Bakgrund: Långvarig smärta är smärta som kvarstannar hos individen i mer än tre månaderoch är idag en av de främsta anledningarna till kontakt med vården. Sjuksköterskanshuvudsakliga ansvar är omvårdnad, vilket vid behandling av långvarig smärta innebär att sepatienten ur ett holistisk perspektiv. Detta inkluderar omvårdnadsåtgärder utöverläkemedelsdelning utifrån patientens egna behov och upplevelser med syfte att lindra smärta,förbättra livskvalitet och öka patientens funktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vidlångvarig smärta.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där vetenskapliga artiklar söktes idatabaserna CINAHL with full text, Medline och PsychInfo. Nio vetenskapliga artiklarinkluderades i studien efter granskning med integrerad analys.Resultat: I översikten av den senaste forskningen identifierades tre huvudkategorier kringpatienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid långvarig smärta. Vårdande relation, Stödoch motivation i fysisk aktivitet och tekniska hjälpmedel i omvårdnaden.Slutsats: Långvarig smärta är ett utbrett samhällsproblem. Icke-farmakologiskaomvårdnadsåtgärder med tillämpning av personcentrerad vård är avgörande för att optimerasmärtlindringen för dessa patienter och minska onödigt lidande. Det understryker behovet avatt beskriva patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskans förståelse och på så vis kunnaerbjuda en optimal omvårdnad.

Introduktion: Ländryggssmärta är en vanligt förekommande och komplex diagnos med en uppskattad livstidsprevalens på 80 procent varav 20 procent är av långvarig karaktär. Det finns i dagsläget ett flertal olika metoder för att behandla tillståndet och fysioterapeuterna har en central roll i detta arbete. Behandlingsmetoden styrketräning har med sin muskelstärkande och stabiliserande effekt på leder och segment i kroppen visat sig vara effektivt som behandling vid flertalet muskuloskeletala besvär. Styrketräning utförd med en högre intensitet har med sin effekt på fysiologiska och psykologiska verkningsmekanismer visat tendenser på att vara ett lämpat behandlingsverktyg vid långvarig ländryggssmärta. Det finns idag forskning som visar att styrketräning har dokumenterad effekt hos individer med långvarig ländryggssmärta. Men det saknas forskning som undersöker högintensiv styrketräning ställd mot annan fysioterapeutisk intervention och dess effekt på långvarig ländryggssmärta. Syfte: Syften med denna litteraturöversikt var att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen och jämföra effekten mellan högintensiv styrketräning och annan fysioterapeutisk behandling hos personer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En informationssökning med relevanta sökord kopplade till problemformuleringen genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus, CINAHL, Medline, Web of science och Sportdiscus där slutligen sex artiklar inkluderades. Resultat: Sex artiklar inkluderades där fynden pekar mot att högintensiv styrketräning som behandlingsmetod vid långvarig ländryggssmärta inte är överlägsen någon annan fysioterapeutisk behandling. Konklusion: Högintensiv styrketräning kan ha ett värde vid behandling av långvarig ländryggssmärta men fler studier med en homogenitet i den tillämpande intensiteten av träningsformen efterfrågas för att kunna göra en mera rättvis bedömning av behandlingsmetodens effekt.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter om den återkommande osämjan mellan elever och osämjans konsekvenser på professionen. Lärare i fritidshems erfarenheter indikerar på att osämja mellan elever har stor påverkan på yrket samt att arbete med osämja och relationer finns med i planering för undervisning på fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod har studien genomförts med semistrukturerade intervjuer för att få fram ett djup kring ämnet. Val av informanter har gjorts via ett bekvämlighetsurval där lärare i fritidshem har valts utifrån tillgänglighet och geografiskt avstånd. Studien är formad utifrån tre forskningsfrågor som berör fritidshemslärares erfarenheter, hantering samt orsaker bakom osämja mellan elever. Resultatet som framgår i studien indikerar på att lärare i fritidshem har en samstämmig syn på mindre osämjor i fritidshemmet vilket informanterna ser som lärotillfällen men att de återkommande osämjorna tar mer tid och riskerar att påverka lärare i fritidshems arbetsmiljö. Resultatet indikerar på att lärare i fritidshem arbetar frekvent med kommunikation och relationsbyggande arbete gentemot eleverna för att eleverna skall utveckla sin identitet samt kunna samspela med andra elever då eleverna ska kunna bli goda samhällsmedborgare.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.

