Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome är en långvarig och återkommande sjukdom karakteriserad av abdominell smärta och förändrat tarmtömningsmönster. Patofysiologin anses vara komplex och multifaktorell. Viktigaste komponenten i etiologin är en störning i tarm-hjärna-axeln. Sjukdomsincidensen är i väst 7-30% och globalt 12%. Sjuksköterskan bör ha kunskap om både patofysiologin, etiologin och patienters erfarenheter av att leva med IBS för att kunna erbjuda personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetgranskades och en dataanalys utfördes genom innehållsanalys. Resultat: Från innehållsanalysen framkom fyra kategorier och nio subkategorier; fysiska symptom (smärta, fatigue, och påverkat sex- och samliv), emotionell påverkan (rädsla, skuld och skam), mötet med sjukvården (bristande stöd, givande vårdmöten) och hantering av sjukdomen (egenvård, anpassningar). Konklusion: Förutom fysiska symtom och en emotionell påverkan framkom patienterfarenheter av en kamp för respekt från sjukvården. Sjuksköterskan bör vara medveten om problematiken, lyssna på patienters erfarenheter och använda kunskapen för att förmedla en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvar att vara ajour med den senaste forskningen för att kunna undervisa och informera patienter som en del av evidensbaserad omvårdnad. Nyckelord: Egenvård, IBS, Irritable Bowel Syndrome, långvarig sjukdom, omvårdnad, patienterfarenheter, personcentrerad vård. / Background: Irritable Bowel Syndrome is a long-standing periodical disorder characterized by abdominal pain and altered bowel habits. The pathophysiology is considered to be complex and due to a multitude of factors. The most important component in the etiology is a dysfunction in the gut-brain-axis communication. The incidence of the disorder is 7-30% in the West and 12% globally. A nurse should have knowledge about both pathophysiology, etiology and patients’ experiences from living with IBS in order to offer a person centered care. Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences from living with Irritable Bowel Syndrome. Method: A literature review based on 12 qualitative scientific articles. The articles underwent a quality audit and data analysis was carried out through content analysis. Results: The content analysis generated four categories and nine sub-categories; physical symptoms (pain, fatigue, and altered sex life), emotional effects (fear, guilt and shame), The encounter with Healthcare Services (lack of support, rewarding healthcare encounters) and management of the disorder (self-care, adaptations). Conclusion: Except from physical symptoms and emotional effects, patient experiences revealed a struggle to obtain respect from the Healthcare Services. The nurse should be aware about these experiences, be able to listen to patients’ experiences and use this knowledge to mediate a person centered care. The nurse has a responsibility to stay updated with the latest scientific research in order to teach and inform patients as part of evidence based nursing practice.Keywords: IBS, Irritable Bowel Syndrome, longstanding disorder, nursing, person centered care, patient experiences, self-care.

Att lindra långvarig ländryggsmärta med pilates ochryggskola. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen förvårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är ett av de största hälsoproblemen inomsjukvården i västvärlden. Cirka 80 procent av befolkningen har drabbats av dennågon gång i livet. Sjuksköterskan möter personer med ländryggssmärta överallt ivården och bör därför ha kunskap om olika smärtlindringsmetoder. Två avsmärtlindringsmetoder är pilates och ryggskola. Användning av pilates träningoch ryggskolan i behandling av ländryggssmärta har ökat under de senastedecennierna.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka smärtlindrande effekterav pilates och ryggskola hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats, innehållande 10 artiklar baseradepå randomiserade kontrollerade studier. Litteratursökningar gjordes i databasernaCINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatsammanställdes.Resultatet: Studien verifierade att pilates träning och ryggskola är effektivametoder för att minska smärtnivå hos patienter med långvarig ländryggssmärta.Konklusion: Resultatet av denna studie visade att pilates och ryggskola har godsmärtlindrande effekt på långvarig ländryggssmärta och därmed kan derekommenderas till denna patientgrupp. / To relieve chronic low back pain with pilates and backschool. A literature review. Degree Project in Nursing 15 credit points. MalmöUniversity: Faculty of health and society, Department of care Science, 2018.Background: Chronic low back pain is one of the major health problems inhealthcare in the western world. About 80 percent of the population has sufferedfrom it sometime in life. The nurse meets people with low back pain throughoutthe care and should therefore have knowledge of different pain relief methods.Tow of pain relief methods are pilates and back school. The use of Pilates trainingand back school for the treatment of low back pain has increased in recentdecades.Purpose: The purpose of this literature study was to investigate pain relievingeffects of pilates and back school in patients with chronic low back pain.Method: Literature study with quantitative approach, containing 10 articles basedon randomized controlled studies. Literature searches were made in the databasesCINAHL and PubMed. The articles were quality-reviewed, analyzed andcompiled.Results: The study verified that pilates training and back school are effectivemethods for reducing pain in patients with chronic low back pain.Conclusion: The result of this study showed that pilates and back school havegood analgesic effect on chronic low back pain and therefore they can berecommended to this patient group.