The aim of the study was to investigate how schools identify primary school children with early reading difficulties and what kind of early intervention special education teachers use to support these students. This study also investigates early interventions that special education teachers con­sider to be effective. Ten special education teachers were interviewed regarding early intervention. The result showed that the schools use several screenings from within the age group of 6-9 year olds. The special education teachers can at an early stage identify primary school children with difficulties in their reading and they use a range of different interventions. It is found in this study that an intense period of individual tuition is the intervention that most special education teachers think leads to good results for primary school children with difficulties in their early reading. That finding is also supported in previous research. It is clear that special education teachers and special education teachers need more time for early intervention. The teachers' opportunities for doing this should be reviewed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två klasslärare i årskurs 2 på två olika skolor samarbetar med specialpedagogen för att stödja elever med lässvårigheter. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder, där intervjuer och observationer användes för att få en djupare bild av hur lärarna arbetar med elevers lässvårigheter. Resultatet av studien visar att den ena klassläraren på den ena skolan har lite samarbete med specialpedagogen medan den andra klassläraren på den andra skolan har ett starkt samarbete med specialpedagogen. Studiens slutsats är att samarbetet mellan klasslärare och specialpedagog har stor betydelse för elever med lässvårigheter.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?. Resultatet visar att respondenternas beskrivningar av sin arbetssituation är mångsidiga och inte i alla avseenden konkreta men samtidigt är svaren väldigt likartade. Samtliga berättar hur de använder sig av högläsning, integrerar bilder och nyttjar datorer i undervisningen. Men de beskriver också hur de saknar en fungerande handledning och kollegialt samarbete. En slutsats är att deras arbete till största delen är förankrat i forskningen kring läsförståelse och det finns tydliga gemensamma uppfattningar hos forskarna och respondenterna hur arbetet bäst ska bedrivas. Men det finns också vissa skillnader, framförallt vad gäller bilders roll i utvecklingen av läsförståelse.

Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser. Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts. Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter. / Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites. The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out. The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.

<p>Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.</p> / <p>Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.</p><p>The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.</p><p>The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.</p>

<p>Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel.</p><p>För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.</p>

Enligt olika PISA-undersökningar under flera år har elevers matematikkunskaper fortsatt att sjunka. Enligt undersökningarna finns det ett högt samband mellan läsning och matematik. Matematik finns överallt och är viktigt i dagens skola. Det är av stor betydelse att eleverna får det lässtöd de behöver i matematiken. Elever som har lässvårigheter kan även ha svårigheter i matematik. Många elever som börjar gymnasiet saknar grundläggande kunskaper i matematik enligt Madeleine Löwing (2004). Syftet med vår undersökning är att genom intervjuer med åtta matematiklärare ta reda på deras upplevelser om hur svårigheter med läsförståelse märks i matematiken. I den här studien har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats för att försöka ta reda på matematiklärares upplevelser om hur, och om, elevers läsförståelse framträder i matematiken. När en fenomenologisk ansats används innebär det att sätta sig in i och att försöka förstå den livsvärld och de erfarenheter intervjupersonerna upplever att de har. Vårt empiriska material är inspelade intervjuer med åtta matematiklärare. Våra frågeställningar har varit följande: Hur upplever matematiklärare att elevers lässvårigheter framträder i matematiken? Hur upplever matematiklärare att de anpassar undervisningen för elever som är i lässvårigheter? Resultatet visar att de intervjuade matematiklärarna upplever att elevers lässvårigheter upptäcks i matematiken genom att de ofta vänder på siffror, har svårt att avkoda texter, vill ha uppgifter upplästa, blir passiva i det självständiga arbetet och vill ha längre tid på prov. Samtliga respondenter lyfter att de behöver prova sig fram för att hitta anpassningar som passar eleven, då olika anpassningar passar olika bra till olika elever. De anpassningar som majoriteten av matematiklärarna lyfter under våra intervjuer är exempelvis olika presentationssätt i undervisningen, förklara ord och begrepp, diskutera matematik och skapa egna matematiska texter.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om läsundervisning i årskurs 1 och därmed undersöka hur lärare beskrev att de arbetade med läsinlärning, både i helklass och för elever med lässvårigheter. I bakgrunden ges en tillbakablick på läsinlärning i ett historiskt perspektiv vidare presenteras viktiga begrepp som rör läsundervisningen. Den teoretiska utgångspunkten i studien bygger på den syntetiska och den analytiska principen. Data som samlas genom kvalitativa intervjuer analyseras genom ett analysverktyg som grundar sig i teorin. Resultatet visade att lärarna tenderade att arbeta syntetiskt i helklass, dock hade de flesta även analytiska inslag i sin läsundervisning. Helklassundervisningen benämns därför som balanserad. De elever som hade lässvårigheter undervisades huvudsakligen syntetiskt, med några undantagsfall där läraren även arbetade analytiskt. Arbetet som berör elever med lässvårigheter bedöms därför i huvudsak vara syntetiskt.

Syftet med arbetet är att utveckla kunskap om samband mellan yngre elevers läsförmåga och deras arbete med textbaserade matematikuppgifter. Arbetet är baserat på en empirisk studie med inriktning på årskurs 2 och 3. Studien är uppbyggd på att tre olika klasser har fått lösa textbaserade matematikuppgifter med fokus på fyra olika svårigheter. Eleverna har blivit grupperade i fyra olika kategorier. Utifrån lösningarna har eleverna blivit utvalda och intervjuats. I analysen och resultatet upptäcktes ett samband mellan elevernas läsförmåga och arbeten med textbaserade matematikuppgifter. Utifrån elevlösningarna och intervjuerna kunde vi se blandade svårigheter hos eleverna. Sammanfattningsvis kunde vi se att tre av de fyra svårigheterna var mer väsentliga för de elever som deltagit i studien.

Dagens svenska samhälle ställer stora krav på läskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lässvårigheter innebär det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjälp av tekniska läshjälpmedel. För att ta reda på vilka kompensatoriska tekniska hjälpmedel som används i den svenska grundskolan och vilka lässvårigheter eleven har som får tillgång till läshjälpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger från två kommuner. Resultatet visade att det var ett fåtal läshjälpmedel av dem som marknaden erbjuder som används i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska läshjälpmedel är i ett inledningsskede. De elever som erbjöds tekniska läshjälpmedel är de som har stora svårigheter i läsprocessen och därmed uppnår de inte kursplanens mål.