Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

BAKGRUND: Användandet av smartphones har de senaste åren ökat markant i åldrarna 13- 16 år och 93 % använder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet för att följa medieutvecklingen med syftet att stärka unga inom just detta område, så ansåg vi att det var intressant att undersöka hur ungdomar själva upplever sitt användande av smartphone. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att undersöka om dagens informationssamhälle, i och med det ökade användandet av smartphones, kan vara gynnande för individens känsla av egenmakt och delaktighet. Vi ville också belysa vad individen lär sig via sitt användande av smartphone samt hur individen socialiseras via den. Detta undersökte vi med följande frågeställningar: a) Hur kan smartphonen användas som en medierande artefakt för att främja lärande? b) Vilka uttryck för socialisation formulerar trettonåringarna kring sitt användande av smartphone? c) Hur kan egenmakt och delaktighet möjliggöras genom användande av smartphone? METOD: Vi valde en kommundel med relativt goda socioekonomiska förutsättningar och en kvalitativ metodansats i form av fokusgruppsdiskussioner. Vi genomförde sex fokusgruppsdiskussioner på tre kommunala skolor med både pojkar och flickor som var tretton år. RESULTAT: a) Resultatet visade att smartphonen fungerar som en medierande artefakt för lärande till exempel i form av att de delar sina kunskaper tillsammans med vänner och att de söker upp information. b) De deltagande trettonåringarna uttrycker att de främst använder sin smartphone i syftet att kommunicera med familj och vänner via sociala medier där de lär normer och värderingar samt hur de ska agera i förhållande till andra i deras omgivning. c) Smartphonen fungerar som en artefakt som främjar känslan av egenmakt. Smartphonen främjar också känslan av delaktighet i form av att de finner glädje i att vara uppdaterade och följa med i nyheter. De uttrycker dock att det kan finnas negativa effekter som stress och utanförskap. SLUTSATS: Slutsatsen vi drar av denna studie är att smartphonen absolut är en viktig faktor för trettonåringarna i den tidsepok vi lever i. När teknologin går framåt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen och därmed behöver vi vara våra ungdomar behjälpliga med hanteringen av det. Vi anser att fördelarna med användande av smartphone väger över så länge det inte ur en socioekonomisk aspekt skapar klyftor i samhället.

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Diverse användbarhetsproblem innebär dock att den här idealiska bilden sällan blir verklighet. För att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för att informationsöverföringen brister, där intranät har en nyckelroll i sammanhanget, behövs en djup och bred bild av de faktiska förhållandena som råder i kontexten - hur ledningen kommunicerar med de anställda via intranät. Den ansatsen har inneburit att undersökningen gestaltats i form av en heuristisk utvärdering och en enkät för att täcka både MDI-experters perspektiv såväl som användarnas upplevelse av fenomenet. Insamlad data triangulerades sedan för att berika analysen av upptäckterna. Resultatet av undersökningen medför en ökad förståelse för användbarhetsproblem som kan sätta käppar i hjulet för en fungerande informationsöverföring via intranät inom organisationer, men även konkreta förbättringsförslag och reflektioner kring hur intranät kan utformas för att möta framtidens krav lanseras.

Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro. Den andra slutsatsen var att sjukdomen påverkar den drabbades sociala liv, inte minst genom att han eller hon påverkas av hur andra människor uppfattar diabetes som sjukdom. Slutsats: Resultatets två huvudkategorier överensstämde i huvudsak med den etablerade forskningen. Författarna pekar på förutom dessa slutsatser också på behovet av individuella lösningar inom diabetesutbildningen liksom bättre förberedda övergångar mellan barn-och vuxendiabetesvård. Man får inte heller glömma bort gravida diabetessjuka kvinnors behov och utmaningar och därmed sjuk-och hälsovårdens behov av att kunna ge stöd till dessa.

