Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta. / Background: Pain is a subjective phenomenon which can be defined as a personal sensory or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, influenced by biological, psychological and social factors. Chronic pain is defined as pain persisting or recurring for three months or longer. Pain can influence the body’s functions, such as sleep, frame of mind and cognitive function. A biopsychosocial explanatory model, which acknowledges pain’s multidimensionality, is an established way of describing, assessing and treating pain. Chronic pain is common in both developed and developing countries. Treatment includes pharmacological therapy as well as non-pharmacological options, for example psychotherapy, acupuncture or exercise movement techniques. Aim: The aim of the study was to illustrate chronic pain patients’ experiences of non-pharmacological pain management. Method: The literature study was done with a qualitative, inductive approach on the basis of ten qualitative articles. A qualitative content analysis was performed to process the data. Result: Four categories were found through the data analysis; Physical experiences, Impact on emotions and inner capabilities, Resources and strategies for pain management and Factors influencing use and effect. Common experiences of non-pharmacological pain management, both physical and psychological treatments, included changed perceptions of well-being and quality of life, as well as increased knowledge and understanding. Conclusion: Multiple non-pharmacological pain management methods gave pain relief. Participants put an emphasis on other experiences related to for example quality of life, relaxation, knowledge of pain mechanisms, caregiver relationships and access to pain management resources and strategies. Through understanding patients’experiences, having knowledge of chronic pain conditions and treatment options and relationship building skills nurses can provide a more person-centered care and can contribute to decreased suffering in patients with chronic pain.

Fibromyalgi (FM) är en kronisk sjukdom som innebär långvarig smärta, fatigue och hjärntrötthet. Symtomen leder till kognitiva begränsningar som koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter samt psykiska ohälsa som ångest och depression. Behandlingen är både farmakologisk och icke-farmakologisk. FM vårdas antigen via primärvården eller via smärtrehabiliterings team. Sjuksköterskor upplever svårigheter vid vården av denna grupp dels på grund av smärtproblematiken dels på grund av bristande kunskap. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Litteraturstudien har en beskrivande design. Sökningen genomfördes på Medline via Pubmed och gav 22 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sedan har11 artiklar tagits fram genom relevans- och kvalitetsgranskning. I resultatet framkom fyra teman; utmaningar i arbetslivet, bristande bemötande från sjukvården, komplexa relationer och svårigheter i det sociala livet och begränsningar i vardagen. Dessa teman visade att FM har en stor inverkan på flera områden i människors liv och har en stor effekt på hur dessa personer upplever livet. Det framkom även att patientgruppen upplever undermåligt bemötande från omvårdnadspersonal däremot när vården är gynnsam upplever patientgruppen en bättre psykisk hälsa. Upplevelsen av att leva med fibromyalgi innebär stora utmaningar inom flera områden i livet. Personer med FM upplever bristande bemötande i sjukvården, däribland ifrågasättande attityder och undermålig kunskap från vårdpersonal. Däremot när vården fungerar fördelaktigt leder den till en bättre psykisk hälsa. Därför är det viktigt att förbättra sjuksköterskors kunskap och förståelse för upplevelsen av att leva med fibromyalgi. / Fibromyalgia (FM) is a chronic disease with chronic pain, fatigue, and brain fog. The symptoms often result in cognitive difficulties such as concentrations and memory difficulties as well as mental illness such as anxiety and depression. Intervention can be both pharmaceuticals as non-pharmaceutical. Healthcare is generally provided through primary care and pain rehabilitation teams for patients with FM. Nurses experience difficulties treating these individuals, partly because of the chronic pain difficulties and partly due to lack of knowledge. The aim was to describe the experience to live with fibromyalgia. This literature review had a descriptive design. The search was conducted on Pubmed and produced 22 qualitative articles. Thereafter the qualitative articles have been exanimated with relevance- and quality templets, 11 articles were selected for the literature review. The main findings are presented as four themes. These were challenges in the workplace, inadequate care from healthcare staff, complex relationships and difficulties in social life and limitations in everyday life. These themes indicate that FM have a great impact on several aspects in an individual’s life thus FM has a major impact on the experience of life. Another finding indicated substandard care from the healthcare staff regarding patients with FM, when the care is favourable these patients experience better mental health. The experience of living with FM consist of challenges in all areas of life. They experience substandard care such as condescending attitudes and a lack of understanding. Beneficial care leads to better mental health. Therefore it´s important to improve nurses’ knowledge and understanding regarding the experience of living with FM.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %). Enkäten omfattade patienternas nuvarande orofaciala smärtintensitet och dess på-verkan på det vardagliga livet, behandlingsresultat, käkfunktion och övriga smärtor.Resultat. Patienter från ROS hade signifikant fler övriga smärtor än patienter från Odontolo-giska smärtgruppen innan kontakt med respektive smärtteam (p = 0,017). Patienterna från ROS ansåg att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande än patienter-na från Odontologiska smärtgruppen (p = 0,025). Hög grad av depression eller ångest (oro, nervositet, ängslan, lite glädje eller intresse av att göra saker) på grund av smärtan under de senaste två veckorna påverkade det vardagliga livet (rs = 0,60, n = 23, p = 0,003) och behand-lingsresultatet negativt (rs = -0,55, n = 26, p = 0,004) samt begränsade käkfunktionen (rs = 0,50, n = 26, p = 0,004). Slutsats. Studien tyder på att patienter som utreds i ROS har fler andra smärtor än patienter från Odontologiska smärtgruppen. Patienter som utreds i ROS förefaller anse att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande. Gemensamt för alla deltagande patienter var att depression och ångest påverkar det dagliga livet negativt, att behandlingsresultatet blir sämre och att käkfunktionen är mer begränsad. / Objective. The purpose of this study was to evaluate two pain groups (“Odontologiska smärtgruppen” at the Faculty of Odontology, Malmö University and “Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta” (ROS), Kalmar) and to investigate patients’ experiences regarding communication and treatment effects.Material and methods. All patients examined by the Odontologiska smärtgruppen the last two years and ROS the last three years were invited to participate in a questionnaire study. Fifteen patients from Odontologiska smärtgruppen and thirteen from ROS responded (67 %). The questionnaire assessed current pain intensity, the impact of pain on everyday life, treatment outcome, jaw function and number of pains.Results. Patients from ROS had significantly higher number of other pains before contact with their pain group (p = 0,017). Patients from ROS considered the personal communication with the pain group to be of greater importance for their recovery (p = 0,025) then the patients from the Odontologiska smärtgruppen. Common to all patients was that depression or anxiety (nervousness, uneasiness, little pleasure or interest in doing things) due to orofacial pain the last two weeks had a major negative impact on activities of daily life, treatment result and jaw function limitation.Conclusion. This study suggests that patients evaluated at ROS have higher number of other pains before contact with their pain group. The personalized contact with the pain group was of greater importance for the recovery for the patients of ROS. Common to all patients were that depression and anxiety have a major negative impact on activities of daily life, treatment result and limitation of jaw function.

