Med utgångspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg på nytt framhävs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebära. Syftet är alltså att klargöra vilka konsekvenser lärare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebära vilket sedan jämförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund används stämplingsteori vilken beskriver hur förväntningar på elever medför konsekvenser vilka likställs med förväntningarna. Resultatet visar att de lärare som var med i undersökningen ansåg att lärares subjektivitet skulle innebära det största problemet med att sätta ordningsbetyg. Lärarna var osäkra till ett nyinförande av ordningsbetyg där färre än var fjärde lärare var positiv.

Abstract Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

Bakgrund Som lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen. Syfte Syfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning. Som teoretisk utgångspunkt för studien har vi blivit inspirerade av fenomenologin där tid, rum och intersubjektivitet är viktiga utgångspunkter. Vi har därför valt att fokusera på hur den enskilde läraren organiserar sin undervisning med avseende på tid, lokaler och arbetssätt. Metod Då vi är intresserade av hur informanterna upplever det egna arbetet valde vi en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Detta gav oss möjlighet att få personliga och omfattande svar, vilket är viktigt då vi utgår från fenomenologiska tankar. Resultat: I vår studie uppgav flertalet av informanterna att de upplevde en viss svårighet i att bedriva en individanpassad undervisning. Flera av informanterna uppger att en liten klass underlättar individanpassningen och att relationen till eleverna spelar in. Några av våra informanter påpekar att de elever som behöver mer tid, stöd och vägledning prioriteras, de är dock medvetna om att även de starka skulle behöva mer uppmärksamhet. Flertalet av våra informanter använder sig av nivågruppering när de anpassar undervisningen och då framförallt i matematik. Lokalernas utformning är viktiga för våra informanters undervisning och ett närliggande grupprum underlättar för dem som har tillgång till detta. Samtliga av lärarna uppger kollegorna som ett ovärderligt stöd i arbetet för att få tips och idéer till hur man kan organisera den egna undervisningen utifrån den enskilde elevens behov. Vi uppfattar att lärarna accepterar de förutsättningar de arbetar utifrån även om det finns tankar och önskemål om att vissa saker behöver förändras.

Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

Kronisk stress har visats kunna påverka immunförsvaret negativt och således kan den öka känsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. på semestern. Hundratvå lärare och sextionio andra yrkesmän/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkät om upplevd stress och hälsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens på loven. Lärarna visade sig vara signifikant mer sjuka på loven och mer stressade före semestern än kontrollgruppen, samtidigt som de var stressade längre och sjuka längre. Möjligtvis kan stressen leda kroppen till en utmattningsfas under ledigheten, eller avslappningen i sig sänker immunförsvaret. Vidare forskning inom detta kan ge en bättre förståelse för den psykosociala modellen samt för fysiologin och psykets interaktionella natur

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare arbetar kring konflikter mellan elever. Frågeställningarna är: * Hur beskriver läraren en konflikt? * I de fall läraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den? * Hur förebygger läraren konflikter? För att fördjupa oss i ämnet har vi tagit hjälp av litteratur och forskning. Den har på olika sätt betonat vikten av att lära elever att hantera konflikter. Vår studie består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i skolår f-6. Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med konflikthantering. En viktig tanke som kommit upp under intervjuerna handlar om lärarens roll. Vissa lärare poängterar opartiskhet, medan andra lärare nämner starkt ledarskap som en viktig kvalité. Vidare har lärare belyst hur man ställer frågor i en konflikthantering och hur man arbetar med eleverna i förebyggande syfte.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006) Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning. Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.

Sammanfattning Det är viktigt med engagemang och motivation i läraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon känner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den här uppsatsen är skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar påverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar på många olika faktorer som kan påverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sätta gränser på olika sätt för att bibehålla sitt engagemang. En annan aspekt som framkommit är att pedagogen behöver vårda sig själv för att ha energi i yrket. Vi ser ett behov av mer forskning om motivation och engagemang i pedagogyrket, för att lättare kunna skapa förutsättningar för engagerade och motiverade pedagoger.