Bakgrund: Palliativ vård innebär främjande av högsta möjliga livskvalitet när en patient befinner sig i ett sjukdomsskede där bot inte längre är möjligt. I livets slutskede övergår vården från ett livsförlängande syfte till att lindra lidande. I vårdandet av den palliativa patienten förekommer olika faktorer i omgivningen som påverkar sjuksköterskors upplevelser i det patientnära arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i den senare fasen inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderar 12 studier där sjuksköterskors upplevelser berörs. Artiklarna hittades i Medline via Pubmed.  Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades, varav ett med tre subteman; Bristande utbildning och beredskap som berör kunskapbristerna och dess påverkan på sjuksköterskors upplevelser, Kommunikation i det palliativa vårdandet med subteman kommunikation och bemötande av palliativa patienter, kommunikation som hinder inom arbetsplatsen och kommunikation och etiska dilemman som berör betydelsen av kommunikation, olika faktorer som kan ge upphov till dilemman i vårdandet och faktorer som påverkar sjuksköterskors arbete och Copingstrategier i det palliativa vårdandet som berör strategier för att hantera de svåra situationerna som uppstår inom palliativ vård. Slutsats: I den senare fasen av palliativ vård upplevde sjuksköterskor ett behov av bredare kunskap och hade svårigheter med bemötande och i vårdandet av patienter. Påfrestande situationer ansågs ge upphov till etiska dilemman och hinder inom arbetsplatsen som gav ett behov att tillämpa copingstrategier för bearbetning. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i den senare fasen var varierande men påfrestande utifrån olika faktorer. / Background: Palliative care means promoting the highest possible quality of life when a patient is at a stage of the disease where cure is no longer possible. In the end-of-life, care transitions from a life-prolonging aim to alleviating suffering. In the care of the palliative patient, there are various factors in the environment that influence nurses' experiences in the work close to the patient. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients in the later phase of palliative care. Method: A literature review with a qualitative approach that includes 12 studies where nurses' experiences are concerned. The articles were found in Medline via Pubmed. Findings: Three main themes were identified, one with three subthemes; Inadequate training and preparedness concerning the lack of knowledge and its impact on nurses' experiences, Communication in palliative care with sub-themes communication and treatment of palliative patients, communication as an obstacle in the workplace and communication and ethical dilemmas concerning the importance of communication, various factors that can give rise to the dilemmas in care and factors that affect nurses' work and Coping strategies in palliative care that concern strategies for handling the difficult situations that arise in palliative care. Conclusion: In the later phase of palliative care, nurses experienced a need for broader knowledge and had difficulties in meeting and caring for patients. Stressful situations were considered to give rise to ethical dilemmas and barriers within the workplace that created a need to apply coping strategies for processing. Nurses' experiences of caring for palliative patients in the later phase were varied but stressful based on various factors.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en tillgänglig verksamhet som visat sig vara kostnadseffektiv för både uppringarna och samhället. De flesta uppringarna är nöjda med tjänsten när sjuksköterskorna låter dem vara delaktiga i samtalet samt respekterar dem. Sjuksköterskornas främsta uppgift i telefonrådgivning är bedömningar avseende uppringarnas behov av vårdnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillhandahålla telefonrådgivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes vilken baseras på tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Att som sjuksköterska tillhandahålla telefonrådgivning innebär flera utmaningar. Vissa faktorer gällande samtalen komplicerade kommunikationen och sjuksköterskornas bedömningar. Flera krav ställdes på sjuksköterskorna som hanterade dessa med hjälp av kollegor och beslutsstöd. Arbetet i telefonrådgivningen gav kunskap och erfarenheter vilka bidrog till att sjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser är i stor grad relaterade till avsaknaden av den visuella kontakten samt de bedömningar de förväntas göra i sitt arbete. Mycket förväntas av sjuksköterskorna som upplever att de har ett stort ansvar gentemot uppringarna. / Background: Telenursing is a business that has proven to be cost-effective for both callers and society. Most callers are happy with the service when the nurses let them be involved in the conversation and respects them. The main role of nurses in telenursing is to assess the callers need out of level of care. Aim: The aim is to describe nurse’s experiences of providing telephone advice. Method: A systematic review of descriptive synthesis based on ten qualitative scientific articles. Result: To provide telephone advice involves several challenges. Some factors concerning the talks complicated communication and assessments for the nurses. Several requirements were on the nurses who handled these with the help of colleagues and decision support. The work provided knowledge and experiences which contributed to nurses in their professional role.  Conclusion: Nurse’s experiences are related to the lack of visual contact and the assessments they are expected to do in their work. Much is expected of the nurses who perceive that they have a great responsibility to the callers.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. De flesta som fått en stroke blir beroende av stöd från sina anhöriga. Anhöriga bör delta i vården av den som fått stroke för att underlätta i deras tillvaro. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en människa som har fått stroke. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar med beskrivande syntes. Resultat: Först kände de anhöriga en osäkerhet över situationen, en känsla av kaos uppstod och de var oroliga inför framtiden. Sedan kände de anhöriga sig ensamma i tillvaron, de upplevde brist i stödet från hälso- och sjukvården samt obehag över det stora ansvaret som nu följde. De anhöriga började sedan acceptera framtiden, de kände tacksamhet över sin livssituation och de började omprioritera sitt liv. Slutsats: Genom att låta sjuksköterskor ta del av de anhörigas upplevelser kan de ge bättre och mer anpassad information och stöd individuellt till de anhöriga. Detta skulle ge patienten ett bättre stöd och minska onödigt lidande. / Background: In Sweden, Stroke is one of the most common causes to disability and death. Stroke can provide serious consequences and most of patients need to be helped by their close family members. It is important for close family members to be involved in the care of patients who have had a stroke to facilitate the life. Aim: To describe the experience of being a close family member of a person who has had a stroke. Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles with descriptive synthesis. Result: At first, close family members felt the uncertainty of the situation because of a sense of chaos and worries about future. At second, they felt loneliness in life because they experienced a lack of support from health care and overwhelming responsibility that followed. Lastly, the family members accepted the future because they felt gratitude for their lives and they began to re-prioritize their life. Conclusion: By allowing nurses to take more knowledge of the family members' experience, they can understand why it is important to provide better and more detailed and individual support to the family members. This would give the patient a better support and reduce unnecessary suffering.

