Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den. Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till? Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering. Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut. Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades. Detta upprepades flera gånger för att säkerställa att relevant information markerats.  Det gick då att utläsa mönster och gemensamma nämnare i de olika artiklarna och de gemensamma nämnarna infördes i en matris med sex olika kategorier för att tydliggöra de olika artiklarnas innehåll och inriktning. De nio artiklarna analyserades sedan utifrån dessa sex kategorier. Under arbetets gång upptäcktes också andra gemensamma beröringspunkter i de nio artiklarna och för att se detta samband tydligare sattes artiklarna in i ett Venndiagram som presenteras i resultatavsnittet. Resultaten visade också att inductionprogram kan påverka socialisationen till lärare. Individens högst personliga skäl till sitt yrkesval kan ha betydelse och det kan finnas samband mellan vilka alternativa utbildningsmöjligheter individen hade vid tidpunkten och den utbildning hon/han valde. Omgivningen individen befinner sig i och tidigare har befunnit sig i har betydelse för yrkesval och socialisering. De nio artiklarna i studien har flera beröringspunkter, till exempel samband mellan lärares levnadsbana, livserfarenhet och yrke, Lindblad (1995). Klass, socialgrupp, Arfwedsson (2002) samt att finna sin identitet som lärare, Eisenschmidt, Heikkinen & Klages (2008).

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat. I resultatet framgår också att flertalet av de intervjuade eleverna och lärarna ansåg också att det är viktigt att ta upp de sociala relationerna. Men även trivseln i skolan skapar en god skolmiljö. Eleverna ansåg att lärarna var viktiga vuxna som kan jämföras med deras föräldrar. Både elever och lärare ansåg att utvecklingssamtal är ett planerat samtal som skall hållas ostört och enskilt, där högt och lågt kan diskuteras.     Detta skapar enligt lärarna en chans till en bra relation till eleven men också till elevens föräldrar/vårdnadshavare. Eleverna ansåg däremot att när föräldrarna är med tenderar samtalet att hållas ovanför elevens huvud och det upplevs som negativt.

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs. Bland annat ville respondenterna underlätta för elever med annan bakgrund än svensk vad gäller den språkliga biten, samt variera texterna som de nationella proven är uppbyggda kring.

SAMMANFATTNING Lärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts. I arbetet ställer jag följande frågor: Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för? Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation? Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa. Den finska läraren använder sig ofta av en uppgiftsorienterad undervisning, där kunskaperna är i centrum, medan den svenska läraren lägger större fokus på elevorienterad undervisning. Detta hör ihop med olika lärarroller som kan sammanfattas i den förmedlande och den handledande rollen. Även arbetssituation skiljer sig åt mellan nationerna. De finska lärarna har större frihet att forma sin arbetsdag som de själva vill, medan de svenska lärarna styrs av den arbetsplatsförlagda tiden som tas upp av elevvård och konferenser. Statusen på läraryrket tycks högre i Finland än vad de är i Sverige även om den upplevs som sjunkande i båda länderna. Nyckelord: Lärarroller, Finland, Undervisningsform, Lärare / ABSTRACT The variety between teachers and their professional roles are big both inside and between nations. Even though the Finish and the Swedish teachers have a lot in common there are several things that differ between them in their professions. I have in my research through observations and interviews been trying to find answers about differences and similarities in the roles of the teachers in these two countries. I have been visiting four Swedish speaking schools in Finland, and three schools in Sweden. My two main questions in this project have been: What kind of teacher roles exist and what are their characteristics? How are the Finnish and the Swedish teacher roles shaped concern teaching stile and notion about the profession and work situation? The answers I present in this paper adverts the variances in how the teachers conceive their teaching. The Finnish teachers are more focused on the task to put across knowledge to the tutee, while the Swedish teachers put more effort on the pupil’s wellbeing and the involvement of the tutee in the class. These two areas are related to different roles of the teachers and can be concluded in to the intermediary role and the pupil’s consenter role. The working situation is also something that differs between these two nations. The Finnish ones have more freedom to shape there day as they concern while the Swedish teachers are more controlled by the regulation of the working time and conferences. The status of the teacher profession seams a bit higher in Finland compared to Sweden even though it may be declining in both of these countries. Keyword: The role of the Teacher, Finland, Teaching stile, Teachers

