tematisk analys. Resultat: Mötesögonblick uppfattades som en form av delad upplevelse. Den kliniska upplevelsen beskrevs som en ömsesidig spegling av psykofysiologiska tillstånd. Receptivitet sågs som nyckeln i bemötandet av patienten. Patienterna släppte sina försvar i mötesögonblick, men varsamhet uttrycktes kring dessa ögonblick i arbetet med patienter med svårare problematik. Det fanns olika synpunkter i relation till konsolidering av mötesögonblick efter deras uppstående. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teoretiska begrepp och tidigare forskning. Tankar om metoden diskuteras, samt förslag för vidare forskning. / Introduction: There exists a special interest in psychotherapy for unique, potentially transformative moments, for example, deeply touching moments of mutual openness. The purpose of the study was to explore psychodynamic psychotherapists` understanding and clinical experience of moments of meeting. Issues: What is the therapist`s understanding of the phenomena moments of meeting? What is the therapist`s experience of the actual moment of meeting, of the patient in such a moment, and of what happens in the therapeutic process afterwards? Method: Six psychodynamic psychotherapists were interviewed through semi-structured qualitative interview. The interviews were analyzed with thematic analysis. Result: Moments of meeting were understood as a form of shared experience. The clinical experience was described as a mutual mirroring of psychophysiological states. Receptiveness was considered key in relation to encountering the patient. Patients let go of defenses in moments of meeting. Caution was expressed around these moments in work with patients with more difficult problems. There were differing opinions in relation to consolidation of moments of meeting after their occurrence. Discussion: The result is discussed in view of the therapists` subjective understanding and clinical experience of moments of meeting. Meaningful factors in their experience are discussed in relation to theoretical concepts and previous research. Thoughts in relation to the methodology are taken up, plus suggestions for future research.

Bakgrund: De intrahospitala transporterna av kritiskt sjuka patienter ökar på grund av en alltmer avancerad intensivsjukvård. Transporterna är ofta associerade med komplikationsrisker och kan därmed även påverka patientsäkerheten, trots detta saknas det idag studier om intensivvårds-sjuksköterskans erfarenhet ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av en patientsäker intrahospital transport för kritiskt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utfördes genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer med kvalitativ induktiv design. Under tre intervjuer samlades data in med hjälp av totalt tretton intensivvårds-sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; förberedelsens betydelse för patientsäker intrahospital transport, kommunikationens betydelse för patientsäker intrahospital transport samt yttre faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten rekommenderar författarna att arbeta med och uppdatera checklistor, förespråka god kommunikation samt använda sig av teamövningar. Den nya kunskapen skulle ur ett patient- och samhällsperspektiv kunna ge en ökad insikt och förståelse inför det preventiva arbetet med att motverka vårdskador samt minska onödigt lidande hos patienterna samt även kunna vara användbart ur ett utbildnings-perspektiv. Vidare forskning avseende samarbetets betydelse vid intrahospitala transporter samt att få ökad kunskap om olika förbättringsområden avseende den tekniska utrustningen, vore också önskvärt. / Background: The intrahospital transport of critically ill patients is increasing due to gradually advanced intensive care. Transports are often associated with complication risks and can thus also affect patient safety. Despite this, studies on the experience of the intensive care nurse from a patient safety perspective are lacking. Aim: The aim of the study was to highlight the intensive care nurse's experience of a patient-safe intrahospital transport for critically ill patients who are cared for in an intensive care unit. Method: The study was carried out through semi-structured focus group interviews with qualitative inductive design. During three interviews, data were collected using a total of thirteen intensive care nurses. The collected material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; the importance of the preparation for patient-safe intrahospital transport, the importance of communication for patient-safe intrahospital transport and external factors that can affect patient safety. Conclusions: In order to improve patient safety, the authors recommend working with and updating checklists, advocating good communication and using team exercises. The new knowledge could, from a patient and societal perspective, provide an increased insight and understanding of the preventive work to counteract health injuries and reduce unnecessary suffering in patients and also be useful from an educational perspective. Further research on the importance of cooperation in intrahospital transport and to gain more knowledge about different areas of improvement regarding the technical equipment would also be desirable.

