This essay deals with heating installations put into medieval Gotland churches from the 1920s to the early 1950s. Focus is on the work of the restorer Erik Johan Fant (1889–1954) who was the most frequently engaged restorer of churches in Sweden from c. 1925 to 1950. His work has not been the subject of much academic research. The essay covers how Fant and authorities involved in the restorations perceived the aesthetical and practical issues of installing modern heating systems in medieval churches. It also places Fant’s work in the wider context of heating for comfort and conservation purposes in churches. Our knowledge of heating systems used in churches in the past is very limited: on what grounds was a certain system chosen, how was it designed, and what consequences did it have for the conservation of the church? From having been solely an issue of increased comfort and pleasing design, the development of heating technology increasingly involved the interests of conservation. In the first half of the 20th century, central or electric heating was introduced in many stone churches, but often without any analysis of the risks involved. Still in the 1920s, the typical Gotland church was heated with just one or two ovens. They were still not electrified. Two problems especially were connected to overheating before the 1950s: first the soiling of walls and vaults, and second the desiccation of organic materials, particularly painted wooden objects. Central heating, especially in the form of low pressure steam which was common before 1945, certainly made these damages worse. Despite these issues, almost all of the 2,700 churches in Sweden had some kind of heating installed by the mid-1950s, and the reason was that heating primarily was perceived by the Swedish Church as a matter of comfort. Shortly after the end of the period in question, damages caused by heating would attract more attention from the developing conservation field. / <p>Alternate Title: The church -- "a machine for sitting": the introduction of heating systems into medieval Gotland churches during the early 20th century. (English)</p> / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet

Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer. Det finns planer på att byta ut oljepannan mot närvärme. Syftet med examensarbetet var att undersöka och ge församlingen en inblick i vart den energi som tillförs kyrkan tar vägen, hur mängden tillförd energi kan minskas genom energieffektiviseringsåtgärder samt vilken miljöpåverkan värmekällan i dagens uppvärmningssystem har jämfört med värmekällan i det planerade närvärmenätet. Målet var att svara på följande frågor: •Var sker de största energiförlusterna i kyrkan och hur skall dessa kunna minskas genom energieffektiviseringsåtgärder? •Hur skall kyrkans värmesystem dimensioneras med avseende på kyrkans värmeeffektbehov? •Hur skulle miljöpåverkan till följd av kyrkans uppvärmning förändras vid anslutning till det planerade närvärmenätet. Det värmesystem som ansågs passa Grinstad kyrka bäst var ett vattenburet värmesystem som värmer kyrkan intermittent. Det ansågs även lämpligt att värma upp på 6 timmar från en grundtemperatur av 8°C till en förrättningstemperatur av 18°C. Värmesystemet måste då ha effekten 22,5 kW, vilket är en effekt som är högre än dagens system kan avge. Därför gavs förslaget att komplettera dagens system med kamflänsrör under några av kyrkbänkarna. De största energiförlusterna i kyrkan visade sig vara genom taket och genom att isolera detta kan förlusterna genom det minskas med 85 %. Grundtemperaturen i kyrkan är idag högre än vad som behövs och genom att sänka den 4ºC kan energianvändningen för grundvärmen minskas med 18 %. Bytet från en central oljepanna till biobränsleeldad närvärme skulle leda till att utsläppen av koldioxid och svavel att minska, medan utsläppen från stoft, koloxid och svavel kommer att öka. / Our churches are an important part of the community, and a cultural treasure that need to be preserved. The most of the churches are old and energy efficiency has not been prioritized earlier. Because of that the churches uses a lot of energy for heating each year. The church in Grinstad is a church with high energy usage. It is not frequency used, but in spite of that it uses as much energy for heating as two average hoses. The church was built of brick in the 1300th century. The heating system today consists of a couple of electric radiators and an oil furnace connected to a hot water system. The purpose of this report was to investigate and to give the congregation in Grinstad insights in where the energy supplied to the church disappears, how the amount of energy supplied could be reduced by energy efficiency actions and also which environmental influence the heating system today has compared to the heat source in the planned small district heating system. The aim was to answer these questions: •Where do the greatest energy losses in the church occur and how could these be reduced by energy efficient actions? •How should the heating system in the church be designed depending on the need for effect of heat in the church? •How would the environmental influence change if the church connects to the planned small district heating system? The heating system that was considered to be the most suitable for the church in Grinstad was a heat water system that warms up the church intermittent. If the church is heated up from the ground temperature 8°C to the ceremony temperature 18°C in 6 hours the heating system need to have the effect 22,5 kW. This is a higher effect than the system today can emit, and therefore extra radiators need to be installed. Calculations showed that the greatest energy losses in the church occurred through the roof. By isolating it the losses could be reduced by 85 %. Today the ground temperature is higher than needed. If the ground temperature is decreased with 4ºC, the energy usage for ground heating could be reduced with 18 %. By changing from the oil furnace to biofuel fired small district heating the emission of carbon dioxide and sulphur will decrease, and the emissions of dust, carbon monoxide and volatile organic compounds will increase.

