No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer. För att kunna utnyttja alternativa verktyg i större utsträckning än vad de gör idag önskar sig lärarna mer tid för att sätta sig in i verktygen, bättre teknisk support och mer kompetens. Alternativa verktyg används först och främst i ämnen där eleven ska läsa eller producera längre texter. En central aspekt som majoriteten av pedagogerna i studien framhäver är vikten av mänskligt stöd när elever ska lära sig använda och utnyttja alternativa verktyg samt färdighetstränande program. Studiens resultat analyseras och diskuteras med hjälp av det sociokulturella perspektivet.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.   Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.

Uppsatsen avser att ta fram exempel på hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med läs-­‐ och skrivsvårigheter. Dessa exempel sätts i relation till olika teoretiska perspektiv för att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har undersökt kopplingar till är det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Frågeställningarna som handlar om hur specialpedagogerna beskriver sin undervisning av elever med läs-­‐ och skrivsvårigheter visar att de alla arbetar medvetet med eleverna på främst en individuell nivå. I frågeställningen som handlar om teoretiska perspektiv visar resultaten att alla de intervjuade specialpedagogerna har ett grundläggande relationellt perspektiv på undervisning. De vill arbeta mer med ett relationellt arbetssätt, t ex observera hela klassers lärmiljö, utveckla inkluderande arbetssätt och undersöka hur undervisningen påverkar elevernas resultat. Resultaten visar också att trots att specialpedagogerna uttrycker ett relationellt perspektiv så utförs många av arbetsuppgifterna grundat i ett kategoriskt perspektiv. Studien kommer fram till att det blir ett dilemma för specialpedagogerna när de förväntas utföra flera arbetsuppgifter enligt ett kategoriskt perspektiv samtidigt som de själva känner att de vill arbeta utifrån ett relationellt perspektiv.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska. I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in. Genom att göra jämförelser i detta material har vi studerat olika faktorer som påverkar elevens utveckling i engelska. Resultaten har bearbetats statistiskt och metoden har varit kvantitativ. Resultatet av undersökningen pekar på att elever möter olika slags svårigheter vid inlärningen av engelska. Svenska och engelska ordkedjor korrelerar väl för majoriteten av eleverna, men det finns undantag. Då det gäller de mest svagpresterande eleverna följs avkodning i engelska och läsförståelse åt, men därutöver har vi funnit en grupp som består av svaga avkodare med god läsförståelse, och en annan grupp elever som klarar sig bra på ordavkodningen men har svårigheter att förstå vad de läser. Att ta för givet att elever med svårigheter i svenska automatiskt kommer att få bekymmer i engelska medför en stor risk att de felaktigt kan få reducerade kurser i engelska eller helt enkelt utesluts. Att i undervisningen ha ett strukturerat multisensoriskt arbetssätt där alla sinnen får arbeta simultant bidrar till att språkmedvetenheten ökar, både för elever med olika svårigheter såväl som för dem som har lätt för språkinlärning. Nyckelord:   Främmande språkinlärning, Läs- och skrivsvårigheter / Learning a foreign language, reading and writing disabilities

Mitt arbete handlar om hur lärare beskriver att de arbetar med den tidiga läs- och skrivinlärningen samt hur de upptäcker och arbetar stödjande med elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utsträckning lärarna anser att riktad specialundervisning kan hjälpa elever i läs- och skrivsvårigheter. Slutligen har jag även tittat på vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lärare som arbetar på en kommunal skola och lärare som arbetar på en friskola med Freinetpedagogik. Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivning av hur de arbetar med läsinlärning i de lägre åldrarna samt hur lärarna upptäcker och arbetar med barn i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar på en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar på två friskolor med Freinetpedagogik. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare som deltagit i studien inte enbart använder sig av en metod när det gäller den tidiga läsinlärningen, utan de blandar flera metoder. Flera pedagoger anser att det är relativt enkelt att tidigt upptäcka elever i läs- och skrivsvårigheter, eftersom dessa elever har svårigheter med den fonologiska medvetenheten. Övriga lärare anser att utveckling sker individuellt och att svårigheter med att läsa och skriva kan bero på omognad. Lärarna på den kommunala skolan anser att de differentierar undervisningen utifrån olika elevers behov genom att använda nivåanpassat material och genom att eleverna har eget arbetsschema och kan arbeta i egen takt. Lärarna på Freinetskolorna menar att deras arbetssätt, de jobbar tematiskt och värderar handens och hjärnans arbete lika, främjar alla elever. Alla lärare utom en anser att eleverna blir hjälpta av riktad specialundervisning. På den kommunala skolan får elever i behov av stöd gå till specialläraren och det gör även eleverna på den ena Freinetskolan. På den andra Freinetskolan sköts specialundervisningen av samtliga pedagoger och de arbetar gärna 1 till 1 under en kort men intensiv period. De lärare som arbetar på den kommunala skolan verkar vara mer detaljstyrda i sin undervisning. De har en noga utarbetad plan för hur de skall arbeta med sin klass när det gäller läs- och skrivinlärning och de följer oftast lärobokens innehåll. Lärarna som arbetar Freinetskolorna säger sig utgå mer från barnets lust. Barnets behov och vilja står i centrum och det föreligger inget tvång att arbeta med en viss uppgift eller ett visst område. Samtliga lärare som deltagit i studien upplevs som väldigt engagerade och visar stor entusiasm över sitt yrke.

Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram. Lärarna på skolan ser positivt på sitt samarbete och eleverna anser att de får den hjälp och stöd de behöver i sin undervisning. De slutsatser jag drar utifrån resultanten är att läs- och skrivsvaga elever behöver extra stöd i undervisningen både i och utanför klassrummet. det är betydelsefullt att upptäcka elevernas läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadium. För att detta ska ske behövs kunniga och engagerade lärare och pedagoger.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna. De tal som bygger på att en text skall läsas upplevde informanterna som lite besvärliga att lösa, olika strategier träder här fram för att ta sig an dessa. Det extra stöd som gavs till informanterna skedde huvudsakligen i klassrummet av en extra pedagog. Två av informanterna hade en mindre bok med enklare upplägg för sin färdighetsträning, en bok som uppskattades av dem. Tydligt var att förutom genomgångarna i början av lektionerna återfanns inga direkta muntliga övningar i informanternas berättelser. Kommunikation i klassrummet är en viktig del för att få en god inlärning i ämnet matematik, enligt bakgrundslitteraturen.

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven. Studien visar att lärarna i regel inte avviker från sin valda uppfattning. En viktig slutsats som dras är att lärarnas åsikter om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inte är reduktionistiska.