SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas. Fem av sex deltagare fick förbättringar på alla de primära utfallsmått, tre av sex deltagare fick förbättringar på samtliga primära- och sekundära utfallsmått. Framtida replikationer är motiverade. / AbstractChronic pain causes great suffering for the individual and burden society economically. The aim of this study was to examine whether an exposure in vivo treatment inspired by Dialectical Behavior Therapy (DBT) for people with chronic low back pain was feasible and whether the treatment had effect on pain-related problems. The design was a single case experimental design, which is a widely used design to test new therapy methods. The study consisted of six participants, all with high levels of pain catastrophizing, something that in the literature been linked to poor treatment outcomes. The treatment was inspired by DBT and divided into three phases: an initial validation phase, a second phase for skills training and a third exposure phase. The results were promising: five out of six participants had improved in all primary outcome measures. Three out of six participants had improvements in all primary and secondary outcome measures. Future replications are warranted.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED). Smärtnivå, self-efficacy och rörelserädsla mättes med självskattningsformulär en gång per vecka under fas A-B-A och funktionsnivå före och efter avslutad intervention. Interventionen pågick under åtta veckor, en gång per vecka. Data presenterades visuellt och analys gjordes även av statistisk (2-SD band metod) och klinisk signifikans. Resultat: Analysen visade att skattad smärta, self-efficacy, rörelserädsla och funktionsnivå förändrades i positiv riktning hos flera patienter. Statistisk och klinisk signifikans varierade. Slutsats: Graderad bålstabiliserande träning i grupp under handledning av sjukgymnast verkar för flera av deltagarna ha en positiv effekt på såväl smärtnivå, self-efficacy, rörelserädsla som funktionsnivå. Eftersom SSED har en begränsad generaliserbarhet bör resultaten replikeras i ytterligare studier. / Background: Non-specific low back pain is one of the most common reasons for seeking help in primary care. For chronic, non-specific low back pain exercise rehabilitation is a first choice and focus in the last decade has been on motor control exercises. Psychosocial factors such as self-efficacy and fear of movement may be important to consider in the treatment as they play a role in how low back pain develops. Aim: To investigate how rated pain, self-efficacy and fear of movement as well as level of function changed in individual patients with chronic, nonspecific low back pain during and after an intervention group with motor control exercises. Method: The design was an A-B-A single-subject design (SSED). Pain level, self-efficacy and fear of movement were measured by self-assessment questionnaires once a week during phase A-B-A and level of function before and after the intervention. The intervention lasted for eight weeks, once a week. Data were presented visually and analysis was done to prove statistical (2-SD band method) and clinical significance. Results: The analysis showed that rated pain, self-efficacy, fear of movement and level of function changed in a positive direction for several of the patients. Statistical and clinical significance varied. Conclusion: Graded motor control exercises in a group under the supervision of a physiotherapist seem to have a positive effect for several of the participants with regards to level of pain, self-efficacy, fear of movement as well as level of function. Since SSED has a limited generalizability, results should be replicated in further studies.

