The aim of this study is to investigate the effect of an intervention that focuses on phonics, decoding, reading speed and phonological awareness for 8-9 year old children in reading difficulties. Participants were selected on the basis of screening test results in grade one (decoding and reading comprehension). The participants were divided into two groups, an intervention group (A1, n=10 children) and a control group (A2, n=10). A1 received 30 minutes of intense reading instruction every day for six weeks from special educational needs teachers on top of their usual classroom based reading instruction. The control group received only their usual classroom-based reading instruction. Both groups completed a pre-intervention test and a post-intervention test to determine the effect of the intervention. Both groups were tested for decoding, phonological awareness, letter/sound connection, RAN and reading speed. The results show that both groups increased their reading ability with A1 showing the bigger gain. The intervention had significant effect after six weeks training on decoding words and non-words, and a tendency to significance for reading speed. The findings highlight the importance of early structural phonological training to accomplish and strengthen children’s reading speed and decoding ability, especially for children in reading difficulties.

Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar. / Different languages have different orthographic depth. The Swedish language is more shallow (regular) compared to the English language which is more orthographically deep (irregular). Swedish students start studying the foreign language English from primary school. Several researchers have found cross-linguistic transfers between an ability in the native language and the same ability in the foreign language. The present study aimed to investigate how pupils in fourth grade with reading difficulties and typical readers decode (word reading) in Swedish and English. 48 pupils were included in the study, divided into two groups: 19 pupils with reading difficulties and 29 typical readers. All of the students had Swedish as their native language and the students with reading difficulties had special education for their reading problems. The pupils conducted six tests of decoding, two of the tests were in English and had a Swedish counterpart. The pupils also conducted a test of phonological awareness and filled out a questionnaire about reading. The results showed that students with reading difficulties performed significantly poorer on all of the tests than the typical readers. The questionnaire about reading showed a difference between the groups and the questionnaire also showed that pupils with reading difficulties had insight in their reading problems. The pupils with reading difficulties who had decoding problems on word reading in Swedish also had decoding problems on word reading in the foreign language and those students who performed well on Swedish decoding also performed well on English decoding. Overall this means that there are some signs of cross-linguistic transfers.

The aim of the present thesis was to examine the cognitive and language profile in children with poor reading comprehension using a longitudinal perspective. Even though comprehension skills are closely connected to educational success, comprehension deficits in children have been neglected in reading research. Understanding factors underlying reading is important as it improves possibilities of early identification of children at risk of developing reading problems. In addition, targeted interventions may prevent or reduce future problems. Descriptions of the cognitive and language profile in children with different types of reading problems from an early age and over time is an important first step. The three studies included in this thesis have been conducted using data from the International Longitudinal Twin Study (ILTS). In the ILTS, parallel data have been collected in the US, Australia, Sweden and Norway. Altogether, more than 1000 twin pairs have been examined between the ages 5 and 15 years using well known predictors of reading, along with decoding, spelling, reading comprehension and oral language measures. In the three studies, the Simple View of Reading has been used as a theoretical framework and children who exhibited different kinds of comprehension related difficulties have been identified at different ages. The studies include both retrospective and prospective analyses. The results across studies indicated a robust oral language deficit in all subtypes displaying comprehension problems. The oral language deficit was widespread and included vocabulary, grammar and verbal memory. In addition, the oral language deficit was manifested as compromised phonological awareness and print knowledge prior to reading instruction. Reading comprehension deficits were late emerging across studies in children with comprehension difficulties. / Syftet med avhandlingen har varit att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem i ett longitudinellt perspektiv. Förståelserelaterade problem är eftersatt del av läsforskningen, trots att denna typ av svårigheter har visat sig få stora konsekvenser för fortsatt framgång i skolan. Att förstå underliggande faktorer när det gäller läsning är viktigt för att kunna identifiera barn tidigt i utvecklingen och anpassa undervisningen efter deras behov. Att beskriva barnens kognitiva och språkliga profil från tidig ålder och över tid är ett viktigt första steg i detta arbete. De tre studierna som ingår i avhandlingen har baserats på data från the International Longitudinal Twin Study (ILTS). I projektet har data samlats in i USA, Australien, Sverige och Norge. Sammanlagt har mer än 1000 tvillingpar testas vid upprepade tillfällen i åldersspannet 5 till 15 år. Testmaterialet innefattar ett stort batteri av språkliga och kognitiva tester, samt tester i läsning och stavning. Med utgångspunk i the Simple View of Reading har grupper av barn med olika typer av förståelseproblem identifierats vid olika tidpunkter i utvecklingen. Studierna innehåller både retrospektiva och prospektiva analyser. Resultaten visar en tydligt bred språklig nedsättning hos barnen med förståelserelaterade problem som visar sig tydligt i mätningar av ordförråd, grammatik och verbalt minne. Problemen är stabila över tid och visar sig tidigt i utvecklingen även som fonologiska svårigheter. Svag språklig profil påverkar inte läsförståelse förrän barnen gått i skolan ett antal år.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga. / This literature study intends to compile and narrate peer-reviewed articles about mathematics teaching. These articles that is compiled to cultivate the differences there is between students with mathematics disabilities and students with mathematic disabilities and reading disabilities. The result of this study demonstrates differences in working memory, phonological awareness, and problem solving in students with mathematic disabilities compared to students with both mathematics disabilities and reading disabilities. The most significant factor in the literature is that students who have both mathematical disabilities and reading disabilities have significantly lower results in working memory, phonological awareness, and problem solving.

