Syftet med uppsatsen är att bvelysa handläggning och dokumentation av ansökningar om särskilt boende enligt LSS och genomförandeplaner för insatsen samt att se hur dessa dokument avspeglar personernas livssituation. Elva utredningar om ansökan om särskilt boende enligt LSS och fem genomförandeplaner har undersökts i en kommun i Sverige. Datamaterialet är från åren 2007 till 2011. Materialet har studerats med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Studien visade att utredningarna har blivit mer utförliga med tiden. I de senare fanns mer omfattande beskrivningar om personerna. Anledningen till ansökan var att man nyligen insjuknat, skulle flytta från föräldrahemmet eller att en tidigare insats inte hade fungerat. Samtliga i studien saknade lönearbete, däremot hade majoriteten behållning av någon form av daglig verksamhet. Många i studien hade haft en svår livssituation under barndomen och i vuxen ålder. Den målsättning som de flesta hade var att på olika sätt nå ökad självständighet i livet. Vissa personer som varit isolerade eller haft en inaktiv fritid fick efter att de fått särskilt boende en mer aktiv och social fritid. Med insatsen särskilt boende enlig LSS gick det att se att personerna fick ett bättre stöd som var bättre anpassat efter deras behov. Stödet ges dock inom en organisatorisk ram som delvis styr den enskildas vardag.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket. Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor. Resultatet visar också att arbetet innebär en risk för ohälsa hos de personliga assistenterna bland annat på grund av avsaknaden av socialt stöd i sitt arbete.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen.   Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram. Enkäten skickades till en LSS-handläggare i varje svensk kommun.   Det är vanligare att stora kommuner har en plan för att möta praxisförändringen. Det finns regionala skillnader främst mellan vilka insatser som man får om man kommer under tjugo timmar grundläggande behov och därmed inte har rätt till assistansersättning enligt LASS. Bor man i Norrland är det något vanligare att man får hemtjänst än om man bor i södra Sverige. Det är även vanligare med hemtjänst som insats om man bor i en vänsterstyrd kommun.   De kommuner som anser att praxisförändringen medför högre kostnader för brukaren är ofta de kommuner som i högre grad använder sig av hemtjänst istället för kommunalt finansierad personlig assistans.  Det finns även skillnader i hur många timmar grundläggande behov som en brukare anses behöva komma upp i för att vara berättigad personlig assistans finansierad av kommunen. Kommunernas bedömning skiljer sig angående om man får behålla sina assistenter efter att ha blivit av med ersättningen från LASS. En tredjedel anger att det är ovanligt eller omöjligt att en brukare kan behålla sina assistenter. I kommuner med vänsterstyre är det vanligare att rätten att behålla sin personal är en självklarhet. / In the year 2009, a verdict from the Supreme administrative court concerning personal assistance came into being. The verdict contributed to a more restrictive attitude concerning the food situation as a basic need in decisions concerning the right to personal assistance. The verdict resulted in more people than before lost their right to assistance according to lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS), and had to use the help offered from the municipality. This survey’s aim is to investigate how Swedish municipalities and municipal district administrations handle the outcomes of the change in praxis.    This essay is based on a quantitative survey. The enquiry was carried out using a web based survey program. The survey was sent to one official working with LSS-handling in each Swedish municipality.   It is more common that big municipalities have a plan for the change in praxis. Further more, our results have shown that there are regional differences. The differences are mostly shown in what type of interventions that are offered to the people who do not reach the twenty hours limit for their basic needs, and therefore do not have the right to assistance allowance according to LASS. It is more common to be offered home care services in Norrland than it is in southern Sweden. Municipalities with a left wing government also seem to offer home care services to a greater extent.   Municipalities who claim that the change in praxis contribute to greater costs for the user more often use home care services instead of municipally financed assistance services. There are also differences in how many hours of basic needs the user needs to be calculated for in order to qualify for personal assistance offered by the municipality. The municipalities assess differently concerning the right to keep the personal assistants when the allowance from LASS is lost. One third claims that it is unusual or impossible to keep the assistants. It is more common that keeping the assistants is given and obvious in municipalities ruled by a left wing government.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar hur LSS-verksamheter arbetar för att hjälpa individer med autism att kommunicera och att bli så självständiga som möjligt. Inom LSS-verksamheter använder sig personal av olika hjälpmedel som är individuellt utvalda efter varje brukare. Hjälpmedlen hjälper individer med autism att få sin röst hörd och kommunicera med personal samt med andra människor i sin omgivning, vilket kan leda till individens självständighet. / The aim of our study is to examine how the personnel within the activities for the Swedish law about act on support and service for certain disabled (LSS) is working to develop communication in individuals with autism spectrum disorder (ASD). We have chosen to examine how managers within the LSS perceive that their personnel are working to individuals with autism to develop their communication skills. We have conducted a qualitative interview study of six respondents who are managers of various LSS-activities in four municipalities in the middle of Sweden. We have analyzed the collected material in relation to the study's theoretical ground, communication theory and empowerment. The result of the study was also analyzed regarding previous research. Our results demonstrate how LSS-activities are committed to helping individuals with autism to communicate and to become as independent as possible. LSS-activities personnel use different tools that are individually selected for each individual. These assistive technologies help individuals with autism to have their voice heard and communicate with personnel and with other people in their environment, who give opportunity to the independence of the individual.

