In today’s school, reading difficulties are a common problem which must be attended to at an early stage for the good of the pupils. The aim of the study was to investigate how ten teachers describe their teaching strategies for pupils with reading difficulties in grades 1–3. Motivation is also examined as a central part of the study. To answer the questions posed by the study, interviews were conducted, compiled and analysed on the basis of sociocultural and motivation theories. Previous research serving as a foundation for discussion concerned early literacy, reading difficulties, perspectives on learning to read, and the teacher’s role. The conclusions that can be drawn from the results show that it is essential for the teacher to find the right level for all pupils, and the teacher should be there all the time as a support for pupils with reading difficulties. The teacher also needs to find a balance between inner and outer motivation so that the pupils will feel interested in reading.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever i lässvårigheter i svenskämnet samt hur de ser på sambandet mellan lässvårigheter och bristande motivation. Syftet besvaras med hjälp av forskningsfrågorna: Vad anser lärare att begreppet lässvårigheter innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stödja elever i lässvårigheter i undervisningen? Hur bedömer lärare att elevers motivation i skolan påverkas av elevens lässvårigheter? Studien har ett sociokulturellt perspektiv samt att det relationella perspektivet inom det specialpedagogiska perspektivet finns med då eleven inte ses som problembäraren i studien.  Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer där fem lärares arbete med elever i lässvårigheter har undersökts. För att analysera intervjuerna har ett fenomenografiskt angreppssätt antagits för att analysera lärarnas olika uppfattningar i förhållande till forskningsfrågorna och därmed få ett resultat. Det framkom i resultatet att lässvårigheter enligt lärarna innefattar brister i avkodning, fonologisk medvetenhet, läsförståelse, läsflyt, läshastighet och läslust. Detta är ett resultat av vad alla lärare sagt. Ingen lärare har alltså nämnt alla dessa faktorer som bidragande faktorer till lässvårigheter. Lärarna använder både beprövade metoder som Bornholmsmodellen och mindre beprövade metoder som Att skriva sig till läsning (ASL) samt olika pedagogiska material för att stötta elever i lässvårigheter Enligt lärarna kan lässvårigheter leda till att eleverna får bristande motivation i skolan. Bristande motivation är något som även kan påverka elevens självkänsla och därmed påverka elevens prestationer i alla ämnen i skolan.

Syftet med denna undersökning är att jämföra hur lärare i Sverige och Finland arbetar med läsinlärning. Framför allt söker jag svar på hur lärare arbetar med elever som uppvisar lässvårigheter och vilket stödsystem dessa elever har att tillgå. Detta undersöker jag genom kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-2. Urvalet består av tre verksamma lärare i Sverige och tre verksamma lärare i Finland. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet. Även forskares åsikter om bl.a. lässvårigheter från olika synvinklar och vad fördelarna med tidiga insatser innebär belyses tillsammans med intervjumaterialet. Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan stödsystemet i de olika länderna och man kan även se en differens i frågor kring lässvårigheter och när insatserna bör sättas in. I frågan om läsinlärning är lärarna i Sverige och Finland ganska eniga i vilka faktorer som är mest betydelsefulla för elevernas utveckling. / The purpose of this survey is to compare how teachers in Sweden and Finland work on reading learning. In particular, I'm looking for answers how teachers work with pupils who have reading difficulties and what support systems they have in school. I study this through qualitative interviews with teachers in grades 1-2. The selection consists of three active teachers in Sweden and three active teachers in Finland. The collected material of the interviews has been compared to previous research done on the subject. Researchers' opinions about reading difficulties from different angles and what the benefits of early action mean are highlighted together with the interview material. The result shows that there is a clear difference between the support system in these countries and one can also see a difference in reading difficulties and when to use the support system. In the question of teaching the pupils how to read, teachers in Sweden and Finland are quite unanimous in what factors that are most important for the students' development.