Delaktighet och inflytande är två vetenskapligt belagda faktorer som anses kunna främja hälsa. I SCB:s senaste medborgarundersökning uppger cirka åtta av tio invånare i Eskilstuna kommun att möjlighet till inflytande saknas. WHO beskriver främjandet av delaktighet och inflytande som en viktig drivkraft för att uppnå jämlikhet i hälsa. Om målet om en socialt hållbar utveckling ska kunna uppfyllas behöver denna fråga undersökas grundligare - och inte endast utifrån kvantitativa metoder. Studiens syfte är att undersöka hur invånare i Eskilstuna kommun uppfattar sina möjligheter till delaktighet och inflytande inom offentlig verksamhet. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urvalsförfarande, och den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Teoretiska utgångspunkter är samhällsvetenskaplig kunskapsteori och ett hälsofrämjande perspektiv utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Resultatet visar att informanterna är nöjda med den information som Eskilstuna kommun tillhandahåller. Däremot finns förbättringsmöjligheter huruvida informationen når fram, och avseende vikten av återkoppling vid kontaktförsök. Framtida önskvärda möjligheter innefattar bland annat att kunna registrera sig för mejlutskick och att delta i fokusgrupper. Slutsatsen är att möjligheten till förbättring respektive implementering av dessa faktorer bör utredas. Förslag för fortsatta studier är att pröva alternativa sätt att generera kvalitativa data i denna fråga. / Participation and influence are two scientifically proven factors that are considered to be able to promote health. In Statistics Sweden´s latest citizen survey, approximately eight out of ten residents in Eskilstuna municipality state that there is no opportunity for influence. World Health Organization describes the promotion of participation and influence as an important driving force for achieving equality in health. If the goal of socially sustainable development is to be met, this issue needs to be examined more thoroughly - and not only on the basis of quantitative methods. The aim of the study is to investigate how residents in Eskilstuna municipality perceive their opportunities for participation and influence in the public sector. The data collection method was qualitative semi-structured interviews with a purposeful sampling technique, and the collected data was analyzed through a qualitative manifest content analysis. Theoretical starting points are social science knowledge theory and a health-promoting perspective based on the determinants of health. The results show that the informants are satisfied with the information that Eskilstuna municipality provides. However, there are opportunities for improvement whether the information is obtained, and with the regard to the importance of feedback in communication attempts. Future desirable opportunities include being able to register for e-mails and participating in focus groups. The conclusion is that the possibility of improvement or implementation of these factors should be investigated. A suggestion for further studies is to try alternative ways to generate qualitative data on this issue.

Bakgrund: I december år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vid namn SARS-CoV-2 som orsakade sjukdomen covid-19. Viruset spred sig globalt och hade enligt världshälsoorganisationen smittat mer än 440 miljoner människor i mars 2022. Tidigare forskning belyser att patienter som vårdats på olika avdelningar upplevde en ensamhet på grund av isolering. Pandemin medförde en stor belastning för sjukvården och dess personaldär sjuksköterskorna således haft ett stort ansvar för patienternas omvårdnad under den pågående pandemin. Det är därmed viktigt att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter för att få en förståelse över sjuksköterskans arbete under en pandemi. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 på vårdavdelningar.Metod: En allmän litteraturöversikt som innefattar 15 artiklar med både kvalitativ och mixed method ansats. Resultat: I analysen av artiklarna identifierades kategorierna ”Att anpassa sig till en ny arbetssituation”, “att uppleva rädsla för smittan”, “utmaningar med att arbeta i skyddsutrustning” och “professionell- och personlig tillväxt". Slutsats:Anpassningen till den nya arbetssituationen var en stor process som skapade oro medanexponeringen för viruset orsakade en känsla av rädsla. Utmaningar gällande skyddsutrustningen gjorde även att sjuksköterskornas välmående påverkades negativt. Trots detta erfor sjuksköterskor en professionell- och personlig tillväxt av att ha kunnat hantera överväldigande situationer. / Background: In december 2019 a new coronavirus called SARS-CoV-2 was discovered. The virus caused a disease called covid-19 and spread globally. According to the World Health Organization more than 440 million people had been infected in march 2022. Previous research highlights that patients treated for covid-19 experienced loneliness due to isolation. The pandemic entailed a great burden for the healthcare system and its staff where the nurses had a great responsibility for the patients care during the ongoing pandemic. It is therefore important to describe the nurses’ experiences to gain an understanding of the nurse’s work during a pandemic. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients with covid-19 in hospital wards. Method: A general literature review that includes 15 articles with both qualitative and mixed method approach. Findings: The analysis of the articles identified the categories; "adapting to a new work situation", " experiencing fear of infection”, “challenges in working with protective equipment” and “professional- and personal growth”. Conclusion: Adapting to a new work situation was a major process that caused concern while the exposure to the virus caused a feeling of fear. Challenges regarding protective equipment also had a negative impact on the nurse’s well-being. Despite this the nurses experienced professional- and personal growth from being able to handle overwhelming situations.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I