I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt. / Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z < –0.83), word-decoding skills (z < –0.71) and/or spelling skills (z < –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p < .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p < .01 in four tasks and p < .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p < .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school.

Denna studie handlar om lässvårigheter och hur lärare arbetar i klassrummet för att upptäcka lässvårigheter samt åtgärda och förebygga problematiken. I en PISA-undersökning som gjordes 2012 framkommer att elever i Sverige förbättrat resultatet inom läsförståelse avsevärt sedan undersökningar som genomfördes mellan 2000-2012. Det är i första hand lågpresterande elever som står för resultatförbättringen. Också Lärarnas Riksförbund (2014) genomförde en undersökning gällande läsförmåga i grundskolan. I denna undersökning framkommer att 40% av lärarna i högstadiet upplever att eleverna inte har tillräcklig läsförmåga. För att kunna ge eleverna möjlighet att lyckas med läsinlärningen är det viktigt att lärare är medvetna om sitt arbetssätt för att eventuellt kunna förändra och förbättra sin undervisning för ett bättre resultat hos eleverna, samt vara uppmärksam på eventuella svårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer av behöriga verksamma lärare som kontinuerligt undervisar i ämnet svenska och läsinlärning. Resultatet visar att respondenterna är relativt eniga i sina svar om hur de arbetar för att främja en gynnsam läsutveckling och arbetar för att upptäcka och förebygga lässvårigheter. Vidare att de anser högläsning vara gynnsamt för elevernas utveckling läsförståelse och ordförråd. Det är dock inte självklart att man tillräckligt snabbt får de hjälpmedel man som lärare anser sig behöva för att kunna stötta eleverna i deras läsutveckling. / This study is about reading difficulties and how teachers work in the classroom to detect reading difficulties and how to prevent and work pre-emptively with the problems. In a PISA survey done in 2012 it is evident that the results for Swedish students have greatly improved in reading comprehension since the survey was first done between the years 2000-2012. It is mainly low achieving students who show an improvement. Also, Lärarnas Riksförbund (2014) did a survey regarding reading comprehension in Primary and Secondary School. In this survey it says that 40% of teachers in Secondary School believe students do not have sufficient reading abilities. To give the students the opportunity to succeed, in learning how to read; it is important that the teachers are aware of how they teach to make changes and improve their techniques to achieve better results with the students, and in addition be mindful of any difficulties. The study is built upon six semi-structured interviews of competent professional teachers who continuously teach the subject Swedish as well as learning how to read. The result shows that the respondents are relatively unanimous in their responses on how they work to encourage a positive development in reading comprehension and how to detect and pre-emptively deal with reading difficulties. Furthermore, they think reading out loud is positive for the development of the students reading comprehension skills and for vocabulary. However, it is not certain that one will promptly receive the tools which as a teacher they deem necessary to support the students in their reading development.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares uppfattningar om lässvårigheter i grundskolans tidigare år. Vidare syftar studien även till att undersöka hur lärare stödjer eleverna utifrån deras behov samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av för att upptäcka lässvårigheter i tid. För att utföra studien har en kvalitativ intervju genomförts med sju verksamma lärare, varav en av dem är verksam i förskoleklass. Resultatet tyder på att det finns många faktorer som påverkar elevers lässvårigheter. Det kan bero på att elever inte har en fonologisk medvetenhet, saknar god ordavkodning eller saknar inre eller yttre motivation. Fortsättningsvis kan det även bero på att någon form av diagnos, så som dyslexi, påverkar elevens läsförmåga. En viktig faktor som tas upp i studien är att elevers problem med läsning aldrig ser likadana ut.  Alla behov ser olika ut och det är lärarens uppgift att hitta en lösning och kunna stödja elevernas fortsatta väg mot inlärning. Slutligen har ytterligare en viktig faktor framkommit av studien, nämligen att en lärare aldrig skall kunna bli överraskad över att en elev visar sig ha lässvårigheter. Det är snarare något de redan skall ha jobbat med för att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt i undervisningen. / This is a qualitative study with the purpose of examining teachers’ perceptions of reading difficulties in elementary school. Furthermore, the purpose is to examine how teachers support their students based on their needs, as well as what different approaches they use to detect reading difficulties. To examine this, qualitative interviews have been performed with seven active teachers, one of them being active in elementary school. The result that emerged from the study is that there are many factors that affect students with reading difficulties. It can depend on the students not having a phonological awareness, lack of decent word decoding and/or lack of intrinsic or extrinsic motivations. Additionally, it can depend on a diagnosis, such as dyslexia, being involved. An important factor that is brought up in the study is that problems with students’ reading never look the same. Everyone’s needs are different, and it is the teachers’ duty to find a solution and support the students in their continued process of learning. Finally, another factor that has emerged through this study is the fact that a student’s reading difficulties should never come as a surprise as it ought to be the teachers aim to discover reading difficulties as early as possible.

