In this study I have, from a phenomenographic research approach, investigated how teachers perceive they adapt the teaching for students with reading difficulties and teachers' perceptions about how their students are affected by their teachers. The study's empirical evidence consists of previous research and six recorded qualitative interviews with six different teachers that share their experiences and perceptions of how they percieve their role as teachers. In the phenomenographic qualitative analysis a compilation of the social phenomena of how the teachers' perceptions about how they adapt the teaching for students with reading difficulties is presented, and how they perceive the importance of their role as teachers has. The result in this study shows that teachers adapt the teaching for students with reading difficulties based on the student's needs and prerequisites. / I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt hur lärare uppfattar att de anpassar undervisningen för elever med lässvårigheter samt lärares uppfatt-ningar om hur deras elever påverkas av sina lärare. Studiens empiriska underlag består av tidigare forskning och sex inspelade kvalitativa intervjuer med sex olika lärarna som berättar om sina erfarenheter och uppfattningar som de upplever i sin roll som lärare.  I den fenomenografiska kvalitativa analysen presenteras en sammanställning av de sociala fenomen om lärarnas uppfattningar om hur de anpassar undervisningen för elever med lässvå-righeter samt hur de uppfattar vilken betydelse deras roll som lärare har. Resultatet i denna studie visar att lärare anpassar undervisningen för elever med lässvårigheter utifrån elevens behov och förutsättningar.

Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

The aim of this study was to find out if intensive, explicit training in decoding skills for poor readers in the second grade primary school would improve their reading skills. The children were trained either individually or in pairs for a period of four weeks using Bravkod and Trugs as methods. A comparison was made between the two training methods; individual training and training in pairs. Eight children, four in each group participated in the study. The results of intervention showed that both groups improved their reading skills regardless of the training method. Intensive training in decoding ability gave good effects both in training in pairs and training individually. The results are discussed in relation to training methods, individually or in pairs, and in relation to pretest differences between the training groups.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bokhunden används i dagens skola bland elever som har det svårt inom läsning samt vilka erfarenheter det finns gällande denna metod ur ett lärarperspektiv. Studien kommer att ta upp bokhundens historia samt roll inom skolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag. / <p>Svenska</p>

