No description available.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna. Detta i anslutning till hur elevens kunskapsinlärning möjliggörs eller inte beroende på dennes självbild och emotionella utveckling.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara. Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet. Genom intervjuer har jag hämtat underlag för att få en rättvis bild av hur lärarna själva ser på sitt uppdrag och hur de hanterar olika intressenters krav. Alla intervjuade är överens om att det är omöjligt att göra alla nöjda och den intressent, som oftast får ge vika för övrigas krav, är lärarens egen professionalism och yrkesstolthet. Intervjusvaren visar också att detta bidrar till en minskad arbetsglädje, vilket i sin tur påverkar eleverna. Framtidens lärare kan se ut på två olika sätt: antingen är det den som marknaden och brukaren efterfrågar – en lärare som ser ett gott resultat i form av höga betyg snarare än kunskapsinnehållet och den individuella utvecklingen till en hel individ, eller så är det den som brinner för att hjälpa människor att utvecklas och har goda kunskaper att förmedla. Och om yrkets status ska höjas, måste anseendet förbättras. Och de intressentgrupper vars åsikter avgör statusen, är marknadens och brukarens, eller kundens.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del. Undersökningen visar att Lärarnas riksförbund för ett enkelspårigt resonemang om status där lönen framstår som den i särklass viktigaste faktorn för att påverka statusen, följd av förslag på specifika ”statushöjande” åtgärder, som: lärarlegitimation, karriärmöjligheter och en bättre lärarutbildning. Gymnasielärarna sammanfaller till stor del med Lärarnas Riksförbund i att lönen är en viktig del, men utöver det, för de ett mer nyanserat resonemang om att statusen är beroende av samhällets syn på yrket. Denna insikt bidrar till att andra perspektiv förs in, som: medias bild av läraryrket och att det är samhället omkring lärarna som i någon mån bekräftar deras yrkesstatus. I den avslutande diskussionen förs ett resonemang utifrån aktuell forskning om att läraryrket först måste åtnjuta ett förtroende i samhällets ögon innan lönen kan höjas och en lärarlegitimation införas. Den avslutande diskussionen tillsammans med undersökningens resultat utgör således ett inlägg i debatten om läraryrkets status.

Värdegrundsarbete är vanligt förekommande inom kommunal sektor och används som ett sätt att kommunicera ut gemensamma värderingar och förhållningssätt till medarbetarna. Tillitsbaserad styrning infördes i Borås Stad 2019 med syftet att stärka professionernas autonomi. Lärarprofessionen är en av de yrkesgrupper som själva är bärare av starka kulturskapande normer och värderingar vilka kan komma att kollidera med organisatoriska direktiv. Syftet i denna fallstudie är att belysa innehållet i Borås Stads organisatoriska värdegrundsarbete samt de personalpolitiska riktlinjerna som förmedlas till medarbetarna och utforska vilka idéer som utmärker dessa riktlinjer. Studien avser vidare att belysa hur dessa riktlinjer upplevs av lärarprofessionen och om möjligt söka förståelse för de bakomliggande mekanismer som ger upphov till eventuellt förekommande skilda organisatoriska och professionsspecifika intressen. Tidigare forskning behandlar områden gällande värdegrundsarbete, kulturstyrning samt forskning kring lärarprofessionen och hur denna har påverkats av organisatorisk styrning vad gäller New public managements intåg i offentlig sektor. Teorier som organisationskultur, styrningslogiker samt professionsteoretiska perspektiv har anlagts på den empiri som samlats in i syfte att skapa förståelse för både organisatoriska och professionsspecifika intressen. I studien genomfördes en metodtriangulering med en textanalys som inledande metod, huvudfokus låg dock på kvalitativa intervjuer. Borås Stads värdegrund och personalpolitiska riktlinjer var det textmaterial som granskades i textanalysen. Kvalitativa intervjuer genomfördes i ett andra steg där respondenterna bestod av åtta gymnasielärare. Resultatet visar att organisationens styrdokument förmedlar ett budskap präglat av professionalism och ansvarstagande. Det finns en splittring mellan lärarnas yrkesetiska och organisatoriska strävanden där lärarna inte ges de förutsättningar som behövs. Den tillitsbaserade styrningen som var tänkt att utöka lärarnas handlingsutrymme upplevs som frånvarande då det inte verkar vara förankrat i det praktiska arbetet.

This essay aims to understand the teacher profession and how teachers' everyday lives look like in the school environment. The purpose is therefore to examine which challenges and strategies teachers have to face in their line of work. It also focuses on how their emotional expressions looks like and who they show these expressions to. The study´s based on a qualitative approach and the empirical material has been sampled through interviews with employees in the school system. The interviewed teachers are both male and female with a total of eight informants.   The study´s based on two theoretical concepts. The first is Erving Goffman´s theory about the dramaturgy perspective and the notion of impression management. The second theory is based on Arlie Hochchild´s conceptualization of emotions. These two theoretical aspects help me understand how the teacher profession has changed and how they manage to control their emotional behaviour in their occupation.   The results show that teachers managed to take on many types of roles to handle the challenges in their work environment. This study determines that the most common challenges in the profession is managing the time, the demands from different directions, reform changes and to maintain the professional face. The strategies to handle these challenges is the following four. The social support, how to manage the time pressure, how to handle emotions and their career ambitions.