Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan. I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang. Den konkreta undervisningen medför att eleverna får egna inre bilder och ger dem ytterligare en dimension. Den tydliga och konkreta kopplingen medförde även att språket befästes och förstärktes, de lärde sig nya ord och begrepp. Dialogen stärker i sin tur banden och gemenskap bildas. Besöket på naturskolan medför också många andra mervärden som motion, samarbete, upplevelser och förundran m.m. Naturskolebesöket upplevdes meningsfullt därför att det fanns syfte och tydliga mål knutna till det konkreta lärandet. Det finns även många andra anledningar till att lärarna känner att besöket är givande men att naturskolan är en kompetenshöjare är en gemensam uppfattning hos lärarna. Under besöket kan lärarna inta en mer iakttagande roll, det ger i sin tur möjlighet till efterföljande samtal och reflektioner med sina elever. Ex. om hur samarbetet i klassen fungerar. Undersökningen visade även att lärarna tycker att förarbete är minst lika viktigt som efterarbete för att besöket ska bli så givande som möjligt.

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn. Alla förskollärare ansåg också att alla läroplanens målområden och kunskapsbegreppen kan tas upp med utomhuspedagogiska arbetsmetoder och att det tom kan vara lättare och fördjupa lärandet ytterligare. Miljöns roll för att lyfta upp nyfikenhet och motivation i lärande betonades. De flesta förskollärarna menade att deras roll var att vara närvarande och att utmana till vidare lärande. I övrigt betonade de ett flertal olika områden, vilka i sin helhet gav en flerdimensionell bild av lärarens roll i kunskapsbygget. Att hinna med den pedagogiska dokumentationen upplevdes av flera av förskollärarna vara en svårighet i det utomhuspedagogiska arbetet, eftersom mycket tid spenderas ute. Detta kan lyftas upp som ett dilemma eftersom utomhuspedagogisk teoribildning sätter en stor vikt vid reflektionen och dess betydelse för lärandet. Barnen kopplade lärande som begrepp mycket till skola och skolfärdigheter, men också kunskaper som kan kopplas till den bedrivna utomhuspedagogiska verksamheten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete? Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan? Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?   Metod Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts. Resultat Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how a health-profiled school works with its’ health promotion and if the studied school fulfils the stipulated criterias for a health-promoting school.. The more specific issues are: What are the chareteristic of the school's health promotion? How does the designated key persons describe their work and responsibilities in the school's health promotion? What results of the school's health promotive actions are visible?   Method A case study method was used to collect data for the study. This case study includes both qualitative interviews and a textual content analysis of related documents (evaluated reports, the school’s business plan and text from the school’s website). The selected school has been based on a strategic sample of schools. Five persons have been interviewed. As a theoretical frame work a sociocultural perspective on learning has been used. Results The school’s healthpromotion has a structure, announced in their business-plan, with a so called Health Team in the lead. Besides that, the school has been certified by Korpen’s health diploma. The school’s Health Team is the main hub of the school's health promotion and consists of the principal, the physical education (PE) teacher, the health educators, the school nurse, and the school restaurant manager. The principal sees himself as the overall responsible for the school's health promoting. The PE-teacher, the health educator, and the school nurse find it natural to work with health promotion within their profession. The restaurant manager, sees his primarily responsibility as to ensure that there is a nutritionally balanced diet offered in the school restaurant. The respondents stated the importance of their role as role models. Communication and engagement are key components in their health promotion. Regarding  aspects of the departure points for the learning of health, it reveals that the Health Team sees the interaction between the individual and context as essential components for their work. It comes foreward that the result of the school’s health promotion work is difficult to assess, or make visible. There have been attempts to measure the impact of the health promotion, but the respondents note that ensuring out comes of health promotion is a long-term goal. Conclusion The conclusion of the study is that the studied school fulfil the existing criteria for a health profiled school. The school has a structure, an organization and a distinct approach to learning about health. From a sociocultural perspective on learning, the school’s health promotion is characterized by an approach to learning as a social, situated and distributed. The key persons’ (the Health team) goal of theír health promoting is to let the students embrace tools and acquire different patterns of health promoting behaviors and actions. The effect or rather the results from their health promoting appear to be difficult to measure and therefore it is important to see the important to see health promotion from a long term perspective.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande. Vår slutsats är att lektioner i utemiljö stimulerar elevers lärande.

The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school. The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams. Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments. Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments.

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lärande designas och används på allmänna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga designers förhållningssätt till designprocessen samt till aspekter som lärande, upplevelse och multimedia när en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmänna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och två utställningsdesigners. Dessa intervjuer vägledde sedan frågeställningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prägel. Det har framgått i studien bland annat att utställningsdesign är en komplex uppgift som sätter höga krav på designgruppen och dess kompetens, och att det från Science Centers sida krävs en högre grad av involvering från discipliner som ny teknik och multimedia men även från interaktionsdesign, IKT och pedagogik. Sammanfattningsvis visar studien att designers ofta tar problemområdet för givet och designar utifrån sina egna intressen och sällan involverar besökaren eller användaren.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn på barns lärande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. Självklart är arbetet en begränsad studie då den utförs på en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lärande. Vi gick in i detta arbete med frågorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lärande i förskolan? Hur ser pedagogerna på sin roll i barns lärande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lärande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? Frågor som vi hoppades få svar på via intervjuer och observationer.   Studien byggdes upp av sammanställning av tidigare forskning där fokuset låg på det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans läroplan. Det sociokulturella kan ses utifrån det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap. Vi ville genom våra intervjuer föra ett samtal med våra informanter för att således få en så avslappnad miljö som möjligt där de kunde tala fritt utifrån detta ämne. Utifrån dessa samtal gick vi vidare i vår studie med att utföra observationer på våra informanter, då vi är väl medvetna att ord och handling inte alltid stämmer överrens.   Efter genomförandet av vår studie kan vi dra slutsatsen att trots att det sociokulturella perspektivet länge har varit en del av de svenska förskolorna så finns fortfarande det utvecklingspsykologiska perspektivet kvar i en för hög grad. Då tre av våra fyra informanter belyste vid ett flertal tillfällen hur relevant barnets mognad är i jämförelse till kunskapsutveckling de kan uppnå genom en social inverkan.

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008 ABSTRAKT Hanna Kroon, Sandra Sandström och Anna Svensson Motorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärande Motor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of view Antal sidor: 29 Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband. Det råder en enighet om att det finns ett samband mellan motoriska svårigheter och andra svårigheter i skolan. Enkätundersökningen visar att flertalet verksamma pedagoger anser sig kunna se ett samband mellan motorik och lärande, samt att rörelseträning förbättrar motoriken och därmed kan ha positiva effekter på skolarbetet. Den motoriska träningen kan ta sig olika uttryck och stor vikt läggs vid lekens betydelse. Avslutningsvis poängterar författarna motorikens betydelse för elevers lärande och fortsatta utveckling. Sökord: motor, motor ability, motor learning, motor development, motorik, motorik och inlärning

Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning. Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket kan sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter varje individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.