In Sweden, a compulsory national assessment of all students’ reading skills has been implemented by the National Agency at the end of 1st grade to improve early identification of students in need of extra support in their reading development. The purpose of the present study was to evaluate to what extent the compulsory criterion-referenced assessment identifies children with poor reading skills in comparison to two commonly used standardized and norm-referenced assessment materials measuring word reading skills and reading comprehension. Fifty-three Swedish students participated in the compulsory national assessment at the end of 1st grade and were administered the norm-referenced assessments of reading comprehension and word reading at the beginning of grade 2. Furthermore, a survey was distributed to 27 teachers in primary school to explore teachers’ experiences of using the compulsory national assessment in grade 1. Results indicated that the national compulsory assessment in grade 1 only identified 8 % of the students identified with reading comprehension difficulties and weak word reading skills in the norm-referenced standardized assessment in grade 2. A majority (70 %) of the teachers question the criterion based national assessments’ capacity to identify children at risk in their reading development. Implications for early identification of reading difficulties in Swedish primary school are discussed.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares svenskämnesdidaktiska uppfattningar om sina erfarenheter av bokhund som kompensatorisk anpassning för elever i läs- och skrivsvårigheter.  I bakgrunden presenteras bokhundens historia, bokhundens roll inom skolan samt hur dagens skola fungerar. Enligt den tidigare forskningen finns det inte tillräckligt med kunskap för att fastställa vilken påverkan bokhunden har på elevers läsutveckling. Dock har man sett att det finns många fördelar med bokhunden som anpassning och att den bidragit positivt gällande elevers välmående.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då kommunikation och samspel är viktiga faktorer i arbetet med bokhunden. Metodansatsen som används är av kvalitativt slag och semistruktureradeintervjuer är gjorda med sex svensklärare som undervisar med bokhunden som anpassning. Det empiriska materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys.  Resultaten visar att samtliga av studiens deltagare anser att elevernas läsförmåga förbättrats samt att läsflytet och läslusten ökat vid användandet av bokhunden. Deltagarna är mycket positiva till bokhunden som redskap för att stötta elever i lässvårigheter. Ingen av studiens deltagare har varit med om att anpassningen inte fungerat och tycker därför att den borde belysas mer. Förutom fördelarna som kan ses ur ett svenskdidaktiskt perspektiv, det vill säga att elevens läsflyt och automatisering förbättras finns det också många andra fördelar med anpassningen. En annan viktigt fördel med bokhunden är att den bidrar till att eleven får en positivare attityd, vilket i sin tur påverkar inställningen till andra ämnen samt skolan i allmänhet. Problematik som kan uppstå kring anpassningen tas också upp. Deltagarna säger att det största orosmomentet gällande bokhunden är okunskapen som finns. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om läsmotivation hos högstadieelever i lässvårigheter ur ett elev- och lärarperspektiv. Med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade forskningsintervjuer undersöktes vilka faktorer som elever och lärare uppfattade som främjande för läsmotivation. Dessutom undersöktes lärares upplevelser av hur de uppmärksammade elever i lässvårigheter, samt vilken ledning, stimulans och extra anpassningar som de upplevde stöttande. Forskningen som låg till grund för denna studie lyfte fram flera motivationshöjande faktorer; hemmet som förebild, tidig lästräning, stärka elevernas självförtroende i läsning, undervisa om lässtrategier, berika ordförrådet, använda intresseväckande texter, valfrihet, att arbeta med strukturerade textsamtal, samt att främja goda relationer i klassrummet. Denna studie hade en fenomenologisk inriktning som studerar människors livsvärldar och ser det unika i var och ens upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna var self-determination theory, självbestämmandeteorin (SDT), och self-efficacy. Inom SDT är inre motivation viktig och dess samspel med den yttre motivationen. För ett välbefinnande behövs enligt SDT autonomi, kompetens och samhörighet. Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga att utföra uppgifter och denna tilltro har betydelse för skapandet av motivation. Sex högstadieelever i lässvårigheter och åtta högstadielärare med olika ämneskombinationer deltog i studien. Analysmetoden som användes var konventionell innehållsanalys och elevernas och lärarnas upplevelser kategoriserades med hjälp av denna. Resultatet visade att de faktorer som lyftes fram i den tidigare forskningen sammanföll med det elever och lärare berättade. Det som var specifikt för eleverna var vikten av lästräning och synlig läsutveckling, arbetsro, framtidsplaner, samt att lärare frågade vad som funkade för eleverna. De åtta lärarna upplevde att det var lätt att uppmärksamma elever i svårigheter. Elever behöver ha tillgång till inläst material, uppleva samhörighet i klassrummet och att lärare bemöter dem med arbetssätt anpassade för deras olika behov. Våra slutsatser är att elever i svårigheter är unika individer och därför måste lärare samtala med var och en för att förstå vad de behöver för att utvecklas så mycket som möjligt. Lärare behöver tänka extra på elever i lässvårigheter redan när de planerar sin undervisning. För ökad läsmotivation behövs en tidig och positiv läsutveckling så elever inte hamnar i lässvårigheter.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper. Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer. Detta kändes som en lämplig metod då den till viss del avslöjar och kompenserar eventuella språkliga svårigheter. Eleverna fick också genomföra ett test med fem problemlösningsuppgifter, alla med en liknande följdfråga. Resultaten visar sammanfattningsvis att många elever är hjälpta av bilder, men i olika situationer och på olika sätt. Lärarens medvetenhet om elevens behov är av stor vikt. Vi fick en relativt god bild av elevernas utveckling och slutsatsen vi drog av detta är att det är viktigt för undervisande lärare att ha en helhetsbild av elevens kunskaper. De kan ha kommit långt inom ett område medan de har stora svårigheter med ett annat. Vad gäller elevernas generaliseringsförmåga visade vårt test få exempel på att eleverna nyttjade sina nyförvärvade kunskaper och kunde klara en liknande uppgift på egen hand.

No description available.