Bakgrund Smärta som varar längre än tre månader klassas som långvarig. Denna smärta kan leda till funktionsnedsättning och ökar behovet av vård och sjukskrivning. Långvarig smärta påverkar personer fysiskt och psykosocialt. Det kan leda till ångest och depression. Copingstrategier är de metoder som en individ kan använda sig av för att hantera sin smärta. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av copingstrategier hos patienter med långvarig smärta. Metod Designen för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL. De 12 artiklar som inkluderades i resultatet granskades med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Den dataanalysmetod som användes i denna litteraturöversikt var en integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i tre huvudkategorier: fysiska copingstrategier, mentala copingstrategier och sociala copingstrategier. De huvudfynd som hittades var att träning som copingstrategi kunde vara mycket hjälpsamt för smärthantering men kunde även leda till ökad smärta och ångest. Vila och planering gjorde mycket för patienters energi. Andlighet och inställning bidrog till en ökad acceptans. Relationer, emotionellt stöd och sysselsättning visade sig vara effektiva copingstrategier. Slutsats Många olika typer av copingstrategier användes av patienter, men det framkom att ingen copingstrategi passade alla. Denna litteraturöversikt visade att det kan vara svårt för vården att rekommendera copingstrategier. Dock visade det sig att en sjuksköterska behöver vara lyhörd i mötet med patienter med långvarig smärta och bör kunna förmedla kunskap kring copingstrategier. Vidare kan sjuksköterskan fungera som stöd och guida patienter till att hitta de strategier som fungerar för dem. / Background Pain that lasts longer than three months is classified as chronic. This pain can lead to disability and increases the need for healthcare and sick leave. Chronic pain can affect individuals physically and psychosocially. It can lead to anxiety and depression. Coping strategies are the methods an individual can use to manage their pain. Aim The aim was to illustrate experiences of coping strategies in patients with chronic pain. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Literature searches were conducted in the databases PubMed, PsycInfo, and CINAHL. The 12 articles included in the result were reviewed using the assessment tool from Sophiahemmet University. The data analysis method used in this litterature review as an integrated analysis. Results The results were divided into three main categories: physical coping strategies, mental coping strategies and social coping strategies. The key findings were that exercise as a coping strategy could be very helpful for pain management but could also lead to increased pain and anxiety. Rest and planning significantly benefited patients' energy. Spirituality and mindset contributed to increased acceptance. Relationships, emotional support, and employment were shown to be effective coping strategies. Conclusions Many different types of coping strategies were used by patients, but it emerged that no coping strategy suited everyone. This literature review showed that it can be challenging for healthcare providers to recommend coping strategies. However, it was found that a nurse needs to be responsive in the encounter with a patient with chronic pain and should be able to convey knowledge about coping strategies. Furthermore, the nurse can serve as a support and as a guide to aid patients in finding the strategies that work for them.