Bakgrund: I Sverige vårdas barn och ungdomar med långvarig sjukdom som är i behov av sjukhusvård oftast på enheter speciellt anpassade för unga personer. Vid 18 års ålder flyttas ansvaret för dessa patienter från barnsjukvården till vuxensjukvården. Dessa två vårdformer skiljer sig åt i arbetssätt, framförallt gällande hur familjemedlemmar involveras i vården. I barnsjukvården läggs stort fokus på att involvera och vårda hela familjen, medan de unga vuxna i vuxensjukvården ofta förväntas fungera självständigt och ta fullt ansvar för sin vård. Att vara ung, ha en långvarig sjukdom och genomgå byte av vårdform är faktorer som tillsammans skapar en sårbar situation. Syfte: Att belysa hur unga vuxna med långvarig sjukdom upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom: känslor och förväntningar i samband med övergången, upplevda hinder för en lyckad övergång, upplevd beredskap inför övergången, upplevda skillnader mellan barn- och vuxensjukvård, samt upplevda förändringar i rollfunktion i samband med övergången.  Diskussion: De mest betydande delarna av resultatet har diskuterats i förhållande till Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och till unga vuxnas rättigheter. / Background: In Sweden children and youths with chronic diseases commonly receive hospital care in pediatric clinics. At the age of 18 these patients are transferred to adult care. One main difference between pediatric and adult care is that in pediatric care there is an ambition to involve the whole family in the care of the young person, whereas in adult care the young person is expected to be independent and to take full responsibility for his or her own care. Being young, having a chronic disease and to undergo a transition of care are factors that together make up a vulnerable situation. Aim: To describe the experiences of young adults with a chronic disease transitioning from pediatric to adult healthcare. Method: An integrative literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: Five themes emerged: emotions and expectations associated with the transition, perceived barriers to a successful transition, perceived readiness to transition, perceived differences between pediatric and adult health care, and experiences of changes in role function associated with the transition. Discussion: The main findings were discussed in relation to the Roy adaptation model, previous research and the rights of young adults transitioning to adult care.

Bakgrund: Patienter med långvarig ländryggssmärta upplever ofta funktionsnedsättning, utan att där finns en tydlig koppling till vävnadsskada. Funktionsnedsättning kan delvis vara skapad av vården, av att patienter har fått kontraproduktiva råd av vårdgivare. Syfte: Att undersöka attityder och attitydskillnader mellan studenter i termin 1 och 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet gällande kopplingen mellan långvarig ländryggssmärta och funktionsnedsättning, samt om den egna upplevelsen av smärta påverkar resultatet. Metod: Studenter i termin 1 respektive 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet svarade på Health Care Providers Pain and Impairment Relationship Scale (HC-PAIRS). HC-PAIRS mäter i hur stor utsträckning vårdpersonal associerar funktionsnedsättning med långvarig icke-specifik ländryggssmärta. Resultat: Termin 6 svarade signifikant lägre än termin 1, vilket betyder att studenterna i termin 1 har mer negativa förväntningar på funktionsförmågan hos patienter med ländryggssmärta (55 mot 46). Signifikanta skillnader fanns inom områdena “förväntningar på funktion”, “förväntningar på social förmåga” och “behov av bot”, men inte inom “projicerad kognition”. Egen upplevelse av smärta påverkade inte resultatet. Slutsats: Studenter i termin 6 har ett mer positivt synsätt på funktionsförmågan hos patienter med långvarig ländryggssmärta än studenter i termin 1. Spridningen är dock stor i båda terminerna. / Background: Patients with persistent spinal pain often experience a loss of function, without a clear association with tissue damage. Loss of function may partly be healthcare caused, after patients being provided counterproductive advice by their caregiver. Purpose: To investigate the differences in attitudes among first term and last term physical therapy students at Uppsala University, in regards to persistent spinal pain and loss of function and to investigate if student’s own experience of persistent pain influences these attitudes. Method: The students answered the Health Care Providers Pain and Impairment Relations Scale (HC-PAIRS) Questionnaire. HC-PAIRS measures to what extent health care providers link loss of function to persistent spinal pain. Results: There was a significant difference between the semesters. The students in semester one having a higher overall score compared to the students in semester six (55,5 compared to 46). There were significant differences regarding “functional expectations”, “social expectations” and “need for cure”, but not in “projected cognition”. The students’ own experiences of persistent pain did not affect their scoring. Conclusion: Students in semester six had a more positive outlook on the functional ability among patients with persistent spinal pain than students in semester one. However, there was a vast spread of results within both semesters.

