Forskning tyder på att det finns en utmaning med att arbeta med formativ bedömning inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur Idrott och hälsa-lärare i grundskolan arbetar med formativ bedömning i sin undervisning utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Studien undersöker också vilka pedagogiska verktyg som lärarna använder i sin undervisning för att skapa lärande. Studien inriktar sig på ett specifikt kunskapskrav inom Idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningen har genomförts via intervjuer med fyra lärare inom Idrott och hälsa i Umeå Kommun. Resultatet visar att lärare arbetar med ett formativt förhållningssätt inom ämnet i stor grad, både medvetet och omedvetet, i undervisningen och att de pedagogiska verktygen som används är teoretiska och praktiska övningar kopplat till det aktuella momentet.

Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11.Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete.I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll. Genom det erfarenhetsbaserade och konstruktivistiska arbetssättet ges eleverna möjlighet att själva föra processen för sin kunskapsutveckling framåt. De fem pedagogerna säger att de har sin utgångspunkt i Lgr 11 och tolkar casemetodens undervisningssätt i förhållande till den.

Intresset för kampkonst influerade aktiviteter har ökat hos svenska skolungdomar. Dock visar forskning att en stor andel lärare i ämnet idrott & hälsa saknar kunskap om kampkonst, vilket har medfört att få känner sig bekväma att undervisa om det. I denna litteraturstudie kommer kampkonst diskuteras i relation till vilket pedagogiskt lärandeinnehåll, vilka lärandeprocesser och hälsoaspekter det erbjuder såväl som hur det kan organiseras i skolpraktiken. Genom att söka brett i flera databaser om kampkonst och använda både fritextsökning och avancerad sökning har flera vetenskapliga artiklar av relevans hittats. Forskning visar att kampkonst inte enbart handlar om fysiska aspekter som hand- och fottekniker utan även har ett rikt lärandeinnehåll av fysiska, mentala, sociala och kulturella aspekter som kan anses ha bäring mot idrott & hälsas centrala innehåll och kunskapskrav. Studiens huvudsakliga bidrag kan tillhandahålla idrottslärare med verktyg till att skapa goda förutsättningar för en vidare tillämpning av kamp-konst influerade aktiviteter i praktiken och därigenom tillgodose elevernas växande intresse gällande kampkonst. Följande slutsatser har kunnat dras av studien: 1) kampkonst erbjuder ett rikt lärandeinnehåll med flera dokumenterade hälsoeffekter som kan kopplas till idrott & hälsas centrala innehåll och kunskapskrav, 2) kampkonstens lärandeinnehåll inbegriper en träningskultur som omfattas av principer och regler, samt en lära om respekt för sina medmänniskor och självkontroll vilket kan anses bidra till ett livslångt lärande, 3) forskning visar på flera intressanta undervisningsmetoder som är kompatibla med idrottsundervisning för skolungdomar. Till exempel digitala verktyg och TGFU- metoden.

<p>Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart.</p> / <p>In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.</p>

<p>Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.</p><p> </p><p>Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.</p>

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.   Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.   Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier. Den personliga intervjun utfördes med en individ som haft kontakt med en behandlingsverksamhet i Gästrikland. För att stärka materialet användes även en publicerad fallstudie i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att deltagarna i studien ansåg att de genom behandlingen fått nya kunskaper och lärt sig nya sätt varpå de kan hantera problem, både genom teoretisk information men även genom att praktiskt prova. De utvecklades till självständiga individer som lärde sig att ta ansvar för sitt eget liv. Utifrån analysen visades att lärandeprocesser förutsätter en personlig anknytning och meningsfullhet för att ny kunskap ska genereras. Genom undersökningen kan slutsatsen dras att det krävs mycket arbete för att stegvis förändra ett ohälsosamt beteende. Genom högre självkänsla, större tillit till sina egna förmågor och en ökad livskompetens är detta dock fullt genomförbart. / In Sweden, there are great numbers of different clinics and institutions for treating eating disorders and the variation of the treatment differs alot. Many of these are focusing on giving their patients individually suited resources and increased knowledge how to get in charge of their own recovery. The aim of this study is to find out how learning is developed and what personal knowledge you need in the struggle of achieving a healthier life. This study was inspired from a narrative point of view and the methods used are face-to-face interview and interview by e-mail and original mail. Through the MHE Clinic, situated at Mora Sweden, mail were sent to 20 individuals who, in the past, had problems with eating disorders. The face-to-face interview was made with one person, who previously, was in contact with a treatment center in the district of Gästrikland. A published casestudy was also used to further strengthen the collected material. The results of the study shows that the participators gathered new knowledge and learned new ways of handling their everyday problems, both by getting theoretical information but also by actually trying it. These persons grew into indepentent individuals who learned to take responsibility of their own lives. According to the analysis, processes of learning requires personal relation and meaningfulness to be able to generate new knowledge. The conclusion of the study shows that it takes a lot of work to change an unhealthy behaviour, although it is possible by increasing your self-esteem, by trusting your own ability and by gaining a competence of life.