Långvarig smärta är ett komplext men vanligt sjukdomstillstånd. Den stora påverkan på det vardagliga livet medför konsekvenser i aktivitetsförmågan samt de sociala aktiviteterna. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur personer med långvarig smärta upplever sin egen förmåga att utföra sociala aktiviteter samt smärtans inverkan på relationer och roller. En litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Slutligen inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelser av att utföra sociala aktiviteter samt Upplevd påverkan på sociala relationer och roller. Den nedsatta aktivitetsförmågan i kombination med rollförändring samt försämrade relationer kunde leda till minskad social delaktighet. Sammanfattningsvis presenterar studien att oförmågan att vara delaktig i sociala aktiviteter bidrar till avsaknad av gemenskap samt påverkan på relationer och roller. Smärtan är subjektiv vilket kan leda till både positiva och negativa erfarenheter om hur sociala aktiviteter kan upprätthållas. Arbetsterapeuter kan stödja i att återfå aktivitetsengagemang och en hållbar aktivitetsbalans.

Bakgrund: En femtedel av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. För att förstå smärta krävs en helhetssyn som omfattar biologiska och kulturella aspekter. Smärta kan ha en inverkan på en individs känslor, tankar och personliga förhållanden och det påverkar en individs uppfattning om sig själv och sin livsmening. Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. Kvinnor drabbas i större utsträckning av långvarig smärta än män. Det finns en risk att kvinnor med långvarig smärta kan komma att utveckla utbrändhet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av vårdmötet vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Totalt tio stycken vetenskapliga artiklar valdes att ingå i denna litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklarna. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra huvudkategorier analyserades fram som sammanfattade de kvinnliga patienternas upplevelse av vårdmötet. Kategorierna var Utmaningen med att bli avfärdad, Kamp för att få rätt hjälp, Vikten av trygghet och engagemang samt Mötets negativa inverkan på välmåendet. Berättelser om hur kvinnorna på olika sätt blivit bemötta av vårdpersonal framkom. Kvinnor vittnade om olika strategier och sätt att försöka anpassa sig till upplevda förväntningar för att få ett bättre resultat av mötet. Konklusion: Resultatet visade på en brist på adekvat hjälp och förståelse hos läkare i mötet med vården. Kvinnorna bemöttes ofta med misstro. Kvinnorna hade ett behov av att bli bemötta med empati och det var avgörande för upplevelsen av vårdmötet. Sjuksköterskans kännedom om patientens upplevelse av mötet med läkare kan bidra till en ökad möjlighet att kunna utföra personcentrerad vård då omvårdnaden behöver anpassas till individen. / Background: A fifth of Sweden's population suffers from some form of long-term pain. To understand pain, a holistic view is required that includes biological and cultural aspects. Pain can have an impact on an individual's feelings, thoughts and personal relationships and it affects an individual's perception of himself and the meaning in life. Long-term pain is one of the main reasons for sick leave and healthcare consumption. Women suffer from long-term pain to a greater extent than men. There is a risk that women with long-term pain may develop burnout. Aim: To investigate women's experiences of healthcare encounters in cases of chronic pain. Method: The literature study has a qualitative design. A total of ten scientific articles were chosen to be included in this literature study. The databases CINAHL and PubMed were being used in order to search for the articles. A content analysis was carried out. Result: Four main categories were found that summarized the female patients' experience of the health care meeting. The categories were: The challenge of being dismissed, Struggle to get the right help, The importance of feeling secure and The meeting's negative impact on their well-being. Stories emerged about how the women were treated in different ways by healthcare staff. Women testified about different strategies and ways of trying to adapt to perceived expectations in order to get a better result from the meeting. Conclusion: The result showed a lack of adequate help and understanding by doctors in the meeting with healthcare. The women were often met with distrust. The women had a need to be treated with empathy and that was of importance for the experience of the health care encounter. The nurse´s knowledge of the patient's experience of the meeting with the doctor can contribute to an increased possibility of being able to perform person-centered care as the care needs to be adapted to the individual.

