Bakgrund: Långvarig smärta är svår att bota. Smärtan är svår att lindra och kan vara mycket påfrestande för kroppen. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patientens smärtupplevelse. Ett gott bemötande kan hjälpa patienten att finna tilltro till vården samt lindra smärtan medans ett dåligt bemötande kan förvärra smärtupplevelsen. Syfte: Syftet är att ta reda på hur patienter med långvarig smärta upplever sin smärta samt hur de upplever sjuksköterskans bemötande i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar rörande långvarig smärta har granskats och analyserats och sammanställts i olika teman. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Uppsatsen utgår från Joyce Travelbees omvårdnadsteori men baseras även på andra teorier. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av vården. Patienter har känt sig förolämpade och nedvärderade och upplevt att de inte blivit trodda på. Patienter menar att dialogen mellan dem och sjuksköterskan är av stor vikt då det kan vara ett sätt att bearbeta oro och rädsla över deras sjukdomstillstånd. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patienten och dennes upplevelser. Hur sjuksköterskan bemöter patienten kan påverka dennes upplevelser av vården och kan skapa både en trygghet men också en känsla av osäkerhet hos patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att frångå egna värderingar för att kunna se den unika personen som man har framför sig. Nyckelord: Långvarig smärta, omvårdnad, patientens upplevelser, bemötande / Background: Persistent pain is difficult to cure. The pain is difficult to reduce and can be very stressful to the body. The approach by the nurse can affect the patient’s perceived pain. A good approach can help the patient to find trust in public care and to reduce the pain, and a bad approach can make the pain experience worse. Aim: The aim of this study was to find out how patients with persistent pain experience their pain and how they experience the nurses clinical encounter in the care. Method: A literature study has been conducted, where ten articles handling persistent pain have been investigated, analyzed and been compiled into different themes. The articles have been both qualitative and quantitative. The study is based on Joyce Trevelbees nursing theory but includes other theories as well. Results: The result shows that the approach by the nurse is very important for the patient’s perception of the public care. Patients have felt offended, disparaged and disbelieved. Patients mean that the dialogue between the patient and the nurse is of high importance, as this is a way to handle concern and fear related to their illness. Discussion: It is important that the nurse is aware of the patient and the patient’s experiences. The approach by the nurse can affect the patient’s perception of the public care. It can create both a sense of security and of uncertainty for the patient. It is important as a nurse to leave your own values aside to be able to see the unique person in front of you. Keywords: Persistent pain, nursing, patients experiences, clinical encounter

Syfte: Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården. Patienterna ansåg i varierande utsträckning att deras förväntningar på det första besöket hade uppfyllts, dock uttryckte alla patienter att minst någon förväntning uppfyllts. Gällande den fortsatta vården förväntade sig patienterna bland annat smärtlindring, stöd samt att upprätta en kontakt med Smärtmottagningen. Slutsats: Patienter vid en smärtmottagning har förväntningar på vården och att känna till dessa kan underlätta mötet med patienten för sjukvårdspersonalen. Föreliggande studie ger en inblick i tio patienters förväntningar och huruvida de blivit uppfyllda och tyder på att det är av värde att fråga patienter om deras förväntningar. Detta är något som smärtmottagningar kan överväga att implementera i vården. / Aim: The aim of this study was to investigate expectations on the first appointment among patients with chronic pain referred to an outpatient pain clinic. The aim was also to investigate to which extent the expectations on the first appointment were fulfilled and to investigate the patients’ expectations on the continuing care and contact with the outpatient pain clinic. Method: An empirical study with qualitative design was used. The data was collected through interviews with ten patients after their first appointment at the clinic. Data was processed using manifest content analysis. Result: The patients had expectations in various extents prior to their first appointment and on the further care. The patients thought that their expectations were fulfilled to various extent, however all patients expressed that at least one expectation had been fulfilled. Regarding the continuing care the patients expected, among other things, to receive functioning pain treatment and support as well as to establish a contact with the outpatient pain clinic. Conclusion: Patients have expectations and awareness of these among the medical staff might facilitate the meeting between the medical staff and the patient. This study provides an insight in ten patients’ expectations and to which extent they have been fulfilled. The study also suggests that it would be of value to ask patients about their expectations, which outpatient pain clinics can consider implementing.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården. Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier. Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden. Sjukvården upplevdes otillräcklig i frågor om att se till helheten, lyssna på personen och se personen i dess sammanhang. Personer med långvarig smärta kände sig misstrodda och lämnade ensamma. Det upplevdes positivt de gånger sjukvården såg till livsvärlden genom att göra personerna delaktiga i vården och därmed ge tillbaka makt. Ett sätt att se till livsvärlden var att lyssna till personernas åsikter och upplevelser och därmed möjliggöra att beslut kunde fattas gemensamt. Slutsats: Sjukvårdspersonal ser bristfälligt till livsvärlden då personer som lever med långvarig smärta söker vård för smärtproblematiken.