Denna studie handlar om läsinlärning, läsutveckling, och lässvårigheter med fokus på de svagare eleverna. Syftet är att undersöka och beskriva hur lärare arbetar med läsningens olika delar i skolan. Syftet berör även läsinlärning- och läsutvecklingens olika steg och hur lärare arbetar praktiskt med läsningen i skolan och lässvårigheter för elever, samt hur lärare arbetar med de nämnda eleverna. Mitt val av metod är intervjuer och jag har intervjuat tre lärare som är verksamma i årskurserna F–3 med fokus på de ovan nämnda inriktningarna kring läsning. Även en specialpedagog intervjuades för att få en bredare syn på och kunskap inom just lässvårigheter. Resultatet visade sig att vid läsinlärning, läsutveckling och lässvårigheter stämmer det väldigt bra överens med vad tidigare forskning och litteraturen anser kring läsning hos elever. Till exempel att elevers inlärning utvecklas väldigt bra om lärare lär ut på ett lekfullt och lustfyllt sätt. / This study is about learning to read, reading development, and reading disabilities with focus on the weaker students. The purpose is to investigate and describe how teachers work with the various parts of reading development in school. The purpose also concerns different steps in the learning procedure of reading and how teachers practice this in the classroom, with the main focus on pupils with reading disabilities. My choice of method are interviews and I have interviewed three teachers who work in grades F–3 focusing on the above-mentioned reading directions. A special educator was also interviewed to gain a broader view and knowledge about reading disabilities. After analyzing the data one conclusion is that the result is very consistent with earlier studies and research regarding learning to read, reading development and reading disabilities. For example, pupils’ learning develops very well if the teachers learn in a playful and pleasing way.

The purpose of this survey is, among other things, to examine how teachers work with and how they relate to the use of digital tools as an aid for students with reading difficulties, what teachers think of their own digital skills and the advantages and disadvantages of using digital tools as a teaching aid. The National Agency for Education (2018) states that digital tools are today a large part of our society and thus have a great impact on our lives as well as the school. The revised curriculum of 2018 requires teachers to integrate digital tools into their teaching to a greater extent than before. This puts pressure on both teachers and pupil’s digital skills. The data collection method for this study consists of five qualitative interviews with professional teachers who are competent in the Swedish subject in grades 4-6. My results were analyzed with the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism’s approach to learning. The results of the survey show that the teachers believe that digital tools can have a positive impact on learning, provided that they are used with the right approach and that the technology works properly. The survey also shows that the teachers who experience a lot of struggle with the technology are the teacher who seem to have a more negative approach to digital tools in teaching and also that the range and quality vary among the schools. In addition to the above, the results also indicates that all teachers want more education and support in the work with digital tools and also that the education provided in digital competence was not sufficient to provide the teachers with the knowledge they need to be able to use these tools in teaching situations. / Denna undersökning syftar bland annat till att undersöka hur lärare arbetar med och hur de förhåller sig till användandet av digitala verktyg som hjälpmedel för elever med lässvårigheter, vad lärarna anser om sin egen digitala kompetens samt vilka för- och nackdelar som finns vid användandet av digitala verktyg. Skolverket (2018) fastslår att digitala verktyg är idag en stor del av vårt samhälle och har därmed en stor påverkan på våra liv såväl som skolan. Den reviderade läroplanen 2018 kräver att lärare integrerar digitala verktyg i sin undervisning i större utsträckning än tidigare. Detta sätter press på såväl lärare som elevers digitala kompetens. Datainsamlingsmetoden för denna undersökning består av fem stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare som är behöriga i svenskämnet i årskurs 4-6. Mitt resultat analyserades med hjälp av det sociokulturella synsättet samt pragmatismens synsätt. Undersökningens resultat visar att lärarna menar att digitala verktyg kan ha positiv effekt på lärandet förutsatt att de används med rätt ansats och att tekniken fungerar som den ska. Undersökningen visar även att de lärare som upplever mycket teknikstrul är de lärare som tycks ha ett mer negativt förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen samt även att utbudet och kvalitén varierar bland skolorna. Utöver ovanstående indikerar även resultatet att samtliga lärare önskar mer utbildning och stöttning i arbetet med digitala verktyg och att de utbildningar som getts i digital kompetens inte varit tillräckliga för att tillgodose lärarna med den kunskap de behöver för att kunna använda dessa verktyg i undervisningen.

