Smärta är en subjektiv upplevelse som kan drabba och begränsa individen på olika sätt. Det är viktigt att använda sig av ett helhetsperspektiv, då en bibehållen smärta kan bero på andra faktorer än just de fysiologiska. Det är viktigt att som vårdgivare bemöta, framför allt unga smärtpatienter, med ett patientcentrerat och holistiskt synsätt. Detta för att tidigt fånga upp och identifiera smärtan för att undvika att smärtan kommer bli något långvarigt. Rätt behandling och ett bra bemötande kan även vara av värde gällande individens syn på sin egen smärta och framtiden. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga mellan 18-30 år med långvarig icke-specifik smärta upplever sin smärta i relation till sin vardag, arbetsliv och bemötandet från vården. Metoden är en kvalitativ intervjustudie, med tre deltagare som lever med långvarig smärta. Efter gjorda intervjuer bearbetades materialet via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatetav studien resulterade i fyra huvudkategorier; långvarig smärta, att bli bemött som ung smärtpatient, betydelsen av en diagnos och framtiden.  Det visade sig att smärtan har en stor påverkan i informanternas vardag. En bekräftelse från vården hade kunnat bidra till en ökad acceptans hos informanterna gällande sitt tillstånd. Konklusionen i denna studieär att smärtan påverkar livet i stort och är en subjektiv upplevelse som alltid är sann och den ska alltid tas på allvar trots att det inte finns någon fysiologisk förklaring till den. / Pain is a subjective experience that affects and limits the individual in different ways. It is important to make use of a holistic perspective, as a sustained pain may be due to factors other than the physiological ones. It is important as a caregiver to respond, especially to young pain patients, with a patient-centered and holistic approach. This is to early identify the pain in order to avoid the pain becoming chronic. The right treatment can also be of value for the individual's view of their pain and the future. The aim of this study was to investigate how young people between 18-30 years with long-term, non-specific pain experience their pain in relation to their everyday life, working life and the treatment from the care. The method is a qualitative interview study, with three participants living with long-term pain. After interviews, the material was processed with a qualitative content analysis. The result of the study resulted in four main categories; long-term pain, be treated as young patients, the importance of a diagnosis, the future and a number of sub-categories. It turned out that the pain has a great impact on the informants' everyday life. A confirmation from the health service could have contributed to an increased acceptance of the informants condition. The conclusion is that the pain is always true and have a great impact on life in general and should always be taken seriously, even though there is no physiological explanation for it.

Bakgrund : Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Syfte : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod : Litteraturöversikt Resulta t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan. Slutsats: Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. / Background : Chronic back pain is one of the most common health problems and one of the most common causes of contact with primary care. Chronic back pain causes great socio-economic costs, but also costs in terms of human suffering. Chronic back pain cannot always be explained by pathophysiology and clinical findings, which often leads to missing diagnoses, impaired conditions for treatment and management strategies. The nurse in her health promotion has the task of relieving suffering, to enable this, suffering needs to be met, affirmed and understood as a whole. This literature review aimd to creating a deeper understanding of the whole by capturing individual experiences of living with chronic back pain. Aim: To compile knowledge about patient’s experiences of living with chronic back pain. Method: A literature review. Results: Five main categories emerged from the result; physical influence, psychological influence, social aspects, religious and cultural aspects, as well as experiences regarding the treatment of health care. Physical influences constituted barriers to everyday activities and life was forced to be shaped and adapted to the pain. The adaptation could lead to changed self-image and the opportunities for social interaction were limited. Mental illness was the experience that was found to the greatest extent in the result, and mainly in the form of depression and anxiety. Family, workplace and religious conviction turned out to have a great influence on how the chances of managing the pain were affected. The feeling of not being trusted strengthened the mental illness and contributed to worsening opportunities to deal with the pain. Conclusion: Suffering should be met, confirmed and understood on the basis of its entirety. The result of this study could contribute to an increased understanding and provide a deeper insight into how affected patients experience their pain, situation and environment. The knowledge could benefit the nurse in the health-promoting work.