Sjuksköterskornas vardag innehåller mycket glädje och arbetstillfredsställelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svåra avvägningar gör att de behöver stöd och bekräftelse för att klara av det arbete som ställer allt högra krav. Ett område där sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver är inom den kommunala hälso- och sjukvården där ensamarbete och stor arbetsbelastning med svåra etiska dilemman präglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och växt skapas. I handledningstillfället får sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sätta ord på sina tankar och känslor, bli stärkta i sin yrkesroll, utveckla sin självkänsla, våga vara nära och bjuda in till en gemenskap med vårdtagaren såväl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstår en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vårdare och vårdtagare. Syftet med denna uppsats är att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som används är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju artiklar valdes ut och analyserades. Samtliga artiklar är skrivna av nordiska författare. I uppsatsen visas sjuksköterskornas upplevelse av handledning utifrån fyra teman; känsla av gemenskap, känsla av mod, känsla av stärkt yrkesroll och känsla av återhämtning. Handledning kan skapa förutsättningar för yrkesmässig växt, gemenskap, tydlighet och ett etiskt förhållningssätt. Den strukturförändring som nu sker inom vården ökar kraven på sjuksköterskornas kompetens och detta kan leda till stress och ohälsa som i sin tur kan leda till sämre omvårdnad och säkerhet för vårdtagaren. Detta är starka skäl till att handledning ska erbjudas dagens sjuksköterskor. Forskning kring handledning och dess betydelse för den kommunala sjuksköterskan tycks saknas, här finns ett stort utrymme för vidare forskning. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.