Background: Chronic pain is a common and occurring disease that creates pain and suffering for many people. The painful experience is individually unique and is affected by many different factors. The insufficient knowledge regarding the assessment of chronic pain makes it difficult to abate the suffering from the individuals. Nurses´ perception and comprehension about chronic pain may hinder them from listening to the patient´s need. The nurse creates conditions for a functioning dialogue. An increased understanding from a patient´s point of view is necessary in order to comprehend the patient´s need. Aim: The aim is to highlight the experiences of people living with chronic pain. Method: This literature review is influenced by Friberg (2012). 12 qualitative scientific articles were obtained and analyzed from three different databases. Results: The result demonstrates two main categories with related sub-categories. The first category highlights how pain affects peoples´physical, emotional, social and existential aspects when the pain takes over. The latter describes how people manage the pain through strategies and acceptance. Discussion: The result is discussed from Armstrong´s symptoms experience model that demonstrates that people living with chronic pain gives meaning to their experience of pain in various ways, which may tend to give positive and negative impact in their daily life. Moreover, the result connects to Ericsson´s concepts regarding the Caring Science such as, suffering in illness, life, and healthcare. It also describes the theory of a person in suffering which can affect the individual as a whole. / Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och skapar ett lidande hos människor. Smärtupplevelsen är unik för varje individ och påverkas av många olika faktorer. Otillräcklig kunskap i bedömningen av långvarig smärta medför svårigheter i att lindra lidande. Sjuksköterskors föreställningar om smärta kan vara hinder för att lyssna på patienten. Sjuksköterskan skapar förutsättningar för en väl fungerande dialog. En ökad förståelse för patientens perspektiv är nödvändigt för att förstå patientens behov. Syfte: Syftet är att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Metoden är en litteraturöversikt influerad av Friberg (2012). 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inhämtade ur tre olika databaser har analyserats. Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första huvudkategorin: När smärtan tar över belyser hur smärta påverkar människor ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Den andra huvudkategorin: Vägen till att kunna hantera smärtan uppmärksammar människors sätt att hantera smärtan genom strategier och acceptans. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Armstrongs symtomupplevelsemodell som visar att människor ger mening åt smärtupplevelser på olika sätt, vilket kan medföra en positiv eller negativ inverkan i deras liv. Vidare knyts resultatet till Erikssons vårdvetenskapliga begrepp: sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande samt teorin om den lidande människan som beskriver att smärtan kan påverka människan som helhet.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen. Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier. Dessa var upplevelsen av förändringar i vardagen, upplevelsen av smärtan som oförutsägbar och en fiende, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelsen av smärthantering och smärtlindringsstrategier, upplevelsen av vändpunkter och att se det positiva samt upplevelsen av mötet med vårdpersonal. Det framkom i resultatet att smärtan hade en negativ inverkan på livet ur fysiska, sociala samt psykiska perspektiv. Det visade sig att den långvariga smärtan påverkar det vardagliga livet med en negativ inverkan. När man blev tvungen att ändra på ens livsstil påverkades självbilden och känsla av värdighet negativt. Det visade sig dock att genom en positiv inställning till smärtan kunde personer/patienter lära sig att leva med den samtidigt som det fanns ett stort missnöje med vården främst på grund av upplevelsen att inte bli trodd eller lyssnad på. Diskussion: Metoddiskussionen tar upp fördelar och nackdelar med den valda metoden som diskuteras samt analyseras. I resultatdiskussion analyseras resultatet samt återkopplas till Erikssons teori om lidande samt diskuteras utifrån bakgrunden för denna litteraturöversikt och utifrån nya vetenskapliga artiklar. / Background: Long term pain is found in approximately half, 40-65 %, of the Swedish population. The pain must have been outstanding for at least three months for it to be classified as long term. For treatment to work, it is essential that the person with pain should be listened to and believed in their subjective experience of their pain. The long term pain influences the daily life in a negative way. The theoretical basis used is Erikson's theory about suffering andthecareof scientificconsensusconcept of health. Aim: The aim was to describe the experiences of living with long term pain. Method: A literature study was done where eight scientific papers formed the basis of the results in order to create an overview of the current existing research. Results: The literature review identified six different categories.These were the experience ofchangesin everyday life, the experience of painasunpredictable andan enemy, the experience of alteredself-image,the experience ofpain managementand pain managementstrategies, the experience of turning pointsandto see the positiveas well asthe experience ofmeeting withhealth professionals. Longterm pain hada negative impact onthe life out ofphysical, socialandpsychologicalperspective. It was shown thatchronic painaffectseveryday lifewitha negative impact.Whenthey were forcedto changeone's lifestyleinfluencedthe self-imageandsense of dignitynegative.It turned out, however, that through a positiveattitude towardpaincouldpeople/patientslearn to live with it while there was great dissatisfaction with the caremainly because ofthe experienceof not being believed or listened to. Discussions: The method discussion addresses the advantages and disadvantages of the method chosen are discussed and analyzed. In the discussion of results the result was analyzed and reconnected back to Erikson's theory of suffering and discussed based on the background for this literature review and based on new scientific articles.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos. / The healthy child is affected by living with a sibling that has a chronic disease the same way as it affects the whole family. It is important that the nurse includes the healthy siblings in the care, sees them as a part of the family and helps them to a sense of coherence. The aim in this literature study was to describe the sibling´s experience of having a brother or sister with a chronic disease. The result includes ten articles and from them three themes with subthemes emerged. The first theme is changes for the sibling with subthemes as challenges for the family and challenges in everyday life. The second theme that emerged was the sibling’s needs with four subthemes: need of the family, need in everyday life, need of knowledge and need of support. The last theme was the sibling´s feelings with the following subthemes: feelings about the family, feelings about themselves and feelings about the environment. The siblings want to be seen as a part of the family and they feel that the sibling relationship deepens. They want to be involved in the care of the sick child and they have a need of information about what they can do, but also the need for increased knowledge about diagnosis, treatment and prognosis.

