This study investigates how teachers work with mapping and pedagogical interventions in reading in Swedish and Northern Sámi, which interventions are carried out when reading difficulties are suspected, and what challenges the teachers identify in terms of mapping and pedagogical interventions in case of reading difficulties in Swedish and Northern Sámi. The method used in the study was interviews with active teachers in a Sámi school, that teach Swedish or Sámi. The result shows that teachers have difficulties in assessing whether it is the language or the reading difficulty that is the problem for the student, if the student has difficulties. The result also shows that the teachers have alack to use for mapping but also in the teaching of reading in Northern Sámi. / Dán barggus jearaldat lea gokte oahpaheaddjit barget kártemiin ja pedagogalaš bidjosiiguin lohkamusaš ruoŧagielas ja davvisámegielas, makkár hástalusat gávdnojit go vihkut lohkanváttisvuođaid, ja makkár hástalusaid oahpaheaddjit oidnet go galget kártet ja pedágogalaš bidjosiiguiin jus leat lohkan váttisvuođat ruoŧagielas vai davvisámegielas. Metoda mii lea geavahuvvon barggus lea jearahallamat bargi oahpaheddjiiguin geat oahpahit ruoŧagiela vai sámegiela. Bohtusat vuosehit ahte lea váttis oaidnit jus oahppin lea váttis gielain vai lohkan váttisvuođaiguin jus oahppis lea váttisvuođat. Bohtosat maid vuosehit ahte leat unnán oahpponeavvut kártemis ja lohkanoahpahusas davvisámegielas.

Detta arbete är en jämförande litteraturstudie med syfte att undersöka om och hur de två typerna av intervention - pedagogisk intervention och medicinsk intervention - har effekt på läsförståelsen hos barn (och ungdomar) med ADHD. Studien jämför pedagogisk intervention, vilken specifikt adresserar enbart läsförmåga, med medicinsk intervention som adresserar de centrala symtomen hos ADHD, det vill säga svårighet med koncentration och fokuserad uppmärksamhet. Studien analyserar hur de båda typerna av intervention kan bidra till förbättring av läsförståelsen hos barn och unga med ADHD. Resultaten visar huvudsakligen att både pedagogisk intervention, som tar sikte på mekanismerna som driver läsförståelse är effektiv i att långsiktigt förbättra barns akademiska förmåga, och medicinering som syftar till att minska ADHD-symtom har en god effekt på läsförståelse. Det saknas begrepp som identifierar de relevanta kognitiva mekanismerna dels för ADHD, dels för läsförståelse varför det är svårt att göra en teoretisk distinktion mellan dessa störningar och varför de empiriska resultaten endast svårligen kan ges en teoretisk förklaring. Min studie finner också att forskningen skulle vara behjälpt av utveckling av mätmetoder som bättre kan göra skillnad mellan effekterna av pedagogisk intervention respektive medicinsk intervention på läsförståelse hos barn med ADHD. Resultaten indikerar sammantaget att en kombination av pedagogisk och medicinsk intervention bör vara förstahandsvalet för behandling av lässvårigheter hos barn med ADHD, men att orsakerna till att respektive interventionstyp är effektiv ännu är oklara.

Andersson, Susanne och Hansson, Malena (2017). ”Snacka om vilken värld som har öppnat sig” – en lyssningsläsningsstudie i grundskolan (”Imagine how accessible the world has become” – a study of listening and reading skills of primary aged children). Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för lyssningsläsning i grundskolans lärmiljö utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningar som belyses är hur lyssningsläsning i kombination med läsförståelsestrategier påverkar elevernas läsförståelse och motivation till läsning. Med utgångspunkt i didaktisk teori infördes en lyssningsläsningsstrategi genom modellering och läsförståelsestrategier. Vi tog hjälp av en fokusgrupp på sex lärare från tre grundskolor och observationer i deras lärmiljö. Empirin analyserades tematiskt kring lärarnas upplevelser och knöts i relation till utgångsläget. Resultatet visade att lärarna såg möjligheter, men även begränsningar med att använda lärverktyg. Studien visar att med hjälp av modellering av läsförståelsestrategier i helklass påverkas tillgängligheten i elevernas lärmiljö positivt och lyssningsläsning blir ett redskap som används. Gemensamt hos lärarna och deras elever är att synen på läsning ändras i takt med lyssningsläsningsstrategins införande och att läsa med öronen numera i dessa klasser är jämställt med att läsa. I lärarnas berättelser framgår att elever har blivit mer motiverade och visar mer intresse för böcker och läsning tack vare lyssningsläsning. Det framkommer även att det inte endast handlar om att köpa in lärverktyg, utan dessa skall användas och kunskap om verktygen måste finnas hos både lärare och elever. Denna studie önskar bidra till att öka medvetenheten om vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier kring lyssningsläsning och inte lämna dem ensamma med lärverktygen.

<p>Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.</p>

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.

