Dammar är viktiga byggnadsverk som möjliggör olika samhällsfunktioner. För att säkerställa deras säkerhet krävs noggranna säkerhetsåtgärder och att lära från incidenter. Syftet med studien är att föreslå en kommunikationsstrategi för Svenska kraftnät, för att vägleda hur dammaktörer kan samla in och sprida lärdomar från dammsäkerhetsincidenter. Kommunikationsstrategin utvecklades genom en inkrementell designmetod och den huvudsakliga datainsamlingsmeteoden var intervjuer med 16 aktörer. Intervjuerna strukturerades efter de didaktiska frågorna hur, vem, varför, när och vad gällande kommunikationen mellan dammaktörerna. Aktörerna berättade om hur de samlar in och sprider lärdomar samt vilka utmaningar och behov av utveckling som finns kring dagens arbete. Datan analyserades tematiskt. Kommunikationsmetoderna som identifierades genom intervjuerna var inrapporteringssystem, sammankomster, rapporter, tekniska kanaler och informell kommunikation. Förekomsten och frekvensen av dessa varierade beroende på om kommunikationen skedde internt eller externt mellan aktörskategorierna. Aktörernas svar på frågorna när, varför och vem varierade, medan vad-frågan var svår att finna trender kring. Aktörerna uttryckte utmaningar kring att sprida lärdomar vidare till vissa aktörer, att få dammägare att dela med sig av information och att förhålla sig till säkerhetsskyddslagstiftning kopplad till dammverksamheten. Behoven som identifierades var förbättringar och nyttjande av olika typer av system, interaktiva sammankomster samt olika vägledningar och begreppsdefinitioner. Faktorerna som har legat till grund för kommunikationsstrategin är svaren från intervjuerna, en workshop och teoretiska ramverk kring kommunikation och lärande. I kommunicationsstrategin ges förslag för att möta behoven genom vägledningar, uppmaningar kring att nyttja och utveckla system, förbättra befintlig inrapportering och göra sammanställningar som kan publiceras och utgöra grunden för interaktiva workshop / Dams are important for societal functions, and ensuring their safety requires safety measures and learning from incidents. This study aims to propose a communication strategy for Svenska kraftnät, guiding stakeholders in the dam safety industry on gathering and disseminating lessons learned from dam safety incidents. The communication strategy was developed through an “incremental design method” and the primary method for collection of data was interviews with 16 stakeholders. The interviews were structured around the didactic questions of who, how, why, when and what, regarding the communication between stakeholders. The respondents explained how they gather and disseminate lessons learned, as well as the challenges and development needs for today’s methods. The data was analyzed thematically. The communication methods identified through the interviews were reporting systems, assemblies, reports, technical channels, and informal communication. The occurrence and frequency of these methods varied depending on whether the communication was internally or externally among the stakeholders. Responses to questions of when, why and who varied, while trends for the what-question were challenging to identify. Stakeholders expressed challenges in disseminating lessons to certain stakeholders, getting dam owners to share information, and understanding certain safety legislation. The identified needs included improvements and better utilization of various systems, interactive assemblies, and different guidelines and definitions. The interview responses, a workshop and theoretical communication frameworks provided the foundation for the communication strategy. The strategy includes guidelines, encouraging the use and development of systems, improving existing reporting, and ultimately compiling these for publication and as a basis for workshops.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet inriktning Controller, 30 hp Ekonomihögskolan – Linnéuniversitetet i Växjö 4FE18E, VT 2017 Författare: Henrik Bolmö Nyckelord: PLIMA, utvärderingsmodell, automatiseringsinvestering, modellutveckling, investeringsutvärdering, högteknologisk produktion, optimering av automatisering, optimering av investering, lärdomar av automatisering, effekter av automatisering, prestation, level of automation, investeringskalkylering, miljö, arbetsmiljö, automatisering, investering, utvärdering Titel: Utveckling av utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion - En fallstudie av Gnotec Kinnared AB Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. Syftet är även att utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell – vilken ämnar utgöra ett konkret verktyg för att kunna skapa sådan kunskap och förståelse. Ytterligare ett syfte med studien är att hjälpa Gnotec Kinnared AB med deras uttalade behov; att få en djupare förståelse och kunskap av deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Metod: I studien appliceras huvudsakligen en deduktiv approach; en utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion utvecklas för att sedan testas på ett verkligt fall – Gnotec Kinnared AB och deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Resultat: Resultatet av modellutvecklingsprocessen är PLIMA – en flerdimensionell utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion. Enligt slutsatser som dras av det empiriska testet, bedömds modellen som valid och funktionell för att skapa fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. PLIMA visade sig även i det empiriska testet att generera fler bidrag utöver det huvudsakliga bidrag som modellen är utformad för. Resultatet av studien är även att framhäva viktiga lärdomar av automatiseringsinvesteringar inom produktion, vilka kategoriseras inom åtta områden. Genom att inkorporera dessa kan företag öka sannolikheten att en investering i och implementering av automatisering inom produktion blir framgångsrik. Lärdomarna kan utnyttjas både av företag som tidigare saknar erfarenhet av automatiseringsinvesteringar inom produktion, och av företag som har sådan erfarenhet. Resultatet av den utförda utvärderingen av Gnotec Kinnared AB strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress är att investeringen kan betraktas som framgångsrik, men att investeringen inte är att betrakta som optimerad. Det är viktigt för att realisera den fulla potentialen av investeringen att de identifierade problemen åtgärdas – vilka kan bemötas genom att tillämpa studiens konkreta åtgärdsförslag.