The purpose of the degree project is to investigate how the teacher adapts the teaching and relates to pupils who have no reading motivation, especially those who have reading difficulties. In order to answer this question, I have chosen to do a qualitative interview study. In the study, four active teachers participated. The purpose of the study is to examine what they have experienced and learned during their employment as teachers. For pupils with reading difficulties to be able to access the literature, all the interviewed teachers think the pupils may need different aids, for example audiobooks. All the interviewed teachers agree that the pupils need to read things they are interested in and that the book is at the right level so that the reading does not become burdensome. It is important that the pupils get a positive attitude of reading. Most of the interviewed teachers discuss the importance of pupils seeing the teacher read in a motivating way. The teacher should make reading aloud fun by asking many questions, discussing various dilemmas, and talking about the pictures. / Examensarbetets syfte är att undersöka hur läraren anpassar undervisningen och förhåller sig till elever som inte har någon läsmotivation, i synnerhet de som har lässvårigheter. För att svara på denna frågeställning har jag valt att göra en kvalitativ intervjustudie. I studien har fyra verksamma lärare deltagit. Målet med studien är att undersöka vad de har upplevt och lärt sig under sin anställning som lärare. För att elever med lässvårigheter ska kunna ta del av litteraturen tycker de samtliga intervjuade lärarna att eleverna kan behöva olika hjälpmedel, till exempel inläst material. Alla de intervjuade lärarna är även överens om att eleverna behöver läsa sådant som de är intresserade av och att boken är i rätt nivå för att läsningen inte ska bli betungande. Det är av stor vikt att eleverna får en positiv attityd till läsning. Lärarna i studien diskuterar vikten av att eleverna ska se läraren läsa på ett lustfyllt sätt. Läraren ska göra högläsningen lustfylld genom att ställa många frågor, diskutera olika dilemman och prata om bilderna.

Interventionsstudien syftade till att undersökta hur lästräningsmaterialet Wolff intensivprogram(WIP), påverkade ordavkodningsförmåga och läsförståelse hos elever i olika åldrar och med olikatyper av lässvårigheter i grundsärskola och grundskola. Studien syftade också till att undersöka hurmaterialet upplevdes av eleverna. Studien innefattade tre elever från grundsärskola och fyra eleverfrån grundskola, som genomgick sex veckors enskild intensiv lästräning enligt WIP. Metoden somanvändes i studien var en single subjekt-inspirerad design med multipel baseline, som är enexperimentell metod. Designen innebar att ingen kontrollgrupp användes utan varje elevstestresultat jämfördes endast med elevens tidigare resultat. För att undersöka elevernas upplevelserav materialet användes semistrukturerade intervjuer. Resultaten gällande elevernas ordavkodningoch läsutveckling analyserades kvantativt medan resultaten av intervjuerna analyserades kvalitativt.Resultatet av studien visade att interventionen hade en positiv effekt när det gällde ordavkodning avenstaka ord och läsning av sammanhängande text. Det visade också att materialet haft en positiveffekt på läsförståelsen. Intervjuresultaten visade att eleverna upplevde materialet som motiverandeoch att det hjälpt dem att bli bättre på att läsa. Alla elever har rätt att utveckla sin läsförmåga sålångt det går utifrån sina förutsättningar. Resultatet av studien visar att WIP går att använda i bådegrundsärskola och grundskola och att det kan hjälpa elever i olika åldrar och med olika typer avlässvårigheter att utveckla sin läsning i riktning mot målen i läroplanen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits. Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter. Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurs F-3 arbetar med läsutveckling bland elever i lässvårigheter. För att kunna besvara studiens syfte har tre frågeställningar framställts. Den första frågan är vilka arbetssätt lärare och speciallärare använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter. Den andra frågan är hur lärare och speciallärare planerar undervisningen för elever i lässvårigheter och den tredje frågan är hur lärare och speciallärare arbetar för att stärka motivation och självbild för elever i lässvårigheter. Lärares uppfattningar om deras arbete med läsutveckling bland elever i lässvårigheter undersöks i studien för att uppnå studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien där lärandet sker tillsammans med andra. Resultatet i