<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.</p>

<p>Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.</p><p>Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt. Studien visar att smärtkursens upplägg utifrån problembaserat lärande med bl.a. samtal och erfarenhetsutbyte i grupp gett positivt resultat för kursens en väsentlig faktor för resultatet.</p><p> </p>

<p>Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three</p><p>months.</p><p>Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.</p><p>Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension</p><p>of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.</p><p>Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the</p><p>basis of content.</p><p>Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life</p><p>is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life.</p><p>Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.</p>

<p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. <strong>Metod:</strong> En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys.<strong> Resultat:</strong> Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården. Patienterna ansåg i varierande utsträckning att deras förväntningar på det första besöket hade uppfyllts, dock uttryckte alla patienter att minst någon förväntning uppfyllts. Gällande den fortsatta vården förväntade sig patienterna bland annat smärtlindring, stöd samt att upprätta en kontakt med Smärtmottagningen. <strong>Slutsats:</strong> Patienter vid en smärtmottagning har förväntningar på vården och att känna till dessa kan underlätta mötet med patienten för sjukvårdspersonalen. Föreliggande studie ger en inblick i tio patienters förväntningar och huruvida de blivit uppfyllda och tyder på att det är av värde att fråga patienter om deras förväntningar. Detta är något som smärtmottagningar kan överväga att implementera i vården.</p></p> / <p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate expectations on the first appointment among patients with chronic pain referred to an outpatient pain clinic. The aim was also to investigate to which extent the expectations on the first appointment were fulfilled and to investigate the patients’ expectations on the continuing care and contact with the outpatient pain clinic.<strong> Method: </strong>An empirical study with qualitative design was used. The data was collected through interviews with ten patients after their first appointment at the clinic. Data was processed using manifest content analysis.<strong> Result:</strong> The patients had expectations in various extents prior to their first appointment and on the further care. The patients thought that their expectations were fulfilled to various extent, however all patients expressed that at least one expectation had been fulfilled. Regarding the continuing care the patients expected, among other things, to receive functioning pain treatment and support as well as to establish a contact with the outpatient pain clinic.<strong> Conclusion:</strong> Patients have expectations and awareness of these among the medical staff might facilitate the meeting between the medical staff and the patient. This study provides an insight in ten patients’ expectations and to which extent they have been fulfilled. The study also suggests that it would be of value to ask patients about their expectations, which outpatient pain clinics can consider implementing.</p></p>

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three months. Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously. Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife. Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the basis of content. Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life. Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval. Metod – 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl. Huvudresultat – I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda. Patienterna beskrev positiva upplevelser när personalen tog sig tid till att lyssna och skapa en förståelse. Patienterna upplevde och önskade att det kunde möjliggöra ett ökat samarbete mellan personal och patient så att en ökad förståelse för patienternas smärta kunde skapas. Slutsats – Det förekom både positiva och negativa upplevelser hos patienter med långvarig smärta av bemötande inom vården. För att sträva mot positiva upplevelser krävs ett samarbete samt att alla parter blir accepterade som en del av vården. Personalen behöver mer utbildning och riktlinjer för att kunna hantera smärta hos patienter. Studien visar på viktiga aspekter gällande bemötande som kan öka förståelsen för patienter med långvarig smärta.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain. Method: The study was designed as a literature review with aim to review and compile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found. Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation. Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified. This study thereby contributes with important knowledge for nurses in their nursing with individuals suffering from chronic pain.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation. Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet. Efter genomläsning med fokus på respektive studies resultatdel identifierades nyckelfynd. Likheter och skillnader mellan studierna identifierades och dessa fick utgöra nya teman och kategorier i resultatet i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman; upplevelser av den förändrade kroppen, hantering av en förändrad livssituation och smärta som en subjektiv, osynlig upplevelse. Att leva med långvarig smärta innebär inte bara att upplevelsen av kroppen förändras utan även att tillgången till världen förändras. Resultatet visar olika sätt på vilka patienter upplever och förhåller sig till dessa förändringar. Då smärta är en subjektiv och osynlig upplevelse adderar detta ytterligare svårigheter i mötet med andra människor. Diskussion: Katie Erikssons ontologiska hälsomodell används som teoretisk utgångspunkt i diskussionen. Långvarig smärta hade förändrat livet för patienterna i vår studie. Att integrera denna förändring var en process som olika patienter handskades med på olika sätt. Långvarig smärta kan innebära ett mångdimensionellt lidande för patienter och att enbart fokusera på en kroppslig nivå är inte tillräckligt. Erikssons hälsomodell belyser även den själsliga och den andliga dimensionen. Det är avgörande att låta patienten berätta om sina upplevelser och sin situation för att identifiera de områden som är viktiga för patientens liv och hälsa.

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd. Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes. Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser. Patienter med olika smärttillstånd kan få en analgetisk effekt av cannabispreparat. Livskvalitet mätt inom områden som sömn, aptit, illamående och kräkning förbättrades hos patienter som använder cannabisbaserad medicin i syfte att lindra smärta. Ingen förbättring sågs inom området generell livskvalitet. Konklusion: Cannabisbaserad medicin kan användas som en behandlingsmetod hos patienter med långvariga smärttillstånd. Mer forskning är nödvändig för att avgöra om och i så fall hur cannabisbaserad medicin påverkar livskvaliteten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha evidensbaserad kunskap inom ämnet för att kunna möta patienter med komplexa smärttillstånd. / Background: Pain and pain management is an important part of nursing. Therefore it is important to have knowledge about different treatment therapies to be able to perform an individualized health care. Cannabis has been used in medical purpose for a long time in intention to handle pain. An adequate pain treatment is vital for the patient’s quality of life. Purpose: To describe how quality of life is affected by using medical cannabis as analgesics by patients with chronic pain. Method: A literature study with systematic searches was chosen as a method. The search was made in the databases PubMed, CINHAL and PsycInfo and also a manual search was made. Result: The result is based on 21 scientific articles with different approaches. Patients who are suffering from different pain disorders can get an analgesic effect by using cannabis-based medicine. Quality of life measured in the domains sleep, appetite, nausea and vomiting improved when using cannabis-based medicine in purpose to relief pain. There were no improvements in the domain general quality of life. Conclusion: Cannabis-based medicine can be used as a treatment option by patients who are suffering from different pain disorders. There is a need for more research in this area to determine if cannabis-based medicine affects quality of life. As a nurse it is important to receive evidensbased knowledge within the area to be able to meet patients with complex pain disorders.