Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan. Pedagoger intervjuades om kraven utifrån styrdokumenten, upplevelser och så kallade oskrivna krav. Resultatet visade i huvudsak att kraven har blivit tydligare i utformningen, fler resurser erbjuds för att nå dem men att de alltfler ökade krav har stramat åt friheten med att undervisa kreativt samtidigt som arbetsbördan har utökats för läraren. Dessutom visar resultatet att såväl undervisningsmetod som undervisningsformer har förändrats och läraren har fått utökat ansvarstagande genom kraven i olika riktlinjer. Slutligen diskuteras resultatet utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11). Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört? I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats? Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11? Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument? Metod Studien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.   Resultat Lärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen. Dock menar lärarna att Lgr 11 i många avseenden sätter ord på det som sedan tidigare har gjorts. Lärarna arbetar främst på egen för att förstå Lgr 11. De använder sig av stödmaterial och om det finns tillgång till kollegialt samarbete är detta av stor betydelse. Tiden till kollegialt samarbete räcker dock sällan till. Lärarna tolkar att Lgr 11 är mer formativt inriktad än Lpo 94. De menar också att ämnet tenderar att bli alltmer teoretiskt. Stora förändringar i undervisningen är att de elevledda aktiviteterna tagits bort och att bollspel som ämnesinnehåll har minskat. Andra förändringar i undervisningen som lärarna framhåller är samarbete, simning, friluftsliv och orientering som fokus för lärande. Majoriteten av respondenterna menar att merarbetet vid sidan av undervisningen ökat markant, framförallt genom ökade krav på och behov av dokumentation. Nya tillvägagångssätt används för att uppfylla kraven på dokumentation, men tiden upplevs inte tillräcklig. Den nya betygskalan upplevs som rättvisare och enklare att tillämpa, men en konsekvens som lärarna tycker sig märka är att det kommer att vara svårare för eleverna att nå det högsta betyget. Slutsats En slutsats från studien är att läraruppdraget i ämnet Idrott och hälsa framträder som tydligare på transformeringsarenan efter skolreformen Lgr 11. Arbetet med undervisningen har också blivit mer formativt inriktat på realiseringsarenan i jämförelse med Lpo 94. Det ökade arbetsbördan i form av dokumentationskrav uppfattas som en avgörande ramfaktor i relation till hur lärarna uppfattar sin lärarroll efter implementeringen av Lgr 11. Hållbarheten i de utökade kraven för lärare i Idrott och hälsa kommer att visa sig i framtiden. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers perceive their role in the subject Physical Education one academic year after the introduction of Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). What changes on steering document level do the teachers believe that Lgr 11 has contributed with? To what extent is the content of the subject affected? How do the frame factors influence the teachers in their work with following Lgr 11? How do the teachers reason about grades and assessment in relation to Lpo 94? Method The study has a qualitative approach and based on that we selected interview as a method. The selection was strategic due to in advanced determined criteria and contained six teachers in the subject Physical Education and Helth working in Stockholm. We processed and analyzed the answers with the help of Göran Linde’s curriculum theory. Results The respondents believe that there is an increased awareness of the curriculum content than before. This makes teachers more determined to follow the curriculum. However, the teachers say that Lgr 11 in many aspects puts words to what already has been done. The teachers primarily work on their own when trying to understand Lgr 11. The use of support materials and the availability of collegial cooperation emerge as of importance. However, there is not enough time at hand to collegial collaborations. Teachers interpret the Lgr 11 to be more oriented towards a formative way of thinking about learning than the Lpo 94. They also feel that the subject is becoming more theoretical. Major changes in the teaching of physical education are that student-led activities have been removed and that the allocated time to team ball games has decreased. Other changes of teaching that the teachers put forward are the place of cooperation, swimming, friluftsliv and orienteering as learning focus. The majority of the respondents believe that the burden alongside with the teaching activity has increased substantially, mainly through the increased demand and need for documentation.  New approaches are used to meet documentation requirements, but time is not experienced to be enough. The new grading scale is perceived as fairer and easier to apply. A consequence noted is that it appears to be more difficult to achieve the highest grade. Conclusion Respondents perceive their teaching role in the subject PEH as clearer on the transformation arena. The teaching has also become more formative in character on the realization arena with the implementation of Lgr 11 compared to Lpo 94. The workload has increased in the form of surplus labor of the documentation required after the implementation of Lgr 11. This is an important frame factor when considering substainability of the school reform and its’ influence of the PEH-teacher role.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden som kan utläsas i fyra skönlitterära läromedel för mellanstadiet samt hur dessa värden överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. För att uppfylla syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka värden relaterade till demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö kan urskiljas i undersökta läromedels historia? Hur stämmer de värden som går att utläsa i de undersökta läromedlen överens med den värdegrund som framhålls i Lgr 11? Dessa besvaras med hjälp av litteraturanalys som metod. Resultatet kopplas till Lgr 11 samt relevant litteratur rörande värdegrund, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, mångkulturalism samt respekt för vår gemensamma miljö. I resultatet framkommer det att de värden som kan utläsas i de undersökta läromedlen i flera avseenden inte överensstämmer med den värdegrund som framhålls i Lgr 11. Därför bör sådana läromedel bearbetas genom reflektion och diskussion rörande värden och värdegrund av lärare och elever.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv. Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor. Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring. I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod. Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.