Läsning har varit föremål för Skolverkets uppmärksamhet de senaste åren. Bland annat genom Läslyftet har Skolverket arbetat för att lyfta läsresultaten i Sverige. Den här uppsatsen fokuserar på förskollärares och lärares uppfattningar om vad som är viktigt i arbetet med barn med svårigheter i lässituationer. Kopplat till barn i svårigheter finns styrdokument med begrepp som rör barn i behov av stöd. Förskollärarnas uppfattning om begreppet barn i behov av särskilt stöd och lärarnas uppfattning om begreppet extra anpassningar är föremål för analys i den här uppsatsen. Syftet är att skapa större kunskap om hur några förskollärare och lärare uppfattar sitt arbete med barn i svårigheter i lässituationer i förskola, förskoleklass och grundskolan år 1-2. Att skapa kunskap om hur förskollärare och lärare uppfattar begrepp som handlar om anpassningar och stöd kan ge speciallärare en förståelse för hur uppfattningarna som formar barns tidiga läsutveckling kan se ut. En sådan kunskap kan hjälpa speciallärare att samarbeta med lärare i yngre år samt att skapa goda förutsättningar för elever i grundskolans senare år. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att det är förskollärarnas och lärarnas uppfattningar som analyseras. Fyra förskollärare och fyra lärare har intervjuats. Dessa förskollärares och lärares utsagor har förts in kategorier som utgör resultatet. Resultatet visar två huvudsakliga kategorier i vad förskollärarna och lärarna uppfattar som viktigt i arbetet med barn i svårigheter i lässituationer. Kategorierna är förskollärarens och lärarens roll samt framgångsrika metoder. Angående extra anpassningar är slutsatsen att lärarna är av uppfattningen att det är svårt att dra en gräns mellan extra anpassningar och den dagliga verksamheten. De definierar extra anpassningar som något utöver den ordinarie undervisningen. Förskollärarna ansåg att alla barn är i behov av stöd, men att särskilt stöd är mer än det allmänna stödet. Resultatet visar att förskollärare och lärare har svårt att uttrycka sig om vad som skiljer sig mellan särskilt stöd, extra anpassningar och allmänt stöd till alla barn. De uttryckte även osäkerhet när det gäller att uttrycka sig om barn i svårigheter i lässituationer. Troligtvis beror denna osäkerhet om specialpedagogiska insatser och begrepp för barn i svårigheter i lässituationer på en vilja att inkludera samtliga barn i arbetet med läsning.