Opioider har blivit en vanligare behandlingsmetod för patienter med långvarig smärta som bidrar till att patienten upplever adekvat smärtlindring. Smärtlindringen kan dock leda till att patienter utsätts för opioidinducerade risker som leder till att patienten inte erhåller adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att behandlas med opioider vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats och resultatet grundas på 14 vetenskapliga artiklar, varav sju artiklar är kvalitativa samt sju är kvantitativa. En innehållsanalys användes vilket resulterade i tre olika teman: Det professionella och sociala stödet, Inverkan på kropp och själ samt Vilja till att bemästra opioidbehandlingen. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser bland patienter med långvarig smärta som behandlas med opioider. Patienterna upplevde det professionella mötet som särskilt betydelsefullt då det ingav hopp och stöd. Patienter kunde däremot också uppleva förutfattade meningar samt negativa attityder vilket bidrog till bristfällig omvårdnad för patienterna. Studien föreslår att sjuksköterskor är i behov av utbildning och kunskap angående opioider och dess inverkan på kroppen för att bidra med god patientutbildning samt god omvårdnad. / Opioids have become a common method of treatment for patients with chronic pain that contribute to adequate pain relif. Pain relief can lead to patients being exposed to opioid-induced risks that causes inadequate pain relief for the patients. The aim of the study was to highlight patients experiences of being treated with opioids for chronic pain. The literature review is based on a inductive approach and the results are based on 14 scientific articles, including seven qualitative articles and seven quantitative articles. A content analysis of the article was used which resulted in three different themes: The professional and social support, Impact on the body and mind and Will to overcome opioid-therapy. The result showed both positive and negative experiences among patients with chronic pain treated with opioids. Patients experienced the professional meeting as particularly significant because it gave them hope and support. Patients could however also experience prejudice and negative attitudes which contributed to inadequate care for the patients. The study suggests that nurses are in need of education and knowledge about opioids and their impact on the body to contribute with good patient education and good nursing care.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva behandlares attityder och uppfattningar om Kultur på recept som rehabiliteringsmetod för patienter med lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad långvarig smärta. Metoden var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten distribuerades digitalt till 89 behandlare inom primärvården, med möjlighet att remittera till Kultur på recept, och besvarades av 32, vilket innebar att bortfallet bestod av 57 personer. Insamlad data bearbetades med deskriptiv och jämförande statistik med hjälp av statistikprogrammet Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. Resultatet visade att Kultur på recept framförallt ansågs ha effekt för ökad subjektiv hälsa och symptomlindring. Respondenternas kunskapsnivå visade sig ha betydelse för hur effektiv behandlingsmetoden uppfattades och i vilken grad de föreslog denna. Resultatet visade också att kvinnor erbjöds Kultur på recept i större omfattning än män. Framförallt berodde det på, enligt respondenterna, att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män för framförallt psykisk ohälsa men även långvarig smärta. Några uttryckte även att intresset för kulturella aktiviteter var större hos kvinnor.  Slutsatsen är att det är viktigt att behandlare har kunskap om Kultur på recept för att uppfatta behandlingsformen som effektiv och vilja remittera till den. Det är också viktigt att föra diskussioner om genusperspektiv hos behandlare som kan påverka valet av rehabilitering, samt att vid sammansättningen av Kultur på recept ha med en variation av aktiviteter som kan tilltala olika intresseinriktningar hos både män och kvinnor. / The aim of this thesis was to describe healthcare professionals’ attitudes and perceptions of Arts on prescription as a rehabilitation method for patients with mild to moderate mental illness and/or unspecific longterm pain. The method was a quantitative survey. The survey was distributed digitally to 89 primary care professionals, able to prescribe Arts on prescription, and 32 responded. The non-response was 57 persons. The collected data were analysed using descriptive and comparative statistics using the Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. The results showed that the method of treatment primarily had effect on increased subjective health and symptom relief. The respondents' level of knowledge also proved to be important for the perceived effectiveness of the method of treatment, and to the extent to which the respondents proposed it. The result also showed that women were offered Arts on prescription to a greater extent than men. In particular, it was reported, according to the respondents, that women were on sick-leave to a greater extent than men, especially due to mental illness, but also due to longterm pain. Some respondents also meant that women have a greater interest in cultural activities. The conclusion was that it was important for therapists have good knowledge of Arts on prescription, in order to perceive the treatment as effective, and show willingness to prescribe it. It is also important with further discussions on gender perspectives among therapists which can influence the choice of rehabilitation, and in the composition of Arts on prescription, include a variety of activities that might address different interests of both men and women.