<p>Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.</p><p>Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.</p><p>Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor.</p><p>Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring.</p><p>I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod.</p><p>Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.</p>

Syftet med följande kvalitativa studie är att med hjälp av intervjuer undersöka lärares arbete med och tankar om skolans värdegrund när det kommer till demokrati, fostran, ett mångkulturellt samhälle och jämlikhet. Frågeställningarna inkluderar även en avsikt att studera hur undervisningen går till, om denna enbart är planerad eller om de intervjuade lärarna vittnar om icke planerade lärsituationer. Metoden som används är semistrukturella intervjuer som sammanställs, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action på resultatet. Även Colnerud och Thornbergs begrepp värdepedagogik används i analysen av empirin, samt Thornbergs definition av explicit och implicit värdepedagogik. Resultatet visar att lärare använder sig av planerad undervisning men att icke planerade lärsituationer spelar en betydande roll. Den förra kan bestå av speciella lektioner vikta för värdegrundsarbete eller ämneslärares arbete med att välja material för att främja diskussioner om värdegrundsfrågor. Den senare består av lärares attityder, deras vilja att förmedla vikten av respekt och en vilja av att via sin person förmedla de värderingar som skolan står för. Slutsatsen av studien visar att lärare både med explicita och implicita värdegrundspedagogiker kan bidra till elevers omedelbara och fördjupade erfarenheter av sin utbildning men att den implicita värdegrundspedagogiken har större effekt för elevers erfarenheter än den explicita, även om det är den explicita som beskrivs och synliggörs av skolor. Inte förrän dagens elever är integrerade i samhället som vuxna kommer ett resultat att kunna mätas av lärares värdegrundsarbete.

No description available.

The purpose of this study is to increase the understanding of which attitudes teachers in the Swedish school subject sloyd have to the revision of the curriculum and in which way the revision can reform the practical teaching in the classroom. The study deals whit questions about what sloyd teachers regard as the most important aim with the education, how they use the curriculum when they choose witch material they use as knowledge in their classroom and which practical consequences the revision of the curriculum will have in their teaching. The survey was performed through phone interviews with four sloyd teachers. Sloyd is a subject that consists primarily on doing, creating and developing handiness. The sloyd teachers had a close connection to the curriculum when they constituted their teaching and used the curriculum as a foundation of the teaching. Their most important aim with their teaching varied among the informants and consisted of pupils’ happiness and creativity as well as their belief in their own capability. The revision of the curriculum raises questions about teachers’ own space when the formulate their teaching. The teachers in the study opine that their own teaching will not have to change immense as the aim of the subject still is quite unchanged, but they will have to do some smaller changes to adapt to the reversion if it goes through legal binding.