• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 84
  • 1
  • Tagged with
  • 85
  • 24
  • 13
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Olika form - samma innehåll : En komparativ fallstudie av två lärares arbetssätt i årskurs 2 och dess påverkan på elevernas läsförståelse

Granberg, Kerstin January 2010 (has links)
Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.
22

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkätstudie om en grupp elevers upplevda lärandemiljö i år 8

Bergman, Angelica January 2012 (has links)
Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.
23

Litteraturens roll för läsförståelsen : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare involverar elevers intresse och erfarenheter i undervisningen

Persdahl, Matilda January 2015 (has links)
Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.
24

Det laborativa arbetsmaterialet i matematik i lågstadiet (åk1-3) – vad, vem, när, hur & varför?

Alfvin, Tiia January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka det laborativa arbetsmaterialets förekomst i matematikundervisningen och ta reda på hur lärare förhåller sig till materialet och användandet av detta i årskurserna 1-3. Undersökningen är huvudsakligen en kvalitativ studie som bygger på 7 enkätfrågor ställda till lärare i lågstadiet. Min undersökning visar att laborativt arbetsmaterial förekommer i matematikundervisningen och används vid genomgångar av lärarna samt vid behov av både elever och lärare. Materialet är både roligt att använda och ett stöd för lärandet. Vissa tyckte dock att det kunde vara jobbigt att plocka fram och städa undan och att eleverna ibland lekte med det. Lärarna gav exempel på kopplingar till läroplanen och de tillfrågade lärarna upplever sig ha tillräcklig kompetens för att kunna bedriva god undervisning för främjandet av elevernas kunskapsutveckling inom ämnet matematik. Det var dock viktigt med ett fungerande erfarenhetsutbyte i arbetslaget samt möjlighet till fortbildning vid behov.
25

Några förskollärares uppfattningar om förändrade krav sedan år 2010

Lilius, Anna January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka om förskollärarnas uppfattar att kraven på deras kompetens förändrats sedan läroplanen reviderades 2010.  Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter från tre olika arbetsplatser. Informanterna är förskollärare som alla hade arbetat sedan år 2010 eller längre tid inom förskolan.   Empirin har tolkats genom meningskoncentrering (Kvalé & Brinkman 2014) och som teoretiskt ramverk har Ellströms (1992) modell av yrkeskompetens och Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) använts. Ellströms modell har använts för att se samband eller skillnader mellan kompetens hos den enskilda individen (Formell och Faktisk kompetens) och kvalifikationer som krävs i ett specifikt yrke (Efterfrågad kompetens och Den kompetens som arbetet kräver). Bronfenbrenners systemteori har används för att se hur olika system kan påverkar den enskilda individen och dennes lärarkompetens.   Resultaten av studien kan sammanfattas som att förskollärarna uppfattar att kraven på deras kompetens har förändrats sedan år 2010. Förskollärarna menar att kraven har ökat främst inom två områden. De specifika kompetenser som uppfattades ha förändrats mest var kompetens att hantera en ny verksamhet och kompetens att reflektera. Detta kan kopplas till de förändringar som skett främst på makronivå exempelvis har den reviderade läroplanen ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskollärarna själva uppfattar dock inte att kraven ökat på grund av läroplanen Lpfö 98:s revidering utan lyfter fram faktorer som större barngrupper och ökat föräldrainflytande.
26

Hur gör lärare när de lär barn att läsa och skriva? : En studie av fem erfarna lärares arbete vid läs- och skrivinlärningsstarten.