This thesis examines three medieval churches within Lagunda parish in Örsundsbro.The parish has previously had problems with mould growth and has therefore, inselected churches installed various types of moisture control, together with devicesfor measuring temperature, relative humidity and mixing ratio, at three locations inthe churches. The moisture control should in an energy efficient way reduce the riskof mould growth and thus reduce the future maintenance costs. The purpose of this thesis is to analyse the results and to see how the moisturecontrol measures has worked in the churches. The data has been collected in theprogram Omnisens and compiled by Magnus Wessberg at Uppsala University, whichresulted in diagrams that include relative humidity and mould risk, which theanalysis has been based on. Two different moisture control measures have beenused in the churches that this thesis examines. The measures are condensationdehumidifier and moisture controlled ventilation. The result is varying between the churches but shows that there has been a needfor moisture control that reduces the relative humidity indoors. The energy usagehas differed between the measures, but should not be crucial when deciding onfuture measures.The result also shows that the indoor climate is largely influencedby rainfall and that the church's organs in the study should be taken into account infuture measure, since the result when there is a risk of mould differs from otherparts of the churches. / Detta examensarbete undersöker tre medeltida kyrkor inomLagunda församling i Örsundsbro. Församlingen har tidigarehaft problem med mögelpåväxt och har därför i utvalda kyrkorinstallerat olika fuktstyrande åtgärder tillsammans medutrustning som mäter temperatur, relativ fuktighet och ångkvotpå tre platser i kyrkorna. Åtgärderna ska på ett energieffektivtsätt minska risken för påväxt av mögel och därmed minskaframtida kostnader för underhåll. Arbetet syftar till att analysera resultat av mätningarna och sehur de fuktstyrande åtgärderna fungerat i kyrkorna. Data harsamlats in i programmet Omnisens och har av MagnusWessberg på Uppsala universitet sammanställts vilket resulterati diagram där bland annat relativ fuktighet och mögelrisk kanutläsas som analysen sedan har utgått ifrån. I kyrkorna somundersöks i detta examensarbete har två olika fuktstyrandeåtgärder använts, kondensavfuktare och fuktstyrd ventilation. Resultatet är varierande mellan kyrkorna men visar på att detfunnits behov av fuktstyrande åtgärder som sänker den relativafuktigheten inomhus. Energiförbrukningen har skiljt sig mellanåtgärderna men bör inte vara avgörande vid val av framtidaåtgärd. Det visar även att inomhusklimatet i stor grad påverkasav nederbörd utomhus och att kyrkornas orglar i studien börbeaktas vid framtida åtgärder då resultatet när det finns risk förmögel där skiljer sig från andra delar i kyrkorna.

Churches are old historical buildings often built of stone that carry a heritagethat is important to preserve for the future. It’s common that churches haveproblems with high relative humidity which also causes mold growth. Moldspores are found naturally in the air but require good conditions, such as highhumidity, materials to adhere to and a favorable temperature, to start growing.Attempts have been made to reduce the humidity in churches with varioushumidity-limiting methods. The purpose of this study is to investigate whetherclimate control methods can prevent the growth of church mold and control therelative humidity so that the results can provide guidelines for other churcheswith the same problems. Nine churches in north Gotland's pastorate have been used in the study. In threeof these, textile cabinets were installed in the sacristy for three different climatecontrol methods: humidity-controlled dehumidification, mechanical exhaustventilation and humidity-controlled heating element. These were measured overan eight-month period with a data logger that measured the relative humidityand temperature once every half an hour. Measurements were also taken fromthe respective sacristy. For the other six churches, measurements were taken bythe organ during a 12-month period with the same data logger. Then a moisturecontrolled dehumidifier was installed in only three of the churches in the middleof the church room. The relative humidity and temperature were measured onceagain in all six churches for the next eight months. The results from this study show that in the three churches where moisturecontrolled dehumidification was installed, the measured values were slightlybetter for both relative humidity and the risk of developing mold. In the textilecabinets, on the other hand, the values for both relative humidity and the riskof mold were slightly higher than in those for the respective sacristy. However,the values were somewhat more stable which is a good thing. The need to regulate the climate of churches will not decrease. Finding costeffective solutions for controlling the indoor climate is therefore important forpreserving their cultural-historical heritage.