De flesta människor skjuter ibland fram saker som borde göras. Att prokrastinera är att medvetet fördröja något som var planerat, med vetskap om negativa påföljder. Tidigare forskning vittnar om olika definitioner av begreppet, där fokus varierar från att betrakta prokrastinering som ett enhetligt fenomen till att handla om olika aspekter av beteendet. Många faktorer relaterar till prokrastinering, däribland hälsa och stress. Stress är en normal respons som framkallar agerande, däremot kan långvarig stress leda till utmattningsrelaterade symtom och många vuxna svenskar uppger att stress påverkar deras psykiska hälsa. Eftersom det redan finns samband mellan prokrastinering och stress var undersökningens syfte att utröna huruvida det finns ett samband mellan prokrastinering och självskattade utmattningsrelaterade symtom, samt undersöka eventuella skillnader mellan åldersgrupper. I enkätundersökningen deltog 112 personer mellan 22–72 år (M= 35.54; SD=10.37) varav 76 kvinnor, 35 män och en identifierade sig som annat. Utifrån medelvärdet delades deltagarna in i åldersgrupper. Data samlades in under två veckor utifrån frågor baserade på två validerade självskattningsskalor. Resultatet visade ett signifikant samband mellan prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom, däremot kunde inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna påvisas varken för prokrastinering eller utmattningsrelaterade symtom. Utifrån kunskapsläget anser vi att undersökningen kan bidra med ökad förståelse kring prokrastinering och utmattningsrelaterade symtom. / Most people put off things that should be done at some point. To procrastinate is to deliberately delay something that was planned, knowing that it will lead to negative consequences. Thus, previous research highlights different definitions and approaches to the phenomenon, where the focal point varies from considering procrastination as a uniform phenomenon to treating different aspects of the behavior. Many factors relate to procrastination, including health and stress. Stress in humans is a normal response that causes us to act in different contexts. However, prolonged stress can lead to various exhaustion symptoms, and many Swedish adults report that stress affects their mental health. A questionnaire survey was conducted with 112 participants aged 22–72 years (M= 35.54; SD=10.37), including 76 women, 35 men and one identified as other. Data was collected over two weeks using questions based on two validated self-report scales. Pearson's correlation coefficient was estimated, and two independent t-tests were performed. The results showed a significant association between procrastination and exhaustion symptoms. However, no significant differences between the age groups could be detected for either procrastination or exhaustion-related symptoms. Based on the state of knowledge, we believe that the study can contribute to a better understanding of procrastination and exhaustion symptoms.

Ta min smärta på allvar; Att leva med långvarig smärta ur ett köns-och genusperspektiv  En litteraturstudie Bakgrund: Cirka 20–30% av världens befolkning lever med långvarig smärta. Könstillhörighet och genusaspekter, som tidigare studier har visat, påverkar människors välbefinnande och erfarenheter av smärta inom vården och samhället. Därför är det viktigt att undersöka vilken betydelse genus har vid långvarig smärta.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med långvarig smärta sett ur ett köns- och genusperspektiv.  Metod: Litteraturstudien inspirererades av Fribergs modell. Artikelsökning i databaserna Cinahl och Pubmed har gett resultat på nio empiriskt kvalitativa studier. Majoriteten av de sökningar som gjorts är fritextssökningar för att inkludera en större mängd artiklar. De utvalda studierna kvalitetsgranskades och graderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; svårigheter i vardagen, smärtbehandling och bemötande inom sjukvården, med nio tillhörande underkategorier. Resultatet visade att den sensoriska upplevelsen av långvarig smärta inte skiljer sig mellan män och kvinnor. Däremot fanns skillnader kring erfarenheter i kontakt med sjukvården samt existerande samhällsnormer som påverkar hur patienten hanterar smärtsyndromet beroende på könsidentitet.   Konklusion: Samhällsnormerna ger påverkan på hur människor med långvarig smärta hanterade vardagen utifrån könsidentiteten och skapar svårigheter i det sociala livet.   Nyckelord: Genus, Kvinnor, Långvarig smärta, Män och Erfarenheter. / Abstract Take my pain seriously; Living with chronic pain from a sex- and gender perspectiveA literature review Background: Chronic pain affects around 20-30% of the world’s population and peoples’ lives long term. Peoples’ well-being has much to do with their contact and treatment in health care. Gender is, as earlier studies have shown, one of the variables that heavily contributes to how a person is perceived, by themselves and by society. It is therefore important to examine how aspects of gender impact those suffering from chronic pain.  Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients’ experiences of living with chronic pain from a sex- and gender perspective.   Methods: The literature study was inspired by Friberg’s model. Article searches in the databases PubMed and Cinahl yielded nine qualitative studies. Majority of searches are free-text searches to include a wider amount of articles. The selected studies were quality reviewed and graded.  Results: The analysis resulted in three categories; Difficulties in daily life, pain management and treatment from the healthcare system, composed of nine subcategories. Results showed that the sensory sensation of long-term pain does not differ between men and women. There were differences regarding experiences in contact with healthcare and social norms that affect how the patient handles the pain syndrome relating to their gender identity. Conclusion: Societal norms affect how patients handle living with chronic pain based on their gender identity. Both male and female patients experience difficulties in their social life related to chronic pain. Keywords: Chronic pain, Experiences, Gender, Men & Women

No description available.