Johansson-Vaara, Linda January 2007 (has links)
<p>I den här uppsatsen behandlas lärares arbete vid läs- och skrivinlärning i år 1. I dagens samhälle är det av stor vikt att varje individ utvecklar en god läs- och skrivförmåga. Forskning visar på att lärarens kompetens kan vara avgörande för att alla elever ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Därför har jag intresserat mig för hur lärare arbetar. Jag har, genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare, undersökt hur deras arbetssätt ser ut samt tittat på vad som förenar dem och skiljer dem åt i detta arbete. Det visade sig att lärarna aktivt väljer olika arbetssätt utifrån flera förebilder, kompetensutveckling och erfarenheter. Likaså är deras undervisningssätt influerat av flera metoder. De individanpassar undervisningen utifrån hur klassen ser ut och vad eleverna däri behöver. Lärarna samarbetar med speciallärare för att bedöma och utveckla elevernas läsande och skrivande. Lärarna arbetar varierat med både form (tränar på bokstäver och avkodning) och innehåll (förståelse för hur texter kan läsas och skrivas). Utöver samarbetet med speciallärare, visade de sig vara öppna för arbete med andra berörda, till exempel bibliotekarier, föräldrar och andra lärare.</p><p>In the community of today, it is important for every individual to be able to write and read properly. Research indicates that teachers’ competences are related to how well every child responds to reading and writing instruction. Therefore I was interested in how teachers´ do, when they teach children to read and write the first year of school. Through qualitative interviews with five teachers in work, I found out that their teaching varied and focused on both formal instructions like letter knowledge and comprehension. The teachers seemed to cooperate with people around them a lot and based their teaching on reading and writing textbooks. They also adjusted their teaching to fit and develop the individuals within the group. They were critical and reflective when inspired of new ways of teaching and they picked thoughts from several directions and mixed them.</p>
27

Värdegrundsarbete – en viktig del av läraryrket

Karlsson, Kristoffer, Siliverio, Jorge January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta arbete var att jämföra vad lärare respektive lärarstudenter uppfattar som viktigt när de beskriver läraryrket med betoning på värdegrundsarbete. Studien bygger på en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att både lärare och lärarstudenter framförallt betonade ämneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i läraryrket. Trots detta uttryckte lärarna en önskan att prioritera ämnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lärarstudenterna. Lärarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan. Lärarstudenterna ansåg att den uppgiften skulle vara delad med hemmen. Värdegrundsarbete i skolan kännetecknas för både lärare och lärarstudenter som att fostra elever till demokratiska medborgare som har respekt och tolerans mot alla medmänniskor.</p>
28

Lärarkompetenser-En studie av gymnasieelevers värderingar av språklärarkompetenser vid en gymnasieskola

Johnsson Wagner, Jolina January 2008 (has links)
<p>Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.</p>
29

Kunna lära ut eller kunna det man lär ut : en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lärarkompetens inom ämnet idrott och hälsa

Carling, Erik, Wallsten, Robert January 2006 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet. Av dessa elever valdes 2 ut till intervju. En elev som representerade allmänna uppfattningar i enkätresultatet och en elev med mer avvikande åsikter. Som analysredskap har vi använt en tysk modell som kallas DSB-konceptet. Med bakgrund av vad som framkommit i tidigare forskning har modellen kompletterats.</p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat visar att den pedagogiska kompetensen anses central. Av de övriga fyra kompetenserna prioriteras den idrottsliga och sociala kompetenserna högre än politisk och vetenskaplig. Påpekas bör dock att ingen av kompetenserna anses vara irrelevant utan alla bidrar till att fullborda lärarkompetensens innehåll. Inom den pedagogiska kompetensen framträder egenskaper som nivåanpassad undervisning, progressionstänkande, förtrogenhet samt förmågan att skapa glädje och ambition som extra viktiga. Den idrottsliga kompetensen anses som underförstådd och självklar. Övergripande kunskap inom det idrottsliga området anses viktigare än detaljerad kunskap så som regler och fakta. Inom den sociala kompetensen lyfts lärarens förmåga att skapa god stämning och roliga lektioner fram. Att en lärare dessutom har fallenhet för att skapa aktivitet och rörelse under lektionerna framträder klart och tydligt. Vetenskaplig och politisk kompetens värderas inte fullt lika högt. Kunskapsområdena kost och hälsa samt god förståelse för läroplan/kursplan visar sig dock vara uppskattade.</p><p>Slutsats</p><p>Att kunna lära ut eller kunna det man lär ut kan inte tudelas. Båda kunskaperna ger en bra grund för lärarkompetens. Eleverna anser att en kompetent lärare dessutom bör inneha många andra kompetenser sett till DSB-modellen. Slutsatsen är att lärarkompetens är ett komplext område.</p>
30

Lärarkompetenser-En studie av gymnasieelevers värderingar av språklärarkompetenser vid en gymnasieskola

Johnsson Wagner, Jolina January 2008 (has links)
Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.

Page generated in 0.14 seconds