Sjuksköterskor har lång erfarenhet av att möta och vårda multisjuka äldre som lever och lider av långvarig smärta. Smärtan kan visas som symtom orsakad av otillräckligt eller ej adekvat behandling. Det resulterar i en gradvis funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt hos multisjuka äldre. Därför är det av stor vikt att undersöka samt få mer kunskap om hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Åtta sjuksköterskor deltog och bidrog med sin kunskap och erfarenhet. Materialet som insamlades analyserades med induktiv innehållsanalys. Analysen av sjuksköterskors upplevelse resulterade i tre kategorier; Se hela människan, Lindra smärtan samt Kunskap och kompetens. Kategorierna var i sin tur uppbyggda av totalt sju subkategorier. I diskussionen diskuteras vikten av att ha kunskap om vad individuell anpassning innebär samt en strukturerad smärtlindring som bidrar till att minska patientens lidande. Det är av största vikt är att uppnå en ökning av patientens livskvalité genom förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Som blivande specialistsjuksköteror med inriktning Vård av Äldre kan denna kunskap bidra till ett vårdande förhållningssätt, vilket innebär att stötta och hjälpa patienten med att öka sin livskvalitet. / Background: Nurses have for many years cared for multi-sick elderly people whom are suffering from long-term pain. The pain may appear as symptoms caused by inadequate treatment. This results in a gradual impairment of both physical and mental health of the multi-ill elderly. Therefore, it is of great importance to investigate and gain more knowledge about how nurses perceive caring for multi-ill elderly people with long-term pain. Aim: The purpose is to describe how nurses experience caring for multi-sick elderly people with long-term pain. Method: The study has a qualitative inductive approach to elucidate nurses' experience, knowledge and attitude. Data was collected using three phases, eight nurses participated and contributed with their knowledge and experience. The data collected was analyzed by means of qualitative content analysis. Results: The analysis of nurses' experiences resulted in three categories; see the entire person, pain relief, knowledge and competence. The categories were made up by seven subcategories. Conclusion: The importance of having knowledge of what individual adaptation means and having a structured adequate pain relief that helps to reduce the patient's suffering. It is important to achieve an increase in the patient's quality of life through improvement of physical and mental health. As future specialist nurses with a focus on Care for the Elderly, this knowledge can contribute to a way of working that is based on an attitude which means to support and help the patient to increase their quality of life.

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem världen över. Egenvård är en viktig faktor för hanteringen av smärta för att uppnå livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med och hantera den långvariga smärtan i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar, analyserade med en innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Acceptans upplevdes vara det första steget mot hanteringen av smärta. Att leva med långvarig smärta upplevdes påverka både fysiska och psykiska aspekter. Genom att utöva egenvård upplevdes hanteringen av den långvariga smärtan underlätta. Patienterna upplevde ett behov av stöd från familj, vänner och hälso-och sjukvård. Diskussion: Upplevelsen av att leva med långvarig smärta i det dagliga livet varierade och det fanns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Hanteringen av smärta visade sig vara en pågående process. Om sjuksköterskan har kunskap och kompetens om hur patienterna upplever sitt långvariga tillstånd så kan det vara lättare att förstå och vägleda dessa patienter. Det ger en kunskap om hur patienterna kan uppleva smärt situationen och hanteringen av smärtan. / Background: Chronic pain is a major problem worldwide. Self-care is an important factor when it comes to managing pain to achieve quality of life. Aim: The purpose was to investigate patients' experience of living with and manage the chronic pain of daily life. Method: A general literature review based on 15 qualitative articles, analyzed with a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: Acceptance was perceived to be the first step towards the management of pain. Living with long-term pain was felt to affect both physical and mental aspects. By practicing self-care, the management of the chronic pain was made easier. Patients experienced a need for support from family, friends and healthcare. Discussion: The experience of living with chronic pain in daily life varied and there were both positive and negative experiences. Conclusion: The management of pain proved to be an ongoing process. If the nurse has knowledge and skills about how patients experience their chronic condition, it may be easier to understand and guide these patients. It provides a knowledge of how patients can experience the pain situation and the management of pain. / <p>Examinationsdatum: 2019-12-04</p>

Långvarig smärta innebär ofta stora påfrestningar för individen med konsekvenser på många livsområden vilket utgör en utmaning för hälso- och sjukvården gällande bemötande utifrån ett helhetsperspektiv. En central aspekt av att leva med långvarig smärta är hur stress och påfrestningar hanteras exempelvis genom användning av psykologiska försvar. Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om psykologiska försvar hos personer med långvarig smärta utifrån frågeställningen:  vilka psykologiska försvar och psykologiska försvarsstrukturer framkommer när vuxna personer med långvarig smärta intervjuas om personligt relevanta områden. Datainsamlingen bestod av tio telefonintervjuer som transkriberades och analyserades med Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). Resultaten visade på en varians av psykologiska försvar i deltagargruppen. Mest förekommande var högadaptiva försvar, särskilt humor och anknytning.  Utmärkande var även förekomsten av flertalet medeladaptiva försvar såsom annullering, samt det lågadaptiva försvaret nedvärdering av sig själv. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om omedvetna hanteringsstrategier som kan påverka upplevelsen av smärta och även vara av vikt för hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med långvarig smärta. Vidare forskning inom området behövs för att undersöka samband mellan psykologiska försvar och andra relevanta faktorer såsom smärtdiagnos, smärtsymtom och behandlingsutfall. / Chronic pain is associated with extensive distress for the individual with consequences on several areas of life and constitutes a challenge for the healthcare system in approaching chronic pain from a holistic perspective. How individuals cope with distresses for example by using psychological defences is of significance for the chronic pain condition. The purpose of this study was to contribute to the body of knowledge regarding psychological defences that are used by individuals with chronic pain. The research question was: what psychological defences and structures of psychological defences appear when adults with chronic pain are being interviewed on personally relevant topics.  Ten telephone interviews were conducted, the material from interviews was transcripted and analysed using Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). The results showed a variety of different psychological defences used by participants. High adaptive defences such as humour and affiliation were the most appearing. Furthermore, the occurrence of middle adaptive defences such as undoing was also detected in the material. Among the low adaptive defences devaluation of self stood out the most. The results contribute to the understanding of involuntary coping-strategies that may influence the experience of chronic pain. In addition, the results are important for the treatment of chronic pain patients within the healthcare. Further research in this field is needed to study links between defence mechanisms and other relevant aspects such as pain diagnosis, pain symptoms and treatment outcome.

Abstract Date: 2022-06-01  Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credit  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Betty Estifanos (990719)              Kristina Al Swiri (990119)  Title: Intrinsic and extrinsic motivation; a study regarding long- and short-term motivation in Handelsbanken  Supervisor: Johan Grinbergs  Keywords: Motivation, Intrinsic motivation, Extrinsic motivation, Long-term motivation, Short-term motivation   Research question: How are employees motivated by intrinsic and extrinsic factors? In what way do different motivational factors have a long-term or short-term effect for long-term employment?  Purpose: The purpose of this study is to investigate how bank employees experience short- and long-term motivational incentives and what effect this has on the likelihood of their long-term employment. A number of established theoretical approaches to this problem have been surveyed. The survey contributes to an increased understanding of how employees are motivated by internal and external motivation.  Method: This study has applied a qualitative method, where the empirical material was collected by use of semi-structured interviews. A total of eight interviews were conducted whereafter their empirical content was analyzed on the basis of the selected theories, this to answer the questions and purpose of the investigation.  Conclusion: This study has concluded that the external motivation factors can have a significant long-term effect, which contradicts what the theoretical models argue. / Sammanfattning   Datum: 2022-06-01  Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Betty Estifanos (990719)          Kristina Al Swiri (990119)  Titel: Inre och yttre motivation; en undersökning avseende lång- och kortvarig motivation på Handelsbanken  Handledare: Johan Grinbergs  Nyckelord: Motivation, Inre motivation, Yttre motivation, Långvarig motivation, Kortvarig motivation  Forskningsfrågor: Hur motiveras medarbetare av inre och yttre faktorer? På vilket sätt har olika motivationsfaktorer långvarig eller kortvarig effekt i långsiktig anställning?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankanställda upplever kortvariga och långvariga motivationsincitament samt vilken effekt det har på långsiktigheten av en anställning. Ett antal tidigare teoretiska undersökningar rörande denna fråga redovisas. Undersökningen bidrar till ökad förståelse av hur medarbetarna påverkas av inre och yttre motivation.  Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer var efter det empiriska innehållet analyserades på grundval av de valda teorierna för att besvara undersökningens frågeställningar och syfte.   Slutsats: Denna undersökning har kommit fram till att de yttre motivationsfaktorerna kan ha en betydande långsiktig effekt, som går emot vad de teoretiska modellerna förespråkar.

Introduktion: Långvarig smärta påverkar uppemot 30% av världens befolkning och tar upp stora resurser inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta påverkar individen på flera nivåer där biopsykosociala interventioner har visat sig vara mest effektiva vid behandling. Det finns dock brist på insatser som kan användas i primärvården.  Syfte: Att utforska hur personer med långvarig smärta har upplevt rehabiliteringsprocessen i ett gruppträningskoncept i primärvård som kombinerar både psykologiska och fysioterapeutiska metoder.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med elva deltagare (kvinnor 51-68 år) som deltagit i gruppträningen de senaste sex månaderna relaterat till långvarig smärta med eller utan samsjuklighet. Urvalet var strategiskt och analys gjordes med grundad teori enligt Charmaz.  Resultat: Analysen genererade en teoretisk modell och fem kategorier. Huvudkategorin – lära sig nya sätt att leva med smärta – en förändringsprocess i trygg miljö, illustrera genom tre olika sammanhang som har haft betydelse för deltagarnas rehabiliteringsprocess, 1) ett inre cirkulärt sammanhang, 2) vårdmiljön och 3) friskvården och sociokulturella sammanhanget.  Slutsats: Studien tillhandahåller en ökad förståelse för hur en rehabiliteringsprocess upplevs av personer med långvarig smärta som deltagit i ett gruppträningskoncept i primärvården. Studien belyser vårdens roll i att stödja och inge trygghet för att främja en förändringsprocessen. Studien uppmärksammar även hur psykosociala faktorer kan hindra personer med långvarig smärta från att upprätthålla motivation till att träna och ta sig ut till friskvården på egen hand. Framtida studier behövs som studerar gruppträningen i relation till andra behandlingsinterventioner. / Introduction: Chronic pain affects up to 30% of the world’s population and takes up large resources in healthcare. Chronic pain affects the individual on several levels where biopsychosocial interventions have been shown to be most effective in treatment. However, there is a lack of interventions that can be used in primary healthcare.  Aim: To explore how people with chronic pain have experienced the rehabilitation process in a group training concept in primary healthcare that combines both psychological and physiotherapeutic methods.  Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven participants (women 51-68 years) who had participated in the group training related to chronic pain with or without comorbidity. The selection was strategic and analysis was done with grounded theory according to Charmaz.  Results: The analysis generated a theoretical model and five categories. The core category – learning new ways of livning with pain – a change process in safe environment, is illustrated through three different contexts that have been important for the participants’ rehabilitation process, 1) an inner circular context, 2) the health care context and 3) the wellness and socio-cultural context.  Conclusion: The study provides an increased understanding of how a rehabilitation process is experienced by people with chronic pain. It highlights the role of health care in supporting a change process and it draws attention to how psychosocial factors can prevent people with chronic pain from maintaining motivation to exercise and get out to wellness training. Future studies are needed that examine the group training in relation to other treatment interventions.