<p>BAKGRUND</p><p>En utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos eleverna</p><p>för att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren som</p><p>hjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de själva</p><p>bedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?</p><p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR</p><p>Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de själva</p><p>bedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån två</p><p>frågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna i</p><p>idrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.</p><p>METOD</p><p>Examensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativ</p><p>datainsamling genom intervjuer som metod. Informanterna var utbildade mot de senare åren</p><p>och har arbetat i skolverksamheten i 18-23 år.</p><p>RESULTAT</p><p>Resultaten visar att lärarna bedömer eleverna efter andra kriterier än vad läroplanen säger. Ett</p><p>utav kriterierna som de väger in vid bedömning och betygsättning som inte står i läroplanen</p><p>är laganda mellan eleverna. Den gemensamma faktorn för vad som lärarna bedömer först är</p><p>3</p><p>utveckling och inställning. Varför eleverna bedöms som de gör enligt lärarna beror på</p><p>relationen som lärarna har med eleverna och att läroplanen är otydlig samt abstrakt.</p>

<p>I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p> / <p>The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.</p>

<p>Abstract</p><p>Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka</p><p>uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.</p><p>Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa</p><p>är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa</p><p>som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.</p><p>Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?</p><p>Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation.</p><p>I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning.</p><p>Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.</p>

<p>Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.</p>

<p>Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.</p>

<p>Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?</p><p>Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.</p><p>Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.</p><p>Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet.</p><p>Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering.</p><p>De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen & Klages (2008).</p>

<p>Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.</p><p>Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.</p>

<p>Enligt forskning och relevant litteratur har TV- och datorspelande som fritidsaktivitet ökat bland barn och ungdomar. Jag har genomfört en undersökning där jag talat med två lärare gällande deras tankar om det ökade intresset för TV- och datorspelande, och vilka konsekvenser det kan få för barnen. Dessutom har jag talat med åtta barn rörande deras åsikter om och erfarenhet av TV- och datorspelande. Min undersökning utfördes i form av tio kvalitativa intervjuer. Åtta intervjuer har gjorts med barn i åldrarna sju och nio år, samt två intervjuer med lärare verksamma i en år 1 samt i en år 3. Lärarna som intervjuats uppfattar att ett ökat antal barn spelar mer TV- och datorspel. Resultatet av undersökningen visar att sju av de åtta barnen regelbundet spelar TV- och datorspel på sin fritid. Hur ofta samt hur länge man spelar varierar. Det framgår dock att flertalet av barnen spelar varje dag. Läkare rekommenderar att den sammanlagda tiden för TV- eller datorspelande inte ska överstiga två timmar per dag för barn mellan 7-12 år. Resultatet av undersökningen tyder på att majoriteten av de barn jag intervjuat inte tycks spela så pass mycket i nuläget att de riskerar negativa följder ur hälsosynpunkt. I undersökningen finns dock även barn representerade där det finns anledning att tro att spelandet utgör en hälsorisk och kan medföra negativa konsekvenser för barnen. Lärarna som intervjuats uttrycker att TV- och datorspelande absolut kan medföra positiva effekter, förutsatt att det finns gränser för hur länge barnen spelar samt att åldergränser på spelen följs. Endast två av barnen som deltagit i undersökningen berättar att de har fasta bestämda regler hemma som begränsar tiden för TV- och datorspelande. Resultatet visar också att flera av de barn som intervjuats tycks få spela spel som har en högre åldersgräns än den åldersgrupp barnen tillhör.</p>