It is not uncommon for math difficulties and reading difficulties to occur simultaneously. Despite this, math and reading difficulties are thought to have different cognitive profiles where math difficulties are linked to number sense; an innate ability to understand, approximate and manipulate both quantities and numerical information, whereas reading difficulties are linked to phonological ability; an innate ability to understand, create representations of and manipulate phonological information. A possible link between the difficulties is that phonological abilities also could affect mathematical ability. Support for this comes from studies where comorbid math and reading difficulties are associated with more severe difficulties in arithmetic ability compared to those with isolated math difficulties. The purpose of this study is to examine whether isolated math difficulties, isolated reading difficulties and comorbid math and reading difficulties can be linked to deficits in number sense, phonological ability or both of these, and whether comorbid math and reading difficulties differ in performance in mathematical tasks compared to isolated math difficulties for children in second grade. The study was carried out by testing 161 second grade children in arithmetic performance, reading performance, number sense and phonological ability. Based on performance in arithmetic and reading participants were divided into four groups: math difficulties (MD), reading difficulties (LD), comorbid math and reading difficulties (MD/LD) and control group. Statistical comparisons between groups were calculated by use of ANCOVAs, with non-verbal intelligence as covariate, and by independent t-test. Results gave partial support for the proposed core deficits for math and reading difficulties respectively, mainly concerning math difficulties and number sense deficits. The MD group performed significantly poorer in the non-symbolic number sense test.The group LD did not perform significantly poorer in respect to any task. The group MD/LD performed significantly poorer regarding subtraction, symbolic number sense tests and phonological awareness. Based on these results it can be discussed whether a link between number sense deficits and phonological awareness deficits may cause difficulty with learning and manipulating symbolic digit number. / Det är inte ovanligt att matematiksvårigheter förekommer tillsammans med lässvårigheter. Däremot förefaller matematiksvårigheter och lässvårigheter ha skilda kognitiva profiler där matematiksvårigheter kopplas till bristande number sense; en medfödd förmåga för att förstå, approximera och manipulera kvantiteter och numerisk information, medan lässvårigheter kopplas till bristande fonologisk förmåga; en medfödd förmåga att förstå, skapa representationer för och manipulera fonologisk information. En möjlig länk mellan svårigheterna är att fonologisk förmåga även kan påverka den matematiska förmågan. Stöd för detta har framkommit i studier där komorbida matematik- och lässvårigheter kopplats till mer uttalade matematiksvårigheter i jämförelse med isolerade matematiksvårigheter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida isolerade matematiksvårigheter, isolerade lässvårigheter samt komorbida matematik- och lässvårigheter kan kopplas till bristande number sense, bristande fonologisk förmåga eller båda samt huruvida komorbida matematik- och lässvårigheter skiljer sig gentemot isolerade matematiksvårigheter gällande matematiksvårigheternas omfattning hos barn i andra klass. För att besvara syftet testades 161 barn i andra klass gällande aritmetisk färdighet, läsfärdighet, number sense och fonologisk förmåga. Efter sin prestation i matematik och läsningdelades deltagarna in i fyra grupper; matematiksvårigheter (MS), lässvårigheter (LS), komorbida matematik- och lässvårigheter (MS/LS) samt kontrollgrupp. Statistiska jämförelser beräknades mellan grupperna genom kovariansanalyser (ANCOVA), med icke-verbal intelligens som kovariat, samt genom oberoende t-test. Resultatet gav delvis stöd för den tänkta kärnproblematiken för matematiksvårigheter respektive lässvårigheter, främst gällande matematiksvårigheter och bristande number sense. Gruppen MS var signifikant sämre på ett icke-symboliskt number sense-test. Gruppen LS var inte signifikant sämre gällande något test. Gruppen MS/LS var signifikant sämre gällande subtraktion och symboliska number sense-test samt gällande fonologisk medvetenhet. Utifrån resultatet diskuteras huruvida en länk mellan bristande number sense och bristande fonologisk medvetenhet kan orsaka svårigheter med inlärning och hantering av symboliska siffertal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel och digitala hjälpmedel är anpassade för elever med lässvårigheter i årskurs 1. Detta görs genom en granskning av tre olika läromedel och analys av i vilken mån de har potential att gynna elever med lässvårigheter. Teorier som används i studien är det sociokulturella perspektivet och motivationsteorin. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärandet genom det sociala samspelet och utgår från varje elevs proximala utvecklingszon. Med hjälp av motivationsteorin synliggörs det i studien hur lärare kan hjälpa elever att öka motivationen och hur det kan påverka deras lärande och utveckling. Studien använder sig av kvalitativ metod där materialet analyseras utifrån innehållsanalys. Materialet utgörs av läromedel i svenska som är riktade till elever i årskurs 1. Text och innehåll analyseras utifrån fonologisk medvetenhet, ordavkodning och motivation. Studien beskriver hur fonologisk medvetenhet och ordavkodning synliggörs i läromedlen. Dessutom belyses lärarens roll för elevers motivation utifrån studiens analyserade läromedel parallellt med motivationsteorin. Resultatet av studien visar att det är svårt att generellt svara på om läromedel är anpassade till alla elever med lässvårigheter, men en djupare och bredare bild av hur läromedel och lärarhandledningar är uppbyggda framkommer av analysen. Vidare synliggörs en mer djupgående förståelse av elevers lärprocess och hur lärare kan anpassa undervisningen för att gynna elevers proximala utvecklingszon.