Långvarig smärta anses som ett lidande som påverkar individens livskvalité. Av vårdsökande personer i primärvården är det 20-40 % som anger smärta, hälften av dem har smärta som pågått längre än tre månader. Syftet är att beskriva äldre patienters erfarenheter av vilket stöd de får av distriktssköterskan i hemsjukvården för att lindra långvarig smärta. En ökad insyn i patienternas beskrivning av distriktssköterskans stöd, kan bidra till en ökad förståelse över patienternas situation. Förståelsen kan leda till en insikt för distriktssköterskan i arbetet med att förbättra vårdrelationen mellan distriktssköterskan och patienten med långva-rig smärta. För att klarlägga och belysa syftet valdes som metod en kvalitativ intervjustudie, med en induktiv ansats, som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier har identifierats i resultatet. De olika kategorier som framträdde i analysen av intervjuerna, bottnar i deltagarnas strävan efter lindring av smärta ur olika aspekter för att få en lindring av smärtan och trygghet i sin situation. Resultatet visar att patienterna med långvarig smärta beskriver distriktssköterskans stöd genom att få hjälp med läkemedel i hemmet, det värdefulla vårdande samtalet och en trygg vårdande relation. I diskussionen beskrivs professionellt förhållningssätt ur tre aspekter som de äldre patienterna i studien beskriver som lindrande för deras smärta. De beskrev att smärtan begränsade livet, vilket innebar svårigheter att sköta sin hälsa, men det gav även en känsla av isolering och svå-righet att göra aktiviteter. Värdet av att bli lyssnad på för att få tala om sin situation beskrivs, men även att få information om sin behandling. Genom att ha en kontinuerlig kontakt med samma distriktssköterska uppstår en nära vårdande relation mellan den äldre patienten och distriktssköterskan. Att distriktssköterskan har kunskap om patientens situation och smärta ger trygghet. Distriktssköterskans professionalitet ger också lindring mot den långvariga smärtan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar. Resultatet delades upp i fyra teman; Ställd inför nya egenvårdskrav i samband med sjukdom och behandling, Att införliva egenvården i vardagen, Positiva erfarenheter av egenvård och Patientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande av egenvård. I diskussionen kopplas bakgrund och resultat ihop. Patientens förmåga till coping, följsamhet och hantering av lidandet påverkar egenvården. Vetskapen om att ha en sjukdom som inte går att bota kan göra att patienten hamnar i en livskris, som i sin tur kan leda till depression. För att patienten skall lyckas med sin egenvård behövs stöd och uppmuntran från vårdpersonalen. Hjälpmedel som patientdagbok och motiverade samtal kan vara stöd för patienten. / Program: Fristående kurs

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta. En stor del av smärtlindringen kretsar kring läkemedel men det är viktigt att även andra hanteringssätt blir belysta. Syftet med denna studie är således att belysa hur patienter hanterar, lindrar och upplever sin långvariga smärta. Syftet besvaras genom att en litteraturöversikt med 10 kvalitativa artiklar genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudteman: kampen för att försonas med smärtan behandlar acceptans, hoppet och viljan att inte låta smärtan ta över. I temat att försöka lindra lidandet beskrivs distraktion av tankarna, sökandet efter kroppslig balans och läkemedel som försök till att undkomma smärtan. Tredje temat handlar om att finna nya vägar. Här framhålls vikten av kunskap, ett nytt sätt att leva och vaksamhet mot kroppen. I det sista temat möten med människor behandlas möten med sjukvården och alternativa behandlare samt önskan av att bli förstådd och uppfattad som ”normal”. Sjuksköterskan bör vara öppen för patientens berättelse, samverka med andra yrkesgrupper inom såväl traditionell sjukvård som alternativa behandlare samt involvera närstående i vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta. Därför är det viktigt att visa på olika metoder som kan upplevas lindrande. Den här studien syftar till att genom en litteraturstudie sammanställa hur patienter med långvarig smärta hanterar sin smärta, samt vad de upplever som smärtlindrande. Studien har gjorts som en litteraturöversikt, och behandlar kvalitativa artiklar. Resultatet är indelat i tre teman: förhållningssätt, samspel med andra samt behandling. Det tar upp kognitiva hanteringsstrategier, betydelsen av närstående, kontakten med vården samt olika behandlingsmetoder, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Det visar även skillnader och likheter i vad som kan upplevas lindrande. Hur man tar sig an sin sjukdom beror på inställningen till den och till livet. Alternativ till farmakologiska metoder, exempelvis massage, är ofta dåligt utredda men vi anser att de skulle kunna användas av sjuksköterskan bland annat för att lindra långvarig smärta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Evans (2002) metod ligger till grund för analysen, där artiklarna var och en har genomarbetats på ett strukturerat sätt för att sedan sammanställas och presenteras i teman. Resultatet beskriver hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet och hur det upplevs, vilket återges i tre huvudteman och sex underteman. Det beskrivs hur man upplever sin kropp och hur