Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande fenomen inom vård- och omsorgsyrket. Stressen uppkommer allt för ofta när det inte finns en rimlig balans mellan arbete och återhämtning. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Ohälsosamma scheman och ”tidspress” i hemtjänsten är två riskfaktorer som på sikt kan leda till arbetsrelaterad stress. I denna litteraturstudie har vi granskat vad det är som orsakar denna höga stressrelaterade sjukfrånvaro som finns hos personal inom vården. Syftet är genom denna litteraturstudie, belysa de verktyg som finns för att förhindra utbrändhet inom hemtjänsten. Metoden vi har använt oss av är en litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier: Hälsosamma scheman, ansträngnings- och belöningsmodellen och socialt stöd med fyra subkategorier som vi fokuserat på, som hjälpt oss i denna studie för att komma till bukt med vad för hjälpmedel som saknas på en arbetsplats. Att arbeta utifrån hälsosamma scheman har enligt forskning påvisat positiva effekter på personalens hälsa, att man får större chans till återhämtning. Forskningen har även påvisat positiva effekter på personalens arbete genom att tillämpa ansträngning- och belöningsmodellen, då det upplevs att man får belöning för de hårda jobb man utför. Att få socialt stöd har enligt forskning visat att man löper mindre risk för utbrändhet, då man mår bra av att få positiv feedback i det man gör på arbetet. Då hittar man ett inre driv att fortsätta sitt arbete. Det finns således stöd i forskningen som kan påvisas positivt för arbetsmiljön som ledningen behöver ha kunskap kring, för att motverka den arbetsrelaterade stressen som leder till sjukskrivning. Eftersom arbetsmiljön sällan undersöks och utvärderas, saknas det kunskap på hur utbrändhet kan motverkas. Denna uppsats är därför viktig, inte minst för att ledare inom äldreomsorgen ofta saknar förutsättningar att själva kunna utvärdera detta.

Bakgrund: Ungefär 40% av befolkningen i Sverige lider av långvarig smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse som kan upplevas helt olika trots liknande situationer. Långvarig smärta påverkar patientens livskvalitet och livssyn. Patienten upplevelse av bemötande från vårdpersonal är en viktig faktor för patienten då många upplever att vårdpersonalen inte tror på deras smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats gjordes. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades med integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Bli bemött med engagemang och respekt, Bli bemött med okunskap och Vikten av att bli trodd. Slutsatser: Smärta är ett komplext område där ett bra bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att vården ska bli så bra som möjligt för patienten. En viktig betydelse för patienten är att vårdpersonalen lyssnar och tror på patienten som lider av långvarig smärta. Genom att patienten upplever ett bra bemötande så ökar tilliten och förtroende för vårdpersonalen samt kan det påverka patienten till att må bättre. Ett dåligt bemötande kan bidra till ett onödigt lidande och ett sämre mående för patienten.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste anledningen till att människor uppsöker sjukvård i världen och idag lever var femte person i Sverige lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är ett tillstånd som varar i mer är tre månader efter den förväntade läkningen av vävnadsskadan. En förutsättning för att smärta ska behandlas korrekt är att grundorsaken utreds. Behandlingen vid långvarig smärta ska även vara individanpassad för att patienten ska kunna bli smärtlindrad. Långvarig smärta kan även vara svårbehandlad om permanenta fysiologiska förändringar i nervbanorna har uppstått, då dessa påverkar läkemedlens effektivitet mot smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors bemötande i Sverige. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två teman; Förväntningar på sjuksköterskan och nonchalant attityd, med fem tillhörande underteman. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande har en viktig del i hur patienterna upplever sin smärta. Patienter upplever bemötandet inom specialistvården bättre än inom verksamheter som vårdcentraler och sjukhus. Patienterna behöver känna sig bekräftade och lyssnade på för att uppleva mötet med sjuksköterskan positivt.

