No description available.

<p>Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport.</p><p>Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.</p>

<p>Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.</p>

Bakgrund: När barn drabbas av sjukdom påverkas hela dess familj. Flertalet syskon till långvarigt sjuka barn upplever sig inte delaktiga i vården. En barnsjuksköterska ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att planera vården utifrån hela familjen. Barnsjuksköterskan ska också möta varje individ i familjen. För att kunna utföra familjecentrerad vård, är det viktigt att samverka i team i omvårdnaden. Syftet: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med totalt tolv deltagare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att barnsjuksköterskorna erfar att syskonens delaktighet i vården är betydelsefull och att information till syskon ger en ökad förståelse och kunskap. Även hur miljön på vårdavdelningen är utformad har betydelse för om syskon involveras. Barnsjuksköterskor erfar att för att syskon ska involveras krävs en teamsamverkan. Slutsats: Barnsjuksköterskorna anser att det är viktigt att syskon involveras i vården men de tycker att det är svårt att göra det då de ofta prioriterar det sjuka barnet. Syskon kan involveras genom kommunikation och att barnsjuksköterskan visar praktiskt vad de gör och ibland låter de syskonen får hjälpa till med små omvårdnadsåtgärder.

Syftet med denna studie var att undersöka associationen mellan förändringar i självskattad smärta enligt visuell analogskala (VAS) och fysisk aktivitet hos patienter med långvarig smärta som genomgått ett multimodalt rehabiliteringsprogram. Metoden för denna studie var redan insamlade enkäter vid en rehabiliteringsmottagning. Data är från rehabiliteringsprogrammen som gick år 2015 - 2014. Totalt inkluderades 63 respondenter i samplet varav 22 föll bort på grund av interna bortfall då alla enkäter inte var ifyllda. Enkätsvar erhölls direkt innan patienterna påbörjade rehabiliteringsprogrammet, direkt efter programslut och 12 månader efter programslut. Vid de tre tillfällena användes samma enkätfrågor. Huvudresultatet visade att förändringar i självskattad VAS smärta och förändringar i medel och högintensiv fysisk aktivitet under tiden från program start och till 12 månader uppföljning uppvisade en negativ signifikant korrelation med varandra. Individer som angett ökad grad av medel eller hög fysisk aktivitet uppvisade ett mönster av minskad smärta. Inga individer finns som samtidigt uppvisade en ökad grad av fysisk aktivitet och ökad smärta. De individer som angett att deras grad av fysisk aktivitet minskat uppvisade ett mönster av ökad smärta. Ett fåtal individer som var mer fysiskt aktiva angav ändå en ökad smärta under de gångna 12 månaderna. Det fanns ingen statistisk signifikans mellan lågintensiv fysisk aktivitet och självskattad smärta.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta inom primärvård. För att besvara syftet valde författarna att använda en kvalitativ metod med intervju för datainsamling. Tio arbetsterapeuter verksamma inom primärvård intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Erbjuda arbetsterapeutiska interventioner efter individuella behov och önskemål; Personliga och kontextuella faktorers inverkan på val av interventioner; Betydelse av prevention och samverkan med andra parter. Studiens resultat avspeglade arbetsterapeuternas erfarenheter av ett klientcentrerat arbetssätt där klienternas behov och önskemål var vägledande, men även att samverkan i arbetet var centralt. De interventioner som arbetsterapeuterna erbjöd var mångsidiga. Interventionerna syftade till att öka klienternas medvetenhet och kunskap samt ge dem verktyg och strategier för att uppleva balans i vardagen, trots smärta. Arbetsterapeuterna såg även betydelsen av att interventioner påbörjades i ett tidigt skede för att kunna förebygga långvarig smärta. Studiens resultat kan bidra med att belysa den roll arbetsterapeuter har inom primärvård i arbetet med klienter med långvarig smärta. Det finns behov av forskning som sätter fokus på arbetsterapi inom primärvård och klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta.

No description available.

Bakgrund: Smärta kan göra att personer upplever en helt annorlunda livsvärld när de lider av långvarig smärta. Långvarig smärta skiljer sig från den akuta smärtan genom att den ska ha varat i minst 3-6 månader. Långvarig smärta kan förekomma både inom öppen- och slutenvård. Behandling av detta tillstånd förklaras genom fem pelare som belyser personen som helhet och att behandling ska ske därefter. De fem pelarna tar upp en ökad kunskap kring sitt smärttillstånd, fysisk aktivitet, social aktivitet, läkemedel och fysioterapi. Pelarna kan kombineras samt varieras för bästa effekt. Syfte: Beskriva vuxna personers erfarenheter av smärtbehandling inom sjukvården och på smärtkliniker vid långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio subkategorier. Den första huvudrubriken var erfarenheter av möten vid smärtbehandling och tar upp hur personerna upplevde omvårdnadspersonalens bemötande och upplevelsen av mötet med andra personer i samma situation. Den andra huvudrubriken var att hantera smärtan i vardagen som beskriver personernas nya copingstrategier och deras attityd till läkemedel. Den tredje och sista huvudkategorin var betydelsen av förståelse kring långvarig smärta som tar upp personernas erfarenhet av informationsbrist gällande sitt tillstånd, samt att personerna i samband med behandlingen börjat ta mer ansvar för dem själv. Diskussion: I metoddiskussionen kommer litteraturstudiens genomförande att diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Litteraturstudien anses hålla en hög kvalité. I resultatdiskussionen tas de tre huvudfynden att inte bli lyssnad på/att bli lyssnad på, att hjälp varandra och känna gemenskap samt motvilja till läkemedel upp.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa  och  kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad.  Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: När en person i familjen har drabbats av långvarig smärta kan det medföra förändringar på hela familjen. Syfte: Belysa familjens erfarenheter när en familjemedlem har långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Meningsbärande enheter togs ut, kodades och kategoriserades. Tre kategorier bildades, erfarenheter av förändringar som långvarig smärta skapar, erfarenheter av känslor som långvarig smärta skapar och erfarenheter av familjens styrkor. Resultat: Resultatet visade på att långvarig smärta påverkar hela familjen, fysiskt, psykiskt och socialt. Känslor som yttrade sig inom familjen var främst skuld, oro, hjälplöshet och maktlöshet. Slutsats: Det är av vikt att sjuksköterskan ser familjen som en helhet då personen med smärta påverkar hela familjen.