studien visar på komplexiteten att identifiera elevers lässvårigheter samt hur lärarna arbetar för att synliggöra lässvårigheterna. Det framkom också vilka arbetssätt lärarna använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter samt vilka arbetssätt som ger effekt på elevernas läsutveckling. Avslutningsvis visar resultatet på att lässvårigheter kan påverka elevens motivation och självbild och att lärarna arbetar på olika sätt för att stärka dessa. / The purpose of this study is to examine how teachers and special teachers in Preschool Class and Primary Years 1-3 work with pupils in reading difficulties. The study has three main questions: What working methods do teachers and special teachers use to foster reading difficulties, how do teachers and special teachers plan the teaching for students in reading difficulties and how do teachers and special teachers work to strengthen the motivation and improve the self-perceptions of pupils in reading difficulties? The collection of empiric data used the qualitative method with semi structured interviews with five teachers. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The social cultural perspective is the foundation for this study, where learning takes place together with other. The result exposes the complexity identifying pupils reading difficulties and also how teachers work to visualize pupils in reading difficulties. Furthermore, the study highlighted methodologies and adaptations used by teachers during teaching to support pupils in reading difficulties, also identify the most efficient methodology developing the pupil’s reading ability. Finally, the result indicates reading difficulties affects the pupil’s motivation and self-perceptions and that teachers approaches this in different ways with the objective to strengthen the pupil.

Likvärdig undervisning är en viktig del av svensk skola. Forskning visar däremot att målet med att bedriva en likvärdig undervisning är svår att genomföra i praktiken. Samtidigt som likvärdigheten försämras i svensk skola, verkar elevernas läsförståelse gå i samma riktning och fler är i lässvårigheter än tidigare.   Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om likvärdighet i undervisning, med ett särskilt fokus på elever i lässvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadiet undersöker studien hur lärare beskriver sina erfarenheter kring likvärdighet och vilka undervisningsstrategier de använder för att hjälpa elever i lässvårigheter bli delaktiga i läsundervisningen.   Resultatet visar att lärarna anser att likvärdig undervisning är svårt och att det inte finns tid att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Detta visar sig även när lärarna diskuterar läsundervisningen, där mycket fokus läggs vid att hjälpa elever i lässvårigheter. Resultatet visar även att lärarna ser ett ökat behov av att låta elever läsa mer skönlitteratur och att fler är i lässvårigheter än tidigare. Lärarna beskriver hur de använder olika undervisningsstrategier för att elever i lässvårigheter ska bli delaktiga i läsundervisningen. Studiens slutsats är att lärarna upplever att undervisningen inte är likvärdig, då den i större utsträckning anpassas efter elever i lässvårigheter. / Equitable teaching is an important part of the Swedish school system. Research on the other hand shows that equitable teaching is difficult to achieve in practice. At the same time as equity is deteriorating in Swedish school, students' reading comprehension also seems to be deteriorating and more people are having reading difficulties than before.   The purpose of this study is to contribute with knowledge about equitable teaching. Through qualitative interviews with six teachers in secondary school, the study examines how teachers describe their experiences of equity and which teaching strategies they use to help students with reading difficulties become included in reading instruction.  The results show that the teachers consider equitable teaching difficult and that there is no time to adapt the teaching to each individual. This is also apparent when the teachers discuss reading instruction, where a lot of focus is placed on helping students with reading difficulties. The results also show that the teachers see an increased need of letting students read more fiction and that more students are in reading difficulties then before. The teachers use different teaching strategies to make sure that students in reading difficulties are included in reading instruction. The study concludes that the teachers feel that the education is not equitable, as it to a greater extent is adapted to include students with reading difficulties.