Bakgrund: I Sverige lider ca 18,7 procent av svår smärta eller värk och ca 1,3 miljoner människor antingen vårdar, hjälper eller stödjer en anhörig. Smärta ska ha hållit i sig i över tre månade för att klassas som kronisk/långvarig smärta. Familjefokuserad omvårdnad är en teori som används för att inkludera anhöriga i vården. Eftersom anhöriga har en betydelsefull roll i omsorgen för en familjemedlems vård behöver hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksamma denna grupp för att ge de stöd och hjälp i ett tidigt skede. Det är därför av stor vikt att veta hur anhöriga upplever i samband med att vårda en familjemedlem. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt baserat på kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att inte räcka till, Upplevelsen av kontroll, Upplevelsen av familjeroller och relationer samt Anhörigvårdares upplevelser av vårdpersonalen samt två underkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever tecken på psykisk ohälsa, de upplever brist på kontroll och hittar strategier för att öka kontrollen, familjeroller och relationer påverkas både negativt och positivt och de upplever att stöd och tillgänglighet från vårdpersonalen är viktigt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den aktuella studien utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussionen diskuterar fyra fynd: Symtom på psykisk ohälsa upplevdes av anhöriga som vårdade, Upplevelsen av kontroll har en central del i vårdandet, Förändringar i relationer och Sjukvårdspersonalens stöd och tillgänglighet var viktigt och betydelsefullt för de anhöriga. Det familjefokuserade omvårdnadsperspektivet diskuteras i förhållande till vissa fynd.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Bakgrund: Många lever med långvarig smärta. Forskning visar att smärta är en osynlig subjektiv och individuell upplevelse. Ökad kunskap och förståelse av svårigheter att leva med en långvarig smärta, skulle kunna ligga till grund för att lindra lidande samt stärka sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv ansats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: När smärtan begränsar det dagliga livet som belyser begränsningarna den långvariga smärtan orsakar, Att använda sin inre styrka för att hantera smärtan där strategier för att hantera smärtan beskrivs samt Upplevelsen av stöd från vården och myndigheter som tar upp ett bra och dåligt bemötande av vården och myndigheter. Slutsatser: Individer med långvarig smärta behöver få mer stöd och förståelse i sitt lidande som påverkas både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Som sjuksköterska är det speciellt viktigt att vårda med livsvärlden som grund för att finna en meningsfull hanteringsstrategi.

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta kan vara en individuell och subjektiv upplevelse som kan vara en obehaglig, sensorisk och känslomässig upplevelse. För många av de drabbade påverkade smärtan deras livsvärld. Personer med långvarig smärta upplevde att sjukvården bemötte deras smärta med misstro och missförstånd. Sjuksköterskors inställning, bemötande och kunskap av smärtupplevelser hade en avgörande skillnad för personers smärtupplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie grundad på tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna var kvalitetsgranskade. Resultat: I resultatet utformades följande tre kategorier: Upplevelser av smärtans inverkan på tillvaron; här beskrevs det hur den långvarig smärtan påverkade personers dagliga tillvaro. Upplevelser av olika smärtbehandlingsformer; här beskrev det hur det med långvarig smärta kunde behövas olika läkemedel, behandlingar, hanteringsstrategier och sätt för att finna motivation. Upplevelser av bemötandet från sjukvårdspersonal; här beskrevs det hur smärtan påverkade personernas självkänsla och hur personerna behövde stålsätta sig inför besök med sjukvårdspersonal. Slutsatser: Smärtans negativa påverkan på livsvärlden var den generella upplevelsen hos personerna. De upplevde att deras smärtupplevelser inte togs på allvar av sjukvårdspersonalen. Detta kunde bero på bristande kunskap om smärtbehandling och lidande hos personer med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett komplext samhällsproblem som utgör ett stort lidande för de som drabbas. Kommunikationen mellan läkare och patient med långvarig smärta är av vikt för att främja både förståelse och behandling av smärtan men upplevs ofta som besvärlig av både patient och läkare. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelsen patienter med långvarig smärta har av kommunikationen vid läkarbesök. Multiple Goals Theory (MGT) utgjorde teoretisk tolkningsram. Data inhämtades genom semistrukturerade telefonintervjuer med personer med långvarig smärta (n = 6) och analyserades med tematisk analys. Resultaten sammanfattades i tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat kommunikationsmål inkluderar subteman som representerar mål som framstått som viktiga för informanterna; något måste ske, stötta mig och vem är jag med smärtan. Dessa mål kan förhålla sig överlappande eller motstridigt i relation till varandra vilket presenteras under huvudtemat förhållande mellan mål. Slutsatser är att patienter med långvarig smärta ger uttryck för olika kommunikationsmål och upplevda hinder för dessa mål. Dessa hinder verkar bland annat kunna komma ur både konflikter mellan målen och ur kontextuella faktorer.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till kontakt med hälso- och sjukvården är smärta. När något i kroppen är fel kan smärta uppstå som ett symtom, om smärtan är kvar längre än tre månader kallas den långvarig smärta. Cirka 50 procent av vuxna patienter som söker vård lider av smärta, varav 40 procent haft smärta längre än tre månader. Långvarig smärta kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, dock lider många patienter av daglig smärta utan känd orsak. Vid vårdandet av patienter med smärta krävs det att vårdpersonalen är uppmärksam och tror på patientens smärtupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade elva artiklar med kvalitativ och mixad ansats. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka fram artiklarna. En tematisk metod användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat: Fem teman redogjordes i resultatet som sammanfattar patienternas positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Temana var Att bli lyssnad på, Att bli trodd, Respekt, Delaktighet samt Stöd och kommunikation. Slutsats: Denna studie visade att patienterna upplevde vårdpersonalens bemötande både positivt och negativt. Det framkom att när vårdpersonalen involverade patienterna, visade intresse och lyssnade på dem var de nöjda med bemötandet. Utifrån detta kan vårdpersonal i klinisk praxis få en ökad förståelse i hur patienter med långvarig smärta vill bli bemötta.