Av Sveriges befolkning har cirka 40-50 procent någon gång upplevt långvarig smärta. För hälso- och sjukvårdspersonal kan den långvariga smärtan vara utmanande då fokusering inte bara kan ske mot smärtan utan måste inkludera hela den komplexitet som uppstår med flera olika faktorer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva individens upplevelse av att leva med långvariga smärta. Metoden som användes var litteraturstudie där resultatet baseras på sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Ur dessa framkom tre kategorier: Känslomässiga förändringar, Förändrad vardag och Omgivningens bemötande. I resultatet framkom det att långvarig smärta leder till livsförändringar och för att finna en acceptans krävs en inre omdefiniering. Individen och närstående kan känna en påfrestning då ansvarsroller i vardagslivet byts ut. För att få stöd måste smärtan demonstreras och att känna misstrohet från omgivningen är vanligt. Att bli respekterad, uppskattad och förstådd i sitt lidande är de mest väsentliga för individen. Då den långvariga smärtan existerar i alla olika åldrar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet och dess uttrycksformer, är uppmärksam och lyhörd. Vidare forskning om den långvariga smärtan som inte är kopplad till sjukdom krävs för att få en djupare kunskap om smärtans komplexitet. / About 40-50% of the population of Sweden has sometimes experienced chronic pain. The chronic pain can be a challenge for the healthcare professionals and focus must include all the complexity that arises and not only the pain itself. The purpose of the literature study was to describe the individual´s experience of living with chronic pain. The method used was a literatur study where the result represented by seven qualitative articles and one quantitative article that were chosen for a review. Out of these, three categories emerged: emotional changes, changes in daily life and surroundings treatment. The result of the study showed that chronic pain leads to life changes and to be able to find an acceptance, it requires an inner redefinition for the individual. Since the responsibility roles in everyday life are changed, a strain between the individual and relatives can arise. To get support the pain must be demonstrated and a common feeling is mistrust from the environment. The most significant for the individual is to be respected, appreciated and being understood in their suffering. When the chronic pain exists in all different ages it is important that the nurse has knowledge of the phenomenon and it´s manifestations, attentive and perceptive. To be able to get a deeper knowledge of the complexity of the pain further research about chronic pain, which is not linked to a specific disease, is required.

Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier. Resultat: Att känna sig delaktig i sin egen vård visade sig vara viktigt för patienterna. När vårdpersonalen lyssnade på patienterna och accepterade dem som experter på deras egen smärta kände de sig mer delaktiga. Patienternas känsla av misstro berodde på att de kände sig betraktade som hypokondriker och lögnare. De önskade också att få tillbringa tillräckligt med tid med sin vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonalen tillåter patienter att vara delaktiga i sin vård. Genom att erbjuda patienterna tillräckligt mycket tid för samtal om deras smärta blir det möjligt att skapa en förståelse för det individuella lidandet och att minska misstron.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

Bakgrund:  Långvarig smärta är idag ett mångfacetterat folkhälsoproblem. Smärtupplevelsen är komplex och påverkar människan utifrån flera dimensioner. Det vardagliga livet påverkas vilket skapar problem på såväl individ- som samhällsnivå. Sjuksköterskans roll är betydelsefull angående bemötandet och för patientens fortsatta utveckling av smärtupplevelsen. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med långvarig muskuloskeletal smärta.  Metod: Littereraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar framsökta i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Artiklarnas resultat analyserades och granskades utifrån skriftliga sammanfattningar och teman framställdes med hjälp av färgkodning. Resultat: Centrala erfarenheter som framkom var att deltagarna upplevde sig känslomässigt involverade, vilket även visades påverka smärtupplevelsen. Inställningen till och hanteringen av smärtan, livet och framtiden påverkades av yttre faktorer och förmågan till acceptans. Analysen genererade fem teman: smärtans påverkan i vardagen, smärtans påverkan av självbilden, strategier, bemötandet från hälso- och sjukvården och balans mellan hopp och förtvivlan. Diskussion: Livet med långvarig smärta innebär ofta ett stort lidande för människan. Eriksson beskrivning av livslidande, vårdlidande och sjukdomslidande ligger till grund för resultatdiskussionen. Även betydelsen av acceptans, omvårdnaden och hoppet diskuteras i förhållande till relevant forskning och litteraturöversiktens resultat.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som är svår att sätta ord på. Det finns många personer i Sverige som lider av långvarig smärta och dessa är frekventa besökare hos sjukvården. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som kan vara svår att behandla. För att patienten ska få god vård bör dennes livsvärld beaktas. Syfte:Syftet var att belysa hur patienter med långvarig, icke-malign smärta upplever tillvaron. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2007-2018. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Några av de sökord som använts var “chronic pain”, “patient” och “experience”. Litteraturstudien utgår från Callista Roy´s Adaptionsmodell. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie består av fyra huvudteman. Under “Mötet med vårdpersonalen” har det visat sig att många patienter kände att de blir misstrodda och inte tagna på allvar av vårdpersonalen. Det andra temat är “Smärtan påverkar livsvärlden” där patienterna uttryckte att hela livet förändrats och att de inte alltid känner igen sig själva .“Ibland räcker orden inte till”, det tredje temat, visade att patienterna upplevde smärta som något svårt att både skatta och förmedla. I “Behandling” som är det sista temat framkom det att många var oroliga för biverkningarna samt den höga beroenderisken som smärtstillande läkemedel kan ha. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys Adaptionsmodell och de fyra adaptiva lägena; fysiologiska funktioner, ömsesidigt beroendeläge självkoncept och rollfunktion. Sjuksköterskans roll och skyldigheter diskuteras även i samband med dessa lägen. / Background: Pain is a subjective feeling that is hard to put in to words. There are many people in Sweden that suffer from chronic pain and these are frequent users of the healthcare. Chronic pain is a complex condition that can be hard to treat. Aim: The aim was to illustrate how patients with chronic, nonmalignant pain experience their existence. Method: A literature review that is based on 13 peer reviewed articles that have been published between 2007-2018. The articles have been found in the following databases; CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Some of the keywords were “chronic pain”, “patient” and “expectations”. This literature review is based on Callista Roys Adaption Model. Results: The result in this literature review contains four main themes. In the first theme “The interaction with the healthcare professionals” showed that many patients felt disbelieved and not taken seriously. The second theme “The pain affected the patients’ quality of life“, the patients expressed that their whole life changed and that they cannot recognise themselves. “Sometimes the words are not enough”, the third theme, showed that patients experienced pain that is difficult to estimate and explain. Under “Treatment”, the last theme, many patients were worried about the side effects and the high risk of addiction that painkillers may have. Discussion: The result is discussed from Callista Roys Adaption Model and the four adaptive modes; physiological functions, interdependence, self-concept and role function. Nursing's roles and obligations are also discussed during these adaptive modes.