Folkungabygdens pastorat innefattar 32 kyrkor på den östgötska slätten, var av många är landsortskyrkor. Kyrkorna på landsbygden används allt mindre och mindre men trots den minskade användningen kämpar pastoratet med hög energiförbrukning i många av sina fastigheter. Kyrkobyggnaderna kräver fastighetsspecifik energi- och klimatanpassning, något som är tidskrävande och pastoratsorganisationen har svårt att hinna med. Arbetets syfte är att skapa en ökad kunskap och förståelse för existerande energieffektiviserande metoder för specifika kyrkobyggnader samt för kyrkobyggnader i allmänhet. Arbetet fokuserar på två specifika referensobjekt, Svanshals kyrka och Herrberga kyrka. Målet är att framställa två kyrkospecifika handlingsplaner och en generell handlingsplan. Handlingsplanerna ger förslag för metoder som kan minimera energiförbrukningen och säkerställa en god innemiljö i fastigheterna Resultatet av arbetet påvisade vikten av en fastighetsspecifik utredning av energieffektiviseringen, där förutsättningarna för varje enskilt objekt behöver beaktas. Det konstaterades att det finns bristande kommunikation mellan de tekniska installationerna och styrsystemet som bidrar till en förhöjd energiförbrukning i fastigheter med till exempel en installerad avfuktarenhet. Studien påvisar vikten i en kontinuerlig besiktning av kyrkofastigheterna. Vidare resultat visade att åtgärder för att öka luftomsättningen i kyrkorummen kan minimera energiförbrukningen och bidra till en förbättrad innemiljö. Specifika förslag på energi- och klimatanpassade handlingsplaner för Svanshals- och Herrberga kyrka togs fram samt handlingsplaner för en generell hantering av Folkungabygdens kyrkofastigheter. Slutligen kunde det konstateras att ett ökat aktivt arbete med energi- och innemiljöanpassning både kan bevara kyrkorna till nästkommande generationer samtidigt som kyrkornas energianvändning minskar. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studien delger fyra specifika fall av kyrkor i Stockholmsområdet som sålts ut under 2000-talet till nya användare som använder kyrkorna huvudsakligen för andra användningar än de ursprungliga kyrkliga (helig gemenskap och kristen gudstjänst). Studien är en etnologisk fältstudie och bygger på intervjuer med de nya användarna och observationer av de studerade kyrkorna: Betlehemskyrkan, Baptistkyrkan i Gustavsberg, Löftets kyrka och S:t Paulskyrkan. Studien använder sig av estetisering och historisering som koncept för att undersöka de nya användarnas värdesättningsprocess men även för att undersöka vad de studerade kyrkorna har för värde i samtiden. Studiens resultat och analys belyser hur det uppkomna avståndet mellan kyrkor som byggnader och religion har gett upphov för estetisering och historisering av det kyrkliga, så till vida att det studerade kyrkorna värdesätts av de nya användarna som byggt kulturarv och inte som religiösa byggnader. Resultatet och analysen visar även att de studerade kyrkornas nya användningar kan kopplas samman med upplevelser, njutning, konsumtion och spänning. Studiens slutsatser är att de studerade kyrkorna kan förstås som ett resultat av samhällets omställning till post-sekulärt, då de studerade kyrkorna kan förstås som exempel på hur sekularisering tar uttryck och materialiseras i stadsrummet. Slutligen belyser studien hur det kyrkliga kulturarvet går i samma fotspår som föregångaren det industriella kulturarvet, eftersom att kyrkor som blivit övertaliga ur kyrkligt avseende blivit till en resurs inom upplevelseekonomin där kyrkorna bland annat används som brandscapes för olika verksamheter och produkter.