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett av de mest förekommande fenomenen i svensk sjukvård och kostar samhället stora summor pengar varje år. Den orsakar ett stort lidande för den drabbade. Kvinnor är mer representerade i gruppen än vad män är, vilket delvis går att förklara genom olika biologiska förutsättningar. Dessutom rapporterar denna patientgrupp i relativt hög utsträckning ett icke-önskvärt bemötande från vården som kan resultera i felaktiga eller uteblivna behandlingar.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av långvarig smärta.  Metod: En kvalitativt strukturerad autobiografisk studie baserad på fem bloggar. Bloggarnas innehåll analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. De huvudkategorier som framkom var smärtan begränsar, vardagen förändras, vården sviker och att förlika sig med smärtan.  Slutsatser: Ett adekvat bemötande från vården genererar en mindre negativ upplevelse för de drabbade medan ett bemötande där patienten inte tas på allvar istället förstärker lidandet. Genom acceptans kan livskvalitet uppnås trots en ständigt närvarande smärta.

Bakgrund   En förutsättning för jämlik vård är ett gott bemötande. Sjuksköterskan kan påverka patientens förtroende, delaktighet och engagemang med sitt bemötande vilket kan resultera i ökad följsamhet. Att leva med långvarig sjukdom kan upplevas stigmatiserat och i mötet med sjuksköterskan finns möjlighet till förändring, vilket kan vara en förändring i nivå av hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet handlar om individens kompetens och färdighet kring sin sjukdom och hälsa. Hög nivå av hälsolitteracitet kan leda till en bättre livskvalité. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kommunikation påverkar hälsolitteracitet och följsamhet hos personer med långvarig sjukdom. Metod En litteraturöversikt av icke systematisk karaktär genomfördes. Det som utgjorde grunden för resultatet var 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De vetenskapliga artiklarna inhämtades vid databassökning, under september 2021, i CINAHL och PubMed. Valda artiklar granskades i enighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman med två huvudkategorier med underkategorier. Resultat Resultatet redovisades i två huvudkategorier med tre och respektive fyra underkategorier. Huvudkategorier identifierades till hämmande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation och främjande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation. Till dessa identifierades underkategorierna som: obalans i vårdrelationer, kommunikationshinder, effekter av bristfällig information, tillvägagångsätt för inlärning, personcentrerad återkoppling, effekter av kommunikativt stöd och patientens kunskap och motivation. Slutsats Det finns ett flertal faktorer vilka påverkar hälsolitteracitet och följsamhet, dessa faktorer kan vara både hämmande och främjande. Sjuksköterskor använder olika tillvägagångsätt i sin kommunikation till patienten med långvarig sjukdom. De används i försäkran om att information blivit mottagen och förstådd, för att vidare kunna påverka nivån av hälsolitteracitet och följsamhet. / Background A prerequisite for equal care is a good response. The nurse can influence the patient's trust, participation and commitment with her treatment, which can result in increased compliance. Living with a long-term illness can be experienced as stigmatized and in the meeting with the nurse there is an opportunity for change, which can be a change in the level of health literacy. Health literacy is about the individual's competence and skill around their illness and health. High levels of health literacy can lead to a better quality of life. Aim The purpose was to illustrate on how the nurse's communication affects health literacy and compliance in patients with long-term illness.  Method A literature review of a non-systematic nature was conducted. What formed the basis of the result were 15 articles of both qualitative and quantitative design. The scientific articles were obtained by database search, during September 2021, in CINAHL and PubMed. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University's assessment basis for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into themes with two main categories with subcategories. Results The results were reported in two main groups with three and four subgroups, respectively. The main category was identified as inhibitory factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication and promoting factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication. To these, the subcategories were identified as: imbalance in healthcare relationships, communication barriers, effects of lack of information, approaches to learning, person-centered feedback, effects of communicative support and the patient's knowledge and motivation. Conclusions There are several factors that affect health literacy and compliance, these factors could be both inhibitory and promoting. Nurses use different approaches in their communication to the patient with long-term illness. They are used in the assurance that information has been received and understood, in order to influence the level of health literacy and compliance.

Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.

En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker till primärvården är smärta. Långvarig smärta innebär ett stort lidande för de drabbade, det är ett tillstånd som kräver självhantering och planering. Egenvård skapar förutsättning att ta kontroll över sin egen situation och majoriteten av personer drabbade av långvarig smärta är villiga att använda sig av detta. E-hälsa innebär användning av informations- och kommunikationsteknik med syfte att främja hälsa. För patienter är internet och tekniska hjälpmedel en resurs med stor signifikans för möjligheten att kontakta hälso- och sjukvården samt kunna söka hälsoinformation på egen hand. Syftet med litteraturstudien är att undersöka och belysa hur e-hälsa kan ge stöd till egenvård för personer med långvarig smärta. Metoden är en litteraturstudie där 15 artiklar ingår, både kvantitativa, kvalitativa och mixed metod. I resultatet framkommer tre kategorier vilka är tillgång till strategier, självskattning och självövervakning samt kommunikation. Resultatet visar att E-hälsa kan stödja egenvården genom att göra vården och självhanteringsstrategier mer tillgängliga för patienterna, vilket leder till minskad smärta, ökad självständighet och nya vårdmöjligheter. / One of the most common causes of patients seeking primary care is pain. Chronic pain causes a lote of suffering for those affected, it is a condition that requires self-management and which requires planning. Self-care creates the conditions to control the situation and the majority of the persons affected by chronic pain are willing to use self-care. E-health means the use of information and communication technology with the aim to promote health. For patients, the Internet and technical aids is a resources of great significance for opportunities to contact health care and to seek health information on their own. The purpose of the literature study is to investigate and describe how e-health can support the self-care for people with chronic pain pain. The method is a literature study that includes 15 articles, both quantitative, qualitative and mixed method. The result reveals three categories, these are available strategies, self-assessment and self-monitoring and communication. The result shows that E-health can support self-care by making care and self-management strategies more accessible to patients, which leads to less pain, more independency and new care-opportunities.

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta har en global utbredning världen över. Smärtan leder till svårigheter i vardagen. Smärtans tillförda lidande påverkar livskvalitén och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan underlätta personens tillvaro. Syftet: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med långvarig smärta i vardagen. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier med en manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversiktens tema som speglar resultatet är vardagens upplevda erfarenheter av långvarig smärta. Det skapades tre kategorier som är upplevda svårigheter av smärtan, återfå kontroll och upplevelser av vården. Kategorin upplevda svårigheter av smärtan innehåller tre subkategorier som är förlust av identitet, den osynliga smärtan och förlust av kontroll. Kategorin återfå kontroll innehåller två subkategorier som är manövrera smärtan och finna gemenskap. Kategorin upplevelser av vården innehåller två subkategorier som är frustration mot personal och positiva erfarenheter av vården. Diskussion: Att leva med långvarig smärta komplicerar vardagen till följd av fysiska och psykiska begränsningar som smärtan orsakar. Det är betydelsefullt att finna lämpliga strategier för att uppnå kontroll över smärtans egenskaper och göra vardagen behagligare. Samspelet med vårdpersonalen är av stor vikt för att lindra lidandet, uppnå en bättre hantering och förbättra livskvalitén. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet av personer med långvarig smärta och kan underlätta deras smärta med att utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att motverka lidande, förbättra hantering och livskvalité. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Långvarig smärta antas drabba var femte person i Sverige och bland dem är rörelserädsla vanligt. Rörelserädsla är komplext och kan påverka en person biomedicinskt, psykologiskt och socialt, varför fysioterapeuten bör använda ett beteendemedicinskt arbetssätt. Forskning har visat att fysioterapeuter har svårt att identifiera psykosociala faktorer kopplade till rörelserädsla. Syfte: Att studera hur fysioterapeuter beskriver sitt arbete med patienter med rörelserädsla relaterat till långvarig smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sju fysioterapeuter från olika typer av verksamheter rekryterades genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval. Data analyserades manifest med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tre till fem underkategorier vardera: “Uppfattning om utmärkande drag och beteenden hos patienter med rörelserädsla”, “Grundförutsättningar för ett framgångsrikt arbete”, “Identifiera och skapa förståelse för patientens rörelserädsla”, “Strategier för att förändra tankar och känslor i samband med rörelse” och “Omständigheter som kan göra arbetet utmanande eller svårt”. Slutsats: Ett biopsykosocialt och beteendemedicinskt arbetssätt beskrevs användas vid arbetet med dessa patienter. Arbetet beskrevs som komplext och utmanande för en fysioterapeut att hantera ensam. Teamarbete, tydliga målsättningar och en god relation mellan parterna uttrycktes vara viktigt för att lyckas. / Background: Chronic pain is assumed to affect every fifth person in Sweden and fear of movement is common. Fear of movement is complex and affects a person biomedically, psychologically and socially, why physiotherapist's should use a behavioral medicine approach. Research has shown that physiotherapist's have difficulty identifying psychosocial factors involved in fear of movement. Aim: To study how physiotherapist's describe their work with patients with fear of movement related to chronic pain. Method: A qualitative interview study was conducted. Seven physiotherapist's were recruited through a purposive convenience sample. Data was analyzed manifestly with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five main categories: “Perception of distinguishing features and behaviors in patients with fear of movement”, “Essential prerequisites for successful work”, “Identify and create understanding of the patient's fear of movement”, “Strategies for changing thoughts and emotions related to movement” and “Circumstances that can make the work challenging or difficult”. Conclusion: A biopsychosocial and behavioral medicine approach was described to be used when working with these patients. The work was described as challenging for physiotherapist's to handle alone. Teamwork, clear goal setting and a good patient-therapist relationship were expressed to be important.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort folkhälsoproblem. Förutom att smärtan ofta leder till en funktionsnedsättning kan den även ha en negativ inverkan på en persons liv på flera olika sätt. Frågan om hur kvinnor med långvarig muskeloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet, är i fokus i denna undersökning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta upplever att den påverkar deras identitet. Metod: Detta är en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Tio kvinnliga deltagare intervjuades med en semistrukturell intervjuguide. En tematisk semantisk analys gjordes för att komma fram till resultaten. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och 11 subteman: Huvudtema 1 "Hämmad från att vara den person man vill vara", och huvudtema 2 "Hanteringsstrategier för att bibehålla sin identitet och leva med sin smärta". Slutsats: Resultatet visade att kvinnorna i denna studie upplevde att smärtan hade en negativ inverkan på deras identitet, genom att hämma dem från att vara den person de ville vara. Det visade sig att kvinnornas identitet verkade vara starkt kopplad till deras fysiska funktion och möjlighet att delta i meningsfulla aktiviteter. / Background: Long-term musculoskeletal pain is a big public health issue. Aside from that pain often leads to a disability, it can also affect a person's life in different ways. In this study the focus was to investigate women's experience of how the pain might have affected their identity. Aim: To investigate how women with long-term musculoskeletal pain experince it affecting their identity. Method: This is a qualitative study where ten female participants were interviewed using a semi-structural interview guide. A thematic semantic analysis were used to extract the results. Results: The analysis resulted in two main themes including 11 subthemes: Main theme 1 "Inhibited from being the person one would like to be", and main theme 2 "Coping strategies for keeping their identity and live their life despite the pain". Conclusion: The results showed that the women in this study experienced that the pain had a negative impact on their identity, by limiting them from being the kind of person they wanted to be. It turned out that the women's identity seemed to be strongly linked to their physical function and the possibility to participate in meaningful activities.