Bakgrund: Långvarig benign smärta är ett stort hälsoproblem i samhället. För att räknas som långvarig smärta ska smärtan ha varat i minst tre månader. Personer upplever långvarig smärta som fysiskt och psykiskt påfrestande. Sjuksköterskan har en viktig roll i bedömning, smärtskattning och behandling av smärtan. Det är således av betydelse att ta reda på personers upplevelse av långvarig smärta.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med långvarig benign smärta.   Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes för att göra litteratursökningen. Syftet besvarades med tio artiklar som användes för att bygga upp resultatet. Fribergs femstegsmodell användes för att bearbeta och analysera resultatet i artiklarna.   Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som var: Bemötande i vården och Påverkan på det dagliga livet. Båda huvudtemana hade tre subteman.   Slutsats: Personerna behöver bli betrodda och bekräftade i upplevelsen av sin smärta. En ökad kunskap i bemötandet av personer med långvarig smärta behövs för att mötet ska upplevas givande. Ett givande möte kan leda till minskad smärta eller upplevelse av god hälsa, trots smärtan. / Background: Chronic benign pain is a big worldwide health problem in the society. To be defined as chronic the pain must have lasted for at least three months. The chronic pain causes physical as well as psychic stress. The caregiver has a vital role in judging, pain scaling and treatment. It is thereby of importance to find out how people experience the chronic pain.   Aim: The purpose of the study was to describe people's experience of living with benign chronic pain   Method: A literature review with inductive approach. The databases CINAHL and PsycInfo was used to make the literature search. The aim was answered with 10 qualitative results articles. Fribergs fivestepsmodell was used to process and analyse the articles result.   Result: In the result two heads themes emerged: Treatment in healthcare and  Impact on daily life. Both head themes consisted of three subheadings.   Conclusion: There is a need to be believed and acknowledge in the experience of pain. An increased knowledge in treatment of people with chronic pain is needed for the meeting to be experienced as rewarding. A rewarding meeting can lead to reduced pain or experience of good health, despite pain.

Bakgrund: Långvarig smärta har en vid utbredning i samhället. Vårdbehovet är ofta stort och tillståndet kan vara svårbehandlat. I tidigare studier har man sett att personer med långvarig smärta i högre grad lider av olika psykiska problem samt att de uttryckt att de från vården och samhället blivit bemötta med misstro.   Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med långvarig smärta.   Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på 13 kvalitativa originalartiklar. Analysprocessen utgjordes av kodning och tematisering.   Resultat: Resultatet innefattar fyra huvudteman: att ha eller inte ha kontroll; förändrad självbild; påverkan på relationer; upplevelsen av mötet med vården.   Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever att smärtan kan vara okontrollerbar, att tillståndet förändrar deras självbild och försämrar deras självförtroende, att de kan mötas av misstro och oförståelse av såväl närstående som vårdpersonal samt att de kan känna sig ensamma och isolerade. Stöd från nära och kära och andra i samma situation samt att hitta känslan av hanterbarhet upplevs vara viktig och hjälpande. Resultaten från denna studie kan bidra till en ökad förståelse för denna patientgrupp och en utveckling av ett bättre bemötande. / Background: Chronic pain is widespread in society. The need of medical care is often heavy, and the condition can be hard to treat. Previous studies have shown that people with chronic pain to a greater degree experience various psychological problems and that they express the experience of being met with disbelief from both health-care professionals and society.                                                                                        Aim: To describe people’s experiences of living with chronic pain.   Method: A literature review with systematic approach based on thirteen qualitative scientific articles. The analytic process consisted of coding and thematization.   Results: Four main themes emerged: to have or not have control; changed self-image; influence on relationships; and the experience of meeting with health-care.                                                                                                                                                    Conclusion: People living with chronic pain experience that the pain can be uncontrollable, that the condition changes their self-image and lower their self-esteem, that they can be met with disbelief and misunderstanding by both relatives and health-care professionals, and experience feeling alone and isolated. Support from loved ones and others with the same condition and to find the feeling of being able to cope is perceived as important and helpful. The results from this study can contribute to an increased understanding of this group of patients and a progress of a better attitude of health-care professionals.