Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning. Resultaten i min undersökning visade att elever som undervisas av lärare med utbildning i formativ bedömning har större erfarenhet av metoderna inom nyckelstrategierna. Resultaten visade också att dessa elever i större utsträckning kunde värdera sitt lärande och undervisningen på ett sätt som gynnar deras utveckling.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lära matematik och vilka faktorer som påverkar elevers studieresultat i matematikämnet. Förhoppningarna med denna studie är att få en djupförståelse av några lärares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhållande till aktuell forskning och litteratur inom detta område. Studien innehåller två delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angående inlärningsteorier, lärandeprocesser och matematik samt matematiksvårigheter. I den empiriska studien redovisas resultaten från min undersökning. Den baserar sig på en fenomenografisk ansats och genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet i den empiriska studien visar att lärare anser att matematikundervisningen är för individualiserad med läroboksstyrda lektioner som innehåller för få praktiska moment. Dessutom behövs en utökning av undervisningstiden med gemensamma diskussioner för att befästa kunskapen. Annars riskerar eleverna att tappa lusten och motivationen vilket kan leda till en bristfällig förståelse för matematikämnet. Elever i matematiksvårigheter missgynnas då det inte finns tillräckliga resurser i skolorna för att ge dem en god kunskapsutveckling.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt. Utifrån intervjumaterialet kategoriserades de olika uppfattningarna i beskrivningskategorier. Resultatet visade att projektledare och övriga projektdeltagare lär sig ny kunskap på en mängd olika sätt i olika situationer. Samspel, interaktion och relationer är mycket vikiga faktorer för hur projektledare och övriga projektdeltagare lär.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment.</p><p>The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.</p>

<p>Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer. Vi genomförde 4 stycken intervjuer där vi använde oss av en narrativ inspirerad berättelseform. Personerna vi intervjuade kom från kreativa miljöer så som skådespelare, sångare och kyrkomusiker. Resultatet visar att kreativitet har en stor betydelse för skapandet, lärandet och hälsan. Intervjupersonerna menar att om de inte får frihet att utföra sina idéer kvävs kreativitet. De menar också att ledaren har en stor betydelse för skapandet och kreativiteten, men ledaren får inte styra för mycket för då hämmas kreativiteten. En lagom ram med stor frihet är allt som behövs för att kreativiteten skall flöda.</p>

No description available.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer. Vi genomförde 4 stycken intervjuer där vi använde oss av en narrativ inspirerad berättelseform. Personerna vi intervjuade kom från kreativa miljöer så som skådespelare, sångare och kyrkomusiker. Resultatet visar att kreativitet har en stor betydelse för skapandet, lärandet och hälsan. Intervjupersonerna menar att om de inte får frihet att utföra sina idéer kvävs kreativitet. De menar också att ledaren har en stor betydelse för skapandet och kreativiteten, men ledaren får inte styra för mycket för då hämmas kreativiteten. En lagom ram med stor frihet är allt som behövs för att kreativiteten skall flöda.

Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment. The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.

No description available.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna. MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande. PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris? METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter. RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande. Dessa har vi valt att kalla: mandat från ledningen, förändringar i organisationen, brist på öppenhet, omedvetet arbete med organisationslärande, höjt tempo och helhetssyn. För att organisationer ska kunna skapa ett effektivt organisationslärande kan vi också konstatera att kommunikationen är avgörande, det är det sammanfogande kittet. Slutligen fann vi tre olika aspekter av lärande som organisationer lär sig i kriser ur ett kommunikationsperspektiv, först och främst lär de sig allmänt om kriser, de lär sig om krisers allmänna karaktär och hur den ska hanteras. Kriser bidrar också med en ökad förståelse av kommunikationens betydelse i framförallt utsatta situationer som kriser men också kommunikationens allmänna betydelse för en stor organisations funktionalitet. Slutligen erbjuder kriser ett tillfälle för organisationer att testa sin krisberedskap, kriser ger ökad förståelse om hur den fortsatta krisorganisationen ska se ut för att fungera effektivt. NYCKELORD: Kriskommunikation, Organisationslärande, Organisationsminne, Barriärer mot lärande, Krishantering, Lärandeprocesser.