identiteten förändras på olika sätt. Det beskrivs även hur det sociala livet påverkas gällande relationer inom familjen, vänner och arbetsplats och hur man upplever misstro från sin omgivning. Ett tema presenterar hur man ser på framtiden vilket kan innebära att leva för dagen, att inte kunna göra upp planer och att pendla mellan hopp, hopplöshet och förtvivlan. I uppsatsen diskuteras vilket lidande misstro från familj, vänner och sjukvård medför och hur identiteten och relationer påverkas av långvarig smärta. Det diskuteras även olika strategier för att kunna hantera smärta. Förslag på hur sjuksköterskan kan arbeta för att underlätta för de drabbade beskrivs så som att arbeta mot fördomar, lyssna och bekräfta personen, och vara en förmedlare som hjälper patienten till andra yrkeskategorier så som sjukgymnast och kurator. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad patienter med långvarig smärta har för upplevelser av mötet med vården och vad patienterna har för strategier för att hantera den långvariga smärtan. Studien är en litteraturstudie som behandlar ämnet långvarig smärta. Resultatet är indelat i två huvudteman: Vårdarnas absoluta betydelse och Egen anpassning. Under dessa teman tas det bland annat upp förståelse och kunskap, känslan av övergivenhet och misstro, acceptans, planering och prioritering, praktiska metoder och identifikation. Vårdarna har en stor betydelse för patienten och det är viktigt med ett gott bemötande i mötet med patienten för att inte orsaka ett vårdlidande eller förvärra situationen. Det är också viktigt att sjukvårdspersonalen inte är passiva utan visar ett engagemang i vårdandet av patienten, och tar hänsyn till dennes önskemål och livsförhållanden. Det finns en brist på kunskap hos sjukvårdspersonalen om att lindra patientens långvariga smärta utöver farmakologisk behandling. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta. Olika uppkomstmekanismer och behandlingsalternativ belyses också i detta arbete, samt patienters erfarenheter av behandling för långvarig smärta. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att belysa patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, för att skapa en utökad förståelse av detta fenomen.Resultatet presenteras utifrån fyra teman. Dessa teman är; Att vara fysiskt begränsad, Att vara Socialt begränsad, Att inte vara fullvärdig och Att inte bli trodd. Dessa teman beskriver olika aspekter av patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, och berör så skilda begrepp, från upplevelsen av att vara ett hinder för sin familj till att inte bli trodd utav sjukvården. I diskussionen vill författarna förtydliga det lidande som finns hos patienter med långvarig smärta och hur sjukvården på bästa sätt ska underlätta för patienternas situation. Förvånande var bristen på resultat som handlar om patienters upplevelse av smärtlindring och smärtbehandling vid långvarig smärta i de artiklar som ingår i studiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Elever som stannar hemma från skolan har uppmärksammats allt mer under de senaste åren och trots den svenska skolplikten i grundskolan och frivilligheten på gymnasiet väljer allt fler elever bort skolan. Elevhälsan har en viktig roll i att främja elevers närvaro i skolan, fokus ligger på att sätta in insatser i tidigt skede vid frånvaro. Syfte: Syfte med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien baseras på sexton mejlintervjuer med skolsköterskor verksamma på gymnasiet och analyserades med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Fyra innebördsteman framkom som beskriver skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro; hälsosamtalet möjliggör att lära känna elever, att skapa en trygg relation till elever, samarbete med andra professioner och vårdnadshavare och betydelsen av rutiner för att främja elevers närvaro. Slutsats: Skolsköterskor behöver bygga upp en förtroendefull relation till elever för att en trygg relation ska uppstå. Det är viktigt att elever blir sedda och hörda på ett respektfullt sätt i mötet med skolsköterskorna så orsaker till den långvariga ogiltiga frånvaron kommer fram. / Students who stay at home from school have attracted increasing attention in recent years. Despite the Swedish compulsory school attendance in primary school and the voluntary nature of high school, more and more students give up school. Students health has an important role in promoting students school attendance, the focus is to put in effort in the early stage at absence. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism. Method: The study was conducted with a qualitative approach. The study is based on sixteen mail interviews with nurses working in high schools that were analyzed using significance analysis. Results: Four meanings were found describing the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism; the health dialogues enables to get to know the students, to achieve a safe relationship with students, cooperation with other professions and guardians and the importance of routines to promote students attendance. Conclusion: School nurses need to build a trustful relationship with students so that a safe relationship can occur. It’s important that students are being seen and heard in a respectful way, in the meeting with school nurses so that the cause of long term absenteeism appears.