Stenbyggnadstraditionen kom sent till Norrland. När dessa byggnadstekniker slutligen spreds sig norrut så var det kyrkan som förde med sig kunskapen och uppförde kyrkor i sten längs kusten. Murbruksprover har insamlats från fem olika medeltida kyrkor längs norrlandskusten för att bättre förstå och jämföra det använda byggnadsmaterialet. Proverna har analyserats som tunnslip för att kunna tolka innehåll och sammansättning. Kyrkornas likheter jämförs och diskuteras. Dessutom genomförs en genomgång av Norrlands byggnadstradition från förhistorisk tid för att bättre förstå varför det länge byggdes annorlunda här jämfört med resten av landet och hur koloniseringen av landet tedde sig. / The stone building tradition was slow to arrive in Norrland. And when there building techniques finally spread north over it was the church who brought the knowledge of the material and erected churches along the coastline. Mortar samples have been collected from five different medieval churches along the coastline of Norrland. The samples have then been analyzed as barrel slips to uncover components of the mortar. The churches similarities have been compared and discussed. In addition, there is an in-depth part of Norrland’s building traditions from prehistoric time to better understand why the stone building tradition was so late and why people built different up here. This part also discusses the colonization of the land and the population growth.

Studien söker spår och bevispunkter av stormannakyrkor i Tiundaland under medeltiden. Fyra kyrkor i området undersöks: Tierps kyrka, Lena kyrka, Tuna kyrka och Edsbro kyrka. Genom arkitektonisk beskrivning och analys tillsammans med en tvärvetenskaplig undersökning som utförts med de fyra ledorden: plats, material, elit och tidpunkt har kyrkorna studerats.Undersökningen stärker tidigare forskning: individualitet, exklusiva material, hög andel frälsejord, stormän bosatta i närområdet och kyrkonamn som har samma namn som socknen framstår alla som goda tecken. Vidare studier av kyrkornas estetiska uttryck och valvslagingens individualitet framförs som möjliga tecken, dessa tecken är dock i behov av vidare studier.

The paper will highlight the use of heating regimes throughout the twentieth century both in large cathedrals and rural churches of medieval origin in Sweden. How have norms of thermal comfort been balanced against conservation needs of the buildings, their interiors and valuable objects? The choice of heating regime in an old church can be seen as a negotiation between different stakeholders. Together these voices have been articulating a discourse on indoor climate since the late nineteenth century when churches in Sweden were first heated. The historical indoor climate in churches is poorly known but often referred to in discussions on what kind of heating and climate is suitable for interiors and their artifacts. This is why it is important to collect empirically based knowledge on the features of the past climate. The historical indoor climate is shaped by several factors. Here we look at heating regimes, meaning how heating and ventilation systems have been selected, designed and used. By studying decision making regarding the choice of regimes and also what experience was drawn from the application of technology we will better understand the priorities made between comfort and conservation aims and how scientific knowledge has been used (or not used) to reach these aims. / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet

Syftet med denna studie är att undersöka textilförvaringen i Svenska kyrkan, specifikt Visby och Strängnäs stift. Studiens fokus ligger på hur förvaringen ser ut i praktiken jämfört med vad litteratur och riktlinjer anser vara ”best practice”. Studien ämnar även att undersöka hur och i vilken utsträckning församlingarna använder rutiner och riktlinjer. För att undersöka hur textilförvaringen ser ut har enkäter skickats ut till ett antal församlingar och pastorat i stiften. Det har även hållits intervjuer med Visby stiftsantikvarie och fastighetssamordnare, samt Strängnäs stiftsantikvarier. Studien visar att textilförvaringen i stiften är modern, men att det finns förbättringspotential, specifikt inom rutiner, kommunikation och ansvar. Stiften prioriterar olika aspekter när det kommer till textilförvaringen, vilket kan förklara skillnader i till exempel inneklimat och förvaringslösningar. Riktlinjer och leddokument används och är följbara i viss utsträckning, men studien visar att vissa riktlinjer är svåra att följa på grund av ekonomiska begränsningar och brist på arbetskraft. Klimatförändringar, minskade intäkter och minskat ekonomiskt stöd kom-mer troligen göra detta ännu svårare i framtiden. / The purpose of this study is to investigate textile storage in the Church of Sweden, specifically Visby and Sträng-näs diocese. The focus of the study is on how the storage looks in practice compared to what literature and guidelines consider to be ‘best practice’. The study also aims to investigate how and to what extent the parishes use standards and guidelines. To investigate how textile storage looks, questionnaires have been sent out to a number of parishes and pastorates in the diocese. Interviews were also held with the Visby diocesan antiquarian and property coordinator, and the Strängnäs diocesan antiquarians. The study shows that textile storage in the dioceses is modern, but that there is potential for improvement, specifically in routines, communication and responsibility. The dioceses prioritise different aspects when it comes to textile storage, which may explain differences in, for example, indoor climate and storage solutions. Guidelines and guidance documents are used and followed to a certain extent, but the study shows that some guidelines are difficult to follow due to financial constraints and labour shortages. Climate change, reduced revenues and reduced financial support are likely to make this even more difficult in the future.