The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think?  This study springs out of that curiosity. The purpose is to get hold of the dreams and ideas about the future that young people with intellectual disabilities have. How are the dreams and ideas affected by the idea of the disability in the society as a large and by the youngsters themselves? In analysing the ideas and dreams the young men and women present the different models of disabilities and theories about role taking and identity has been used.  The result shows that the dreams and ideas both are similar and different to these of young people without intellectual disabilities. The goals are often the same though the means to get there differ. The participants in this study describe their disability as an advantage that will give them privileges making it easier to enter an adult lift.

The purpose of this essay is to study how parents of children with disabilities young people make their choice of support and service LSS. The study takes its lead from questions designed to determine which interventions parents use for their children. What parents think about today's choice and if satisfactory, or if they have other wishes. It is also about how parents experience the freedom of choice and participation in the selection of interventions. Furthermore how the parent discuss the topic of choice from childhood and parental perspective. The study is based on a qualitative method and four interviews were conducted with six parents with disabled children. The study shows that most parents are pleased with today’s services offerings. Many people use different types of interventions that short-term accommodation and /or personal assistance. Others believe that their involvement is important to the disabled person, because they can influence the selection of the service personnel and help with the scheduling efforts. Most parents justify they choice of actions for their children’s sake, while others sometimes take in consideration the parents comfort in order to get some relief and allows them to cope with taking care of their children over the long run.

An LSS officer’s activities are governed by laws and regulations and it has great power in influencing the individual's situation when reweaving its case. Officer’s actions have effects on the applicant and it can use its power and not look after the individual's best. Its interest can lie in community and his own position. This study deals with the officers’ ways to assess and officers in it are working for two different municipalities in Sweden. The purpose of this study is to determine if the assessment of the right to personal assistance is consistent with what the law stipulates. The intention is to find out whether it differs between different officers, that is, if the various municipalities relate to the same principles. If municipalities do not consider the same premises, there is a risk that the individual does not get the help that it needs. For this topic I used a vignette study, which aims to find out how people are reviewing different situations. Informants may have access to one or more hypothetical situation and were asked to answer questions and talk about how they appreciate the situation. In this study, the different municipalities gave different rulings.

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.  Materialet är hämtat från 13 platsannonser som fanns publicerade på arbetsförmedlingens hemsida under oktober månad 2011. Uppsatsen speglar även utgångspunkten som innebär att personlig assistans är en rättighet. Innehållet i annonserna är tolkat utifrån Ervin Goffmans begrepp främre och bakre region samt Michel Foucaults relationella maktbegrepp. I uppsatsen innebär det att fokuset främst har varit kring den bakre regionen då en stor del av arbetet för en personlig assistent berör aktiviteter som placeras i den bakre regionen.  Slutsatsen i uppsatsen är att förstå brukarens roll i annonserna så måste man förstå assistentens roll. Brukare och assistent är intimt förknippade i annonserna. Brukarens hjälpbehov