The aim of this licentiate thesis is to investigate how self-determination for users with intellectual disabilities is experienced and described by users themselves, as well as by the personnel working within group homes and personal assistance regulated by the LSS. The essential meaning of self-determination is “the right to decide for oneself”. In international research, the term self-determination is used in the sense of being able to make choices regarding one’s life without undesired external influence or interference. The personnel have a central role in enabling and implementing the intentions of the LSS, a role which in this thesis is primarily focused on support for users in exercising self-determination. This thesis therefore comprises two sub-studies, one that focuses on the users´ experiences of self-determination and their reflections on it, and one that examines the personnel´s view of and attitude to the users´ selfdetermination. The study has a qualitative approach that is based on people´s everyday lives and places the individual at the center. Taken together, the sub-studies provide two distinct perspectives derived from the primary sources, which can contribute knowledge about the everyday reality of users´ self-determination. Two theoretical approaches were used to illustrate the users´ path to selfdetermination. One approach is based on the salutogenic view and the theory of sense of Coherence, whereas the other focuses on the perspective of power and selfdetermination, i.e. empowerment. This study shows that both users and staff identify self-determination as an important factor for users´ well-being. In an in-depth analysis, both possibilities and limitations for this self-determination are revealed. The study also shows that if the contact between users and personnel is characterized by a salutogenic approach based on the theory of sense of Coherence, the users are strengthened in their empowerment process. By gaining empowerment, the users ´ path towards self-determination in their daily life situation is facilitated. It became clear that the personnel are sometimes faced with a dilemma when this salutogenic approach is challenged. Examples of such situations are when the personnel´s responsibility for the care conflicts with the users´ self-determination, or when a third party, such as trustees or parents, has views that go against the user´s wishes. In a group home, rules and routines may also obstruct individually designed salutogenic support.

Tidigare i Sverige sattes barn med funktionsnedsättning på instution, i dagens samhälle förväntas föräldrar själva stå för för det omfattande föräldraansvaret för de lågfungerande barnen. Det saknas kunskap om hur familjesituationerna ser ut hos målgruppen. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstens insatster enligt LSS till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning upplevs av föräldrarna. Med socialtjänstens insatser avser korttidsvistelse, personlig assistans och ledsagare. Frågeställningarna var hur målgruppen upplever stödet och de LSS-insatser de beviljas av socialtjänsten. Vidare frågeställning var hur föräldrarna uppfattar bemötandet från myndigheter samt hur deras livs- och familjesituation påverkas. Metoden var kvalitativ och nio föräldrar till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning intervjuades. Studien genomfördes utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med utgångspunkt i teorierna stigma, resilience och coping. De fyra teman var "att leva med ett barn med grav funktionsnedsättning", "stöd och insatser", "myndigheters bemötande", "det bristande södets inverkan". Studiens resultat visade att föräldrar är nöjda med socialtjänstens insats i from av korttidsvistelse men upplever att personlig assistans inte fungerar lika bra och kräver mer organisering. Vidare framkom att vägen till att få stöd har varit lång och påfrestande. Att leva med ett svårt funktionsnedsatt barn medför påfrestningar och föräldrarna är slutkörda. Studien visade att det finns brister i LSS-handläggares kunskaper om hur den här gruppens livs- och familjesituation faktiska behov ser ut. Av studiens resultat framkom att samhällets stöd är otillräckligt.

Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet. Samtliga informanter upplever att brukare idag har stort inflytande och stort självbestämmande över det som rör deras måltider. Avseende handlingsutrymme upplever informanterna att det finns ett organisatoriskt ramverk att följa, samtidigt som det finns utrymme för att gå in mer självständigt i arbetet och fatta egna beslut. Personalen skapar sig handlingsutrymme om organisationens styrsystem inte är tillräckligt anpassade för verksamheten. Vi kan konstatera att resultaten i denna studie till stor del samstämmer med tidigare gjord forskning, men att studien samtidigt innehåller nya element inför framtida forskning.Nyckelord: delaktighet, funktionsnedsättning, inflytande, LSS, måltider, självbestämmande. / The purpose of this study is to illustrate how social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments experience these persons ability for self-determination and influence regarding meal situations. The purpose is broken down into two main questions, firstly how social workers experience the functional impaired possibilities for influence in meal situations. Secondly, what kind of discretion does the social worker have within the organisation, regarding these clients’ meal situations. The empirical material consists of six interviews with six social workers, working in two different communities in Sweden. The result shows that a lot has happened in positive direction concerning the functional impaired possibilities for self-determination, especially since the deinstitutionalization in the 1980’s. All informants perceive that functional impaired today have great influence and great autonomy related to their meals. The informants experience that there is an organizational framework to follow, while there is room to be independent at work and to make their own decisions. The staff creates the discretion if the organization's management system is not sufficiently tailored to the business. We can conclude that the results of this study mostly is in alignment with previous research done, but the study also includes new elements for future research.Keywords: autonomy, disability, discretion, influence, LSS, meals, participation, self-determination.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat. Resultatet avslöjar även vissa aspekter av hur de boende kan motverka personalens påverkan. De boende kan exempelvis undvika att äta upp grönsaker som personal lagt upp på tallriken. Även om personalen belyser de boendes självbestämmanderätt som något självklart framgår en annan tolkning utifrån deras beskrivningar av hur stödet utformas. En diskussion förs bland annat om ett paternalistiskt förhållningssätt där personalen, som expert, beslutar eller påverkar till önskvärda beslut. Slutsatsen är att personalen explicit påtalar de boendes självbestämmanderätt och delaktighet men att det i beskrivningar av hur stödet utformas ofta framkommer paternalistisk omsorg där personalen till stor del påverkar och bestämmer. / The purpose of this study is to examine how the personnel, who are the caregivers, create a support plan for disabled people in a special type of group housing. To be exact, the examination focuses on four different activities related to food. These are projection, purchasing, cooking and eating. The empirical material was gathered by doing qualitative interviews with the personnel and, apart from the activities related to food, focus was also given to the disabled people’s participation and right to make decisions by themselves. The result of the study was that the relationship between the disabled people and the personnel is complex because their right to make decisions by themselves is not always compatible with good care. The personnel express different ways of influencing the disabled people to eat healthier and to try a variety of dishes. The result also reveals some ways that the disabled people can escape the influences of the personnel, for example by refusing to eat the vegetables that the personnel put on their plate. The conclusion of the study shows that the personnel often talk about the disabled people’s right to decide for themselves. But descriptions of how the help is formed shows that it is the personnel that often decides and influence the disabled persons to make certain choices.

The purpose of this study was to find out how special needs users ' autonomy and influence in their daily routines is described by their assistants. What interpretations of the concepts of self-determination and influence on special needs users' daily routines emerge from the assistants statements and what conditions can be seen? To reach a conclusion, focus group as a method was used. The focus group met twice to discuss this topic. The diamond method was used as stimulus material to support the discussion in the focus group. In the study it was possible to use empirical material from care service under study that was then interpreted using hermeneutic theory. The analysis and results section was divided into two main themes and related sub themes. What emerged from the study was that the approach assistants had when they met the special needs users´ in his or her daily routines affected the possibilities for the special needs users´ self-determination and influence in their daily lives. Participants in the focus group agreed upon that self-determination was to be involved in the decisions made about the special needs users´ own lives. The factor affecting the outcomes regarding the special needs users´ self-determination and influence was the availability of supportive equipment was also an aspect that was emphasized. Lewin's interpretation of LSS values was used as the theoretical basis of this paper. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur brukarnas självbestämmande och inflytande i sina vardagsrutiner gestaltar sig i assistenternas beskrivningar. Vilka tolkningar av begreppen självbestämmande och inflytande i brukarnas vardagsrutiner framkommer ur assistenternas utsagor och vilka förutsättningar framgår? För att ta reda på detta har fokusgrupp använts. Fokusgruppen träffades två gånger för att diskutera detta ämne. Diamantmetoden användes som stimulusmaterial som stöd till diskussionen i fokusgruppen. Genom att jag använde mig av denna metod i studien fick jag tillgång till ett empiriskt material som sedan tolkades med hjälp av den hermeneutiska spiralen. I analys- och resultatdelen delades materialet in i två huvudteman med tillhörande underteman. Det som framkom i studien var bland annat att det förhållningssätt assistenterna hade när de mötte brukaren i dennes vardagsrutiner påverkade möjligheterna för brukarnas självbestämmande och inflytande i deras vardag. Deltagarna i fokusgruppen var överens om att självbestämmande var att vara delaktig i de beslut som togs kring den egna vardagen. Det som kunde underlätta för brukarnas självbestämmande och inflytande var tillgången till anpassade hjälpmedel var också en aspekt som betonades. Lewins tolkning av LSS värdegrund har använts som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats.

The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.