En av lärarens allra viktigaste uppgifter är att lära alla elever att läsa. Tyvärr finns det alltid elever som stöter på problem i sin läsinlärning och som av en eller annan anledning utvecklar lässvårigheter. Forskning har visat att tidiga insatser är mest verkningsfulla vilket innebär att lärare måste klara av att tidigt identifiera de elever som kan komma att behöva extra stöd. Syftet med detta arbete är att synliggöra lärares åsikter kring tidig identifiering av de elever som riskerar att utveckla lässvårigheter samt att undersöka hur en eventuell identifiering går till i praktiken.   För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sju lärare verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har berört lärarnas syn på tidig identifiering, om möjligheter och svårigheter med tidig identifiering samt hur eventuell identifiering går till i praktiken. Resultatet visar att lärare anser att tidig identifiering av lässvårigheter är fördelaktigt och viktigt. Genom informella observationer av elevers språkutveckling och resultat från mer formella kartläggningar anser lärarna att de klarar av att identifiera de elever som ligger i riskzonen för att utveckla lässvårigheter. / One of the most important tasks teachers have is to teach all students how to read. Unfortunately, there are always students who encounter difficulties in their reading development and who, for one reason or another, develop reading difficulties. Research has shown that early intervention is most effective, which means that teachers need to identify these difficulties in students at an early stage. The purpose of this study is to highlight teachers’ opinions about early identification of those at risk of developing reading difficulties and investigate how teachers manage to conduct these identifications in practice.   This study consists of qualitative interviews with seven teachers in preschool class. The interviews have been focused around teachers’ views of early identification, on advantages and difficulties with early identification and how early identifications are done in practice. The results show that teachers believe that early identification of reading difficulties is advantageous and important. Through informal observations of students’ language development and results from more formal tests teachers believe that they are able to identify students who are at risk of developing reading difficulties.

Att utveckla en god avkodning är ett viktigt mål för att erövra en god läsförmåga och för att öka motivationen. En god läsförmåga och en stark motivation är betydelsefulla förmågor för att en individ ska kunna verka i dagens samhälle. Ett effektivt sätt för att utveckla avkodnings­förmågan är enligt forskning att arbeta med metoden Bravkod. I denna studie har Bravkods effekt på avkodningsförmågan, läsförståelsen och motivationen hos fyra elever i årskurs 2 med lässvårigheter undersökts. Eleverna fick vid två till tre tillfällen i veckan under fem veckor ut­föra ett arbetspass med metoden Bravkod. Även en kontrollgrupp med fyra elever ingick i stu­dien. Eleverna i kontrollgruppen valdes ut utifrån att de fått likvärdiga resultat gällande avkodnings­förmågan som eleverna i träningsgruppen. Eleverna i kontrollgruppen fick ingen Bravkodundervisning. Alla elever i både träningsgruppen och kontrollgruppen genomförde för- och eftertester. Elevernas resultat jämfördes sedan mot varandra för att urskilja Bravkods effekt. Likt tidigare forskning indikerade vår studie att Bravkod är en metod som med fördel kan an­vändas för att hjälpa elever att utveckla en god avkodningsförmåga och därmed även en god läsförståelse. I vår studie hade Bravkod en positiv effekt på avkodningsförmågan i tre av fyra fall. Tre av fyra elever som fick Bravkodundervisning förbättrade även sin läsförståelse. Dock var det i vår studie svårt att urskilja hur stor effekt Bravkod hade i dessa fall. Eleverna i tränings­gruppen besvarade även en enkät. Resultatet indikerade även här att Bravkod hade en positiv inverkan i de fall där det gick att bedöma förändringen avseende motivationen.

Den aktuella studien behandlar hur svensklärare organiserar läsförståelseundervisningen för elever med lässvårigheter och vilken stöttning svensklärarna ger dessa elever. Syftet är att i den empiriska delen undersöka hur en grupp svensklärare beskriver sin stöttning av elever med lässvårigheter. Elever som har svårt med läsningen behöver stöttning för att utveckla läsförmågan. Det har visat sig i forskning att många lärare uppfattar att läsförståelse automatiskt utvecklas när eleven uppnått ett läsflyt, något som forskningen tillbakaslår då det bland annat kan krävas stödinsatser för att utveckla god läsförståelse, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien avser att utgå från är det sociokulturella perspektivet som belyser att människan lär genom språk och artefakter, vilket ger detta arbete nyckelorden kulturella redskap och stöttning. Den empiriska undersökningen avser att grunda sig i kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer söka förståelse för hur en grupp svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att de i läsförståelseundervisningen stöttar elever med lässvårigheter. / <p>Svenska</p>