The purpose of the study is to investigate how active teachers in grades k–3 can work actively to prevent reading difficulties. The purpose is also to investigate what early signs teachers can be observant of in terms of early reading learning associated with reading difficulties. My theoretical point of departure is based on the socio-cultural perspective in which learning takes place in a community with others based on the individual's conditions. I have also assumed the concept of literacy, which means that individuals can read, write, understand and draw conclusions in such an acceptable way that everyday situations work. The informants are active teachers in grades k–3. The study shows what signs the teachers are observant of, for example that students do not hear syllables, cannot rhyme, nor see word pictures. They write letters backwards, pronounce the sounds wrong and change or remove endings. Furthermore, the study shows how the respondents identify students with difficulties in early years by personalizing the teaching according to the student`s needs. Additional findings include the importance of having a good background knowledge of different reading difficulties and the importance of preventive work. The results also show other factors that counteract reading difficulties such as the classroom climate, the importance of getting the right information at handover from the teacher in preschool class and the importance of reading aloud. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs f–3 kan arbeta aktivt med att förebygga lässvårigheter. Syftet är även att undersöka vilka tidiga tecken som lärare kan vara observanta på när det gäller den tidiga läsinlärningen kopplat till lässvårigheter. Mina teoretiska utgångspunkter grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i gemenskap med andra utifrån individernas förutsättningar. Jag har även utgått ifrån begreppet literacy vilket innebär att individer ska kunna, läsa, skriva, förstå och dra slutsatser på ett så pass godtagbart sätt att vardagssituationer fungerar. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurs f–3. Studiens resultat visar vilka tecken respondenterna är observanta på, så som att eleverna inte hör stavelser, inte kan rimma eller se ordbilder, att de vänder på bokstäver, säger fel ljud och ändrar eller utelämnar ändelser. Vidare visar resultatet hur respondenterna fångar upp elever med lässvårigheter i tidig ålder genom att individanpassa undervisningen utefter elevens behov. Studien visar även på vikten av att ha en bra bakgrundskunskap till olika lässvårigheter och hur viktigt det förebyggande läsinlärningsarbetet är. Resultatet visar även andra faktorer som motverkar lässvårigheter så som klassrumsklimat och vikten av att få rätt information vid överlämningen från förskoleklassen samt högläsningens betydelse.

The aim of the study was to explore how the decoding ability of pupils with reading difficulties was influenced by an intervention in decoding. The study was conducted with two different methods, BrAvkod and Trugs, that have been developed to train pupils reading ability. The study is based on a quantitative method of quasi-experimental design that gave the opportunity to compare the results of two groups: one intervention group and one control group, with pupils from grade three. There were ten pupils in each group. The intervention was conducted for 6 weeks, 4 days a week along with pre- and post-tests. A qualitative approach was also chosen in form of a questionnaire interview, to find out how the pupils experienced working with the methods. The results showed positive effects of intensive exercise with BrAvkod and Trugs. Hence, all pupils in the intervention group increased the test results regarding there decoding ability. As to the pupils´ evaluations about how they experienced working with the two different methods, a positive attitude emerged. Although the methods differ widely, Bravkod and Trugs were valued equally good by the pupils. In conclusions pupils´ decoding ability benefits from intensive training that is varied and combines group and individual sessions.