Bakgrund: COVID-19-pandemin har kommit att påverka hela samhället och även fastighetsägarna. På grund av alltmer hemmavarande kom hemmet att få nya användningsområden och en större betydelse vilket har resulterat i förändrade boendepreferenser. På grund av dessa förändrade mönster hos kunder har fastighetsägarna mött nya utmaningar. Men hur dessa utmaningar har sett ut och vad det har inneburit för fastighetsägarna är ännu outforskat.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fastighetsägare med hyresbostadsbestånd har påverkats av COVID-19-pandemin.  Metod: Undersökningen har antagit en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen.   Resultat: Resultaten visar på hur kostnader kopplat till fastigheterna ökade, däribland vattenförbrukningen, städkostnaderna och sophanteringen. Vidare visar resultaten hur kundärendena kraftigt ökade under COVID-19-pandemin. Kundärendena kom att bestå av felanmälningar, rivnings- och underhållsanmälningar samt störningsärenden. För att möta kundernas ökade kontaktbehov kom digitaliseringen att få ett uppsving då mycket av tidigare dagligt arbete, kommunikation och service som har skett fysisk vilket resulterade i att det nu kom att behöva ersättas med digitala varianter under COVID-19-pandemin. Resultaten visar också på hur mycket av de förändringar som ägt rum kan förklaras av människans förändrade beteenden vilket grundar sig i att människan är ett flockdjur och är högst beroende av sin omgivning. / Background: The COVID-19-pandemic has come to affect the whole community including property owners. Due to the increasing number of people being at home, the home has been giving new uses and a bigger important, which has resulted in changed housing performances. Due to the this changed patterns at customers, property owners have faced new challenges. But what these challenges have looked like and what it has meant for property owners is still unexplored.    Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how property owners with rental housing stocks have been affected by the COVID-19-panddemic.  Method: The survey has adopted a quality approach where semi-structed interviews have been the bases for the data collection.  Results: The results show how costs associated with properties increased, including water consumption, cleaning costs and waste management. Furthermore, the results show how costumer cases sharply increased during the COVID-19-pandemic. The costumer cases came to consist of fault reports, demolition and maintenance reports and disturbance cases. To meet customer’ increase contact needs, digitalization got a boost as match of previously daily work, communication and service that have taken place physically, which resulted in it now having to be replaced with digital variants during the COVID-19-pandemic.     The results also show how much of the changes that have taken place can be explained by the people’s changed behaviours which are based on the fact that human is a herd animal and it is highly dependent on it is environment.

Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin.  Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. / As a consequence of the covid-19 pandemic, the Swedish public health authority (Folkhälsomyndigheten) published recommendations on March 15, 2020, which called on all educational institutions in Sweden to switch to distance education in order to prevent the spread of the virus. Since education is one of several basic conditions of healthy societal development, a sustainable foundation of digital tools in education becomes a decisive factor during a global pandemic. As a result of this, has this essay the aim of reviewing how Karlstad University's students have experienced distance learning during the covid-19 pandemic and the experiences of mandatory distance learning. The survey has a qualitative approach with five qualitative interviews that will set the basis for how Karlstad university students' experienced distance learning during the covid-19 pandemic. The results of the survey suggest that distance learning during the covid-19 pandemic has been challenging for the psychological well-being of Karlstad university's students, and that there is a need to increase with more efforts to combat social isolation in a digital education. And it is also stated in the survey that distance learning has assisted education with its flexibility. This has resulted in distance learning during the covid-19 pandemic contributing negatively to social factors, but its flexible use in everyday life has made it possible to develop it even more in step with the societal digital development.