Skolan har genomgått ett flertal förändringar under 2000-talet och en av dessa är regering-ens krav på en grundkompetens som de utbildade lärarna, samt de som utbildar sig till lära-re, ska ha. Syftet med denna studie var att undersöka hur utbildade och yrkesverksamma lärare uppfattar detta krav, vilka kompetenser som anses vara viktiga att ha inom läraryrket och om de ansåg att regeringens krav på en grundkompetens var relevant för dem. För att få svar på dessa frågor intervjuades fem utbildade och yrkesverksamma lärare. Resultaten visar att grundkompetensen överensstämmer med de kompetenser informanterna redan be-sitter. Förutom grundkompetensen anser informanterna att det är viktigt att ha pedagogisk kompetens, kompetens i mångfald och digital kompetens. Informanterna anser att delkom-petenserna är relevanta men att det kan bli svårt att bedöma detta kriterium då det saknas tydliga riktlinjer i propositionen En förnyad lärarutbildning.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vetenskapligaartiklar och avhandlingar genom att utgå ifrån vår problemformulering ochfrågeställning som innefattar faktorer som kan påverka elevens läsutvecklingsåsom skolmiljön, hemmiljön, samt vilken roll läraren bär för elevensläsutveckling. Metoden vi har använt oss av är sökningar i olika databaseroch granskat den data vi hittat utifrån olika kriterier för att avgöra om deskulle inkluderas i studien. Vi har kommit fram till att flera olika faktorerpåverkar elevernas läsutveckling och att de många gånger hör samman.Några av dessa faktorer som påverkar innefattar lärarens kunskaper inomspråkets struktur, hemmiljön med föräldrarnas engagemang och samsyntillsammans med skolan, skolmiljön, stöttning, samt undersökning av elevenskunskapsnivå inom läsningen för att varje enskild individ ska få möjlighetenatt utvecklas. En intressant aspekt för fortsatt forskning hade varit attstudera internationella och nationella skillnader inom området hemmiljönseffekt och föräldrarnas engagemang och påverkan kring barnens läsutveckling.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor: 1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen? 2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år? 3. Vad innebär det att som idrottslärare undervissa på grundskolans senare år?  Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra idrottslärare för att besvara detta syfte. Analysen av resultatet har utgått från en egenkomponerad teoretisk mall med tre komponenter: planering, bemötande och yrke. Resultat visar att det finns en del skillnader men också likheter mellan att undervisa i idrott på grundskolans tidigare och senare år.  En skillnad är att eleverna på grundskolans tidigare år verkar se ämnet idrott och hälsa mer som en rast och lek inte som ett ämne. Detta gör att lektionerna blir mer avslappnade och eleverna är positivare vilket underlättar undervisningen. På grundskolans senare år innebär läraryrket mer arbete med att motivera eleverna till att vilja delta i undervisningen. I de lägre åldrarna finns oftast motivationen där självmant. Egenskaper som en idrottslärare behöver ha enligt intervjupersoner är att vara lyhörd, flexibel, kunna bemöta eleverna på rätt sätt samt ha fantasi. Båda lärarna på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år var eniga detta.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå. Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen. Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002). Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer. Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens. Inbakade i dessa kategorier har vi även funnit de sju grundkompetenser som regeringen menar utgör grunden för lärarnas arbete.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens. Inbakade i dessa kategorier har vi även funnit de sju grundkompetenser som regeringen menar utgör grunden för lärarnas arbete.

<p>Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.</p><p>Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.</p><p>Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen.</p><p>Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare</p>

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet. Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63. Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition. De talar om att se helheten, de menar att man kan dela upp kompetens i flera delar, men dessa delar kan inte separeras utan är beroende av varandra. Detta återfinns även i den beskrivning av lärarkompetens som finns i det dokument som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63, där man menar att lärarkompetens är ett komplext begrepp som består av flera delar. Även SOU 1999:63 befinner sig i sitt sätt att definiera lärarkompetens i den hermeneutiska traditionen. Sökord: Lärarkompetens, lärarutbildning, skolledare

No description available.