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var: 1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa? 2. Vad påverkar eleven att skolka? 3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott? Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån. Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande: 1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt, men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna. 2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever. 3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående. Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan. Även om i stort sett alla har en IT-utbildning är det tveksamt om den räcker till för att möta omvärldens ständiga förändringar. Förändringar som påverkar allas värderingar och syn på etik och moral.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer. Vi har även tagit del av hur läroplanen Lpo 94 och den individuella utvecklingsplanen behandlar begreppet individualisering samt redogör för kritik som berör Montessoripedagogiken och individualisering. Våra resultat pekar på att pedagogerna på Montessoriskolan använder sig av flertalet individualiseringsformer och att förhållningssättet mellan lärare och elev varierar beroende på detta. Vår studie visar att ett individualiserat arbetssätt inte enbart betyder att låta eleven arbeta enskilt utan att det istället handlar om att anpassa innehållet i undervisningen utefter varje enskild elevs behov. Vi kunde genom vårt empiriska material se att pedagogerna la stor vikt vid att lära känna varje elev, att miljön ska vara tilltalande och att det i alla ämnen ska finnas ett anpassat och rikligt material. Verktyg som pedagogerna använde för att kunna individualisera undervisningen såg vi främst var den individuella utvecklingsplanen, elevens egen planering, observationer samt kommunikation. Vi kunde se att pedagogerna utgick från Lpo 94 och att de anpassade Montessoripedagogiken till de krav som ställs på skolan idag.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte har varit att undersöka idrottslärares uppfattning om vad som kännetecknar kompetens hos lärare i ämnet idrott och hälsa. Vidare har syftet varit att jämföra dessa lärares uppfattning med en lärarstudie genomförd innan Lpo 94 implementerades. Detta har gjorts med utgångspunkt från en tidigare genomförd studie av Claes Annerstedt. Våra frågeställningar är formulerade enligt nedan: Vad kännetecknar lärares kompetens i ämnet idrott och hälsa och utgår de från läroplanens (Lpo 94) framskrivna intentioner? Vilka personliga egenskaper, erfarenheter och utbildningar framträder som viktiga för en kompetent lärare? Är Annerstedts kategorier giltiga även för vår studie, genomförd 16 år senare? Metod Undersökningen är genomförd med halvstrukturerade intervjuer grundad på den fenomenografiska ansatsen som Annerstedt använde sig av, vilket betyder att vi gjort en empiriskt grundad beskrivning av intervjuobjektens uppfattning om vari idrottslärarkompetens består. Vårt urval har bestått av fyra stycken idrottslärare som har erhållit sin examen från GIH och är verksamma i Stockholmsområdet. Varje lärares uppfattning har sedan återgivits separat och sedan analyserats efter Annerstedts fyra olika kategorier om idrottslärarkompetens. Resultat Lärarnas uppfattning om en kompetent idrottslärare innebär att idrottsläraren besitter en bred kunskapsbank, har en positiv och engagerande personlighet samt har en adekvat utbildning och är öppen för vidareutveckling. Samtidigt behöver den kompetenta läraren ha god insyn i styrdokumenten och vara noggrann med sina mål. De fyra respondenters uppfattning i denna studie om idrottslärarkompetens visar yrkets mångsidighet. Slutsats Enligt de fyra intervjuade idrottslärarna besitter en bra idrottslärare många olika egenskaper. Annerstedts 16 år gamla kategorier fungerar delvis att applicera på de intervjuade lärarna, men på grund av att respondenternas uppfattning inte till fullo stämmer överens med dessa, har författarna skapat en ny kategori som namngivits den målstyrda och reflekterande läraren.