The purpose with our thesis is to understand and explain the advantages and disadvantages there is with the self scanning system. The advantages and disadvantages we will highlight from three different angels; the store management perspective, the staff perspective and the customer perspective. These three perspectives will together form an overall perspective over the advantages and disadvantages as the self scanning system has contributed with. Finally we will highlight the differences and resemblances we have found between the perspectives. Through a qualitative approach we have gathered data to our thesis. Furthermore we have based our theory chapter and our empirical chapter on the base of Grounded Theory. Through this theory we have related the perspectives with each other. We have used semi-structured interviews, both personal interviews and interviews by e-mail to gather our empirical material. Afterwards this has resulted in an analysis and a conclusion. The conclusions we can draw after our analysis are; from a store management perspective the self scanning system has contributed with a higher service but to a high cost. Furthermore has the self scanning system reduced the work load for the personnel but increased the stress factor. The customers on the other hand have experienced the self scanning system as a more flexible system. Still the fruit and vegetables department got to many elements.

I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp. Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar. Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre. Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna. De slutsatser vi har dragit från vårt resultat är att studiens faktorer i högre grad förklarar företags andel långfristiga skulder än deras totala skulder. Vidare drog vi slutsatsen att studiens fyra faktorer uppnår liknande förklaringsgrader för variationen i skuldsättning som tidigare studier genomförda i andra länder. Det här innebär att faktorerna har en generell betydelse för företags val av kapitalstruktur även i Sverige. Av vårt resultat från regressionerna kunde vi även konstatera att faktorernas förklaringsgrad varierar kraftigt mellan de olika sektorerna. Det här gjorde att vi drog slutsatsen att sektorspecifika förutsättningar har stor betydelse, både för skillnaderna i faktorernas förklaringskapacitet men också för företags val av kapitalstruktur generellt.

Bakgrund: Den globala luftfarten har under en längre tid ökat med avseende på antalet resenärer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trätt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. Två typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nätverksflygbolag, samt nya lågprisbolag. Lågprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nätverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering. Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden utvecklats sedan avregleringen. Ur ett historiskt perspektiv analyseras marknadsandelar och lönsamhet för de två flygbolagssegmenten. Det blir då möjligt att relatera flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden till uppvisad lönsamhet och utveckling av marknadsandelar. Teori: Porters femkraftmodell används för att beskriva hur flygindustrins struktur och konkurrensförhållanden påverkar lönsamhet och marknadsutveckling. För att analysera lönsamhet använder vi DuPont-samband som visar hur lönsamhet skapas utifrån rörelsens och kapitalets effektivitet. Metod: Kvantitativ sekundärdata insamlades ur årsrapporter och trafikstatistik gällande finansiella nyckeltal och passagerarvolymer. För perioden 1999-2010 insamlades data för 15 av Europas största flygbolag, som sedan klassificerades utifrån två modeller för lågpris- respektive traditionella flygbolag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att den inomeuropeiska passagerartrafiken ökat under den studerade perioden. Lågprisbolagen representerar den största delen av ökningen, men även traditionella bolag har ökat sin marknadsvolym. Detta tyder på att lågprisbolagen har utökat marknaden för flygresor istället för att ta över de traditionella flygbolagens marknad. Lågprisbolagen uppvisar en starkt ökande marknadsandel under den studerade perioden. Dock så minskar tillväxttakten för lågprisbolagens marknadsandelsökning de sista åren. Studerad lönsamhet visar att flygindustrin är en kapitalintensiv bransch med en hög andel fasta kostnader. Lågprisbolagen uppvisar under hela perioden högre vinstmarginal och lönsamhet än de traditionella bolagen. Gemensamt för de båda flygbolagssegmenten är att vinstmarginalen och således lönsamheten försämras under perioden. Analysen med Porters femkraftsmodell förklarar bakomliggande faktorer till uppvisad lönsamhet och marknadsutveckling. Aktörer inom flygindustrin påverkas av stark konkurrens från alla modellens fem krafter, vilket förklarar den låga lönsamheten. Samtidigt som branschens interna konkurrens ökat har leverantörers och kunders förhandlingsstyrka stärkts, vilket leder till att vinster i högre utsträckning tillfaller kunder och leverantörer.