Det har på senare tid växt fram en rad olika entreprenörskapsutbildningar i det svenska utbildningsväsendet och det verkar som att satsningarna på den här typen av utbildningar kommer att fortsätta att öka. Detta relativt nya sociala fenomen i det svenska utbildningsväsendet innebär att många elever och lärare i dagsläget har genomgått någon formav entreprenörskapsutbildning. Frågan som jag vill kasta ljus på i den här studien är: Hur utvecklas elevers företagsamma förhållningssätt genom entreprenörskapsutbildning? Till min hjälp har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat elever och lärare som genomgått entreprenörskapsutbildningen Ung Företagsamhet. Jag har fördjupat mig i tre av dessa elever och en av lärarna. Ett aktörssynsätt utifrån ett bottom-up perspektiv används för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Vidare används en multipel fallstudie där jag analyserar varje fall var för sig och avslutar sedan med en jämförande analys mellan fallen från vilken slutsatserna dras. Det teoretiska ramverket fungerar som teoretiska utgångspunkter och innehåller begrepp och modeller från teorier om entreprenörskap och lärande. Dessa teoretiska utgångspunkter har utvecklats utifrån studiens angreppssätt som är abduktion eller den gyllene medelvägen. Centrala teoretiska begrepp som används i studien är lärandesituation, lärandeprocesser och lärandenivåer vilka sammanfattar studiens teoretiska referensram. Det huvudsakliga syftet med studien är att baserat på det teoretiska ramverket bidra med djupare förståelse för hur elevers företagsamma förhållningssätt kan utvecklas genom entreprenörskapsutbildning. Slutsatserna för denna studie är att utvecklingen av ett företagsamt förhållningssätt bestäms av olika inre och yttre lärvillkor i lärandesituationen. Lärandeprocesserna för de olika aktörerna kategoriserades som kognitiva (kunskapsmässiga), psykodynamiska (emotionella) och sociala (samarbetsmässiga). Lärandenivåerna som berördes av eleverna kategoriserades som: know-me, know-what, know-when, know-how, know-who och know-why.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren. Resultatet visade att polisutbildningen kan ses som problematisk på så sätt att de styrdokument utbildningen baseras på visar hur det bör vara, men inte några explicita förhållningssätt eller praktiker. Detta lämnar ett tolkningsutrymme vilket skapar diskrepans mellan teori och verklighet, praktiken. Alla studenter har olika förutsättningar och erfarenheter (social och historisk placering) och måste i det avseendet mötas på olika sätt för att tillgodogöra sig den förmedlade kunskapen på bästa sätt. De praktiska inslagen under utbildningen måste vara generaliserade och förenklade, och delarna kan då uppfattas som svåra att sättas in i en helhet utifrån den hermeneutiska spiralens princip. Polishögskolan blir då en plats där det är ”talet om” poliser och deras uppdrag som förmedlas, och studenten lär sig att agera i egenskap av polis, inte att bli polis. Där skapas en attityd till styrdokumenten och ett kollektivt sätt att förhålla sig, något som vi valt att kalla för ”hållning”. Hållningen har visat sig vara tudelad, en är polisrollen och en är kårandan. Dessa ses som två delar av samma lärandeprocess. De är inte varandras motsatser, utan är olika uttryck för lärandet och polisfunktionen. Konflikter och konflikthantering har visat sig utgöra en stor del av polisernas självbild. Utbildningen förmedlar även i detta avseende den allmänna förklaringen vilket utvecklar en reflexiv hållning till konflikter, vilken omprövas och omsätts till ny kunskap i kontakt med fältet. / This study aims to look at Swedish police officers learning in specific situations, where their handling of conflicts represents our main example. The police department and its work is based on a combination of laws and political deeds. In addition to this the individual police officer has to adapt and form an attitude towards official deeds of conduct. The study relies on six interviews with police officers whose positions varied. By using theories regarding socialisation processes, accompanying discourse and the hermeneutic spiral/circle our analysis shows that the education can be seen as problematic in regards to their focus on theoretical and non-practical education. The respondents regard policing as a vocational training, and it is therefore hard to combine the theoretical training when in practical work.