<p>EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag.</p><p>För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder. Dessa företag anser dock att EDI är mer lönsam än förväntat. Små och medelstora företag som införskaffat tekniken av lönsamhetsskäl och som hade förhoppningar om att EDI skulle vara lönsam inom ett år eller flera år, anser att lönsamheten i allmänhet är som förväntat.</p><p>Det bakomliggande syftet med undersökningen är att få en indikation om EDI i allmänhet är intressant att införskaffa för denna kategori av företag. EDI verkar av allt att döma ge lönsamhet i små och medelstora företag.</p>

<p>Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som är ett familjeföretag i Anderstorp, Småland. Deras produktsortiment består av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och värmefläktar. El-Björn AB har ungefär 60 anställda och en omsättning på cirka 170 MSEK. På grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det är nödvändigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. Vårt angreppssätt för att uppnå flexibilitet är att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.</p><p>Målet med detta arbete är att presentera ett antal förslag på åtgärder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa på ett antal konsekvenser som dessa förslag får för ledtiden och lönsamheten samt vilka målkonflikter detta medför. Förslagen ska ses i relation till nuläget.</p><p>Det finns i princip tre sätt att reducera ledtiden i ett produktionsflöde; operationstiden kan minskas, väntetiden mellan aktiviteter kan minskas och aktiviteter kan utföras parallellt. Olika metoder i enlighet med dessa principer har studerats. Eftersom El-Björn AB inte tillämpar parallella aktiviteter i utgångsläget har även batchstorleken stor betydelse för produktens ledtid genom flödet.</p><p>Beräkningar av jämförande scenarier gällande utvalt flöde visar att minskade batchstorlekar i enlighet med EOQ (Economic Order Quantity) och införande av parallella aktiviteter medför kortare ledtider, lägre kapitalbindning och lagerhållningskostnad, samt ökad lönsamhet. Störst effekt ger den förändrade batchstorleken i jämförelsen.</p><p>Införande av metoder för ledtidsreduktion medför ett antal målkonflikter. Dessa har identifierats och analyserats. Det är viktigt att företaget tar hänsyn till dem innan en förändring genomförs.</p><p>En analys av lönsamheten visar att en ökning av vinstmarginalen ger större effekt på lönsamheten i jämförelse med ökad kapitalomsättningshastighet för El-Björn AB.</p><p>Av arbetet har slutsatsen dragits att ett antal metoder för ledtidsreduktion är lämpliga att använda i företaget. Dessa är: reducering av icke värdeskapande aktiviteter, eliminering av slöseri av resurser enligt Lean Production, införande av parallella aktiviteter i flödet, koordinering av kommunikationen, arbete med flaskhalsreducering samt reducering av batchstorlekar. Metoder som inte anses tillämpbara är ställtidsreduktion enligt SMED samt införandet av ett pullsystem.</p>

<p>Syfte: Målet med uppsatsen är att undersöka om det finns något samband mellan FoU and företagsvinster. Författarnas förhoppningar är att resultaten från studien kommer att bidra med användbar information som både investerare och forsknings intensiva företag kan ta del av och utvärdera.</p><p>Metod: En kvantitativ infallsvinkel har valts att genomföra vår undersökning på. Data har erhållits genom företags årsredovisningar och statistik från börslistor. Slutligen har alla siffror sammanställts i Microsoft Excel and därefter analyserats i SPSS.</p><p>Resultat: Resultaten visar att det inte finns något samband mellan FoU och rörelseresultat. Däremot då rörelseresultat varierar kraftigt mellan olika industrier valde författarna att genomföra en branschanalys istället.</p>

<p>Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. </p><p>Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista. På dessa listor har vi valt att utesluta banker, investmentbolag samt renodlade medicinska forskningsbolag. De relevanta variablernaberäknas som ett genomsnitt baserat på data som sträcker sig fyra år tillbaka i tiden. </p><p>Genomförande: Resultaten grundas dels på en enkätundersökning med 69 responderande företag och dels på sekundärdata från databasen Affärsdata. Undersökningen baseras på statistiska beräkningar såsom regressions- och klusteranalys. </p><p>Resultat: Vi fann inga signifikanta samband mellan valet av skuldsättningsgrad, omvärldsdynamik och lönsamhet för de svenska börsbolagen. Det förelåg dock ett negativt, signifikant samband mellan tillväxtpotential och skuldsättning.</p>

<p>Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID.</p><p>Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken. Syftet är således att analysera teknikens påverkan på företags lönsamhet.</p><p>Metod: Det vetenskapliga synsättet som valdes var positivistiskt samt ett deduktivt vetenskapligt angreppssätt. Forskningsmetoden har varit kvalitativ och primär- samt sekundärdata har använts. Det har även gjorts ett strategiskt urval, det vill säga icke slumpmässigt, där surveyundersökningar genomförts.</p><p>Slutsats: Vi har sett hur företags olika delmål har förändrats på olika sätt beroende på hur en RFID-lösning används. Vi har även sett att RFID påverkar företags lönsamhet men vi kan dock dra slutsatsen att ett införande av RFID inte direkt leder till ökad lönsamhet. De initialt höga investeringskostnaderna gör att de fördelar som nås, med bland annat kostnads-minskningar inom olika områden, ofta kräver en lång tidshorisont för att vägas upp.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra djupare studier på RFID-teknikens påverkan på företags lönsamhet hos företag som använt tekniken under en längre tid med beräkningar i reella tal.</p>

We have examined the capital structure of the Swedish dairy farm industry and the driving forces behind this capital structure. This industry has undergone some major changes during modern time. These changes constitutes mainly of the number of farms and technological development. This, in combination with reported low profitability in the industry, has sparked a high media coverage about the survivability of the agricultural industry due to its important social function. The survivability of a business can be seen in its capital structure since that contains long term debt that can force a firm to become bankrupt and also the equity that contain retained earnings that can help a company weathering periods of low profitability.   Research question: How can a change in debt level for firms in the Swedish dairy farm industry be explained by financial investment theory and financial variables?   We formed three objectives in order to answer the research question. The first one was to examine how financial investment theory can explain the change in debt level. The second objective was to analyze relevant financial variables to find additional indicators of influence from investment theory as well as compare our results to previous research. The final objective was to analyze financial variables to substantiate our findings and find further explanations to the capital structure of the industry.   The theories used in order to explain the capital structure are the Pecking order theory and the Static trade-off theory. Both theories are established theories in capital structure research. The Pecking order theory states that different capital financing option follow a strict hierarchy with internal capital as the primary choice, debt financing as secondary and the equity financing option as the least preferable option. The Static trade-off theory states that there is an optimal debt level that companies strive towards. This optimal level depends on the interest tax shield and bankruptcy costs. We performed a quantitative study with a deductive approach to perform this study. The sample comprised of annual financial information from 100 Swedish dairy farms during the period 2000-2013. Criteria was formed in order to sample full-time limited liability companies.   The results show that the Pecking order theory was the most significant determinant for the change in long term debt. The Static tradeoff model showed some incompatibility with our population, reducing its reliability.  The indicator variables size, asset structure and growth was found to be positively related to the debt levels, while the profitability was negatively related to all debt variables. The risk of the firm was only significantly negative for long term debt and leverage ratio.   The Pecking order theory showed to be predominant in the Swedish dairy farm industry. This is substantiated by the indicator variables taken together and by the descriptive statistics. We also found that on average, the industry is suffering from low profitability and struggled to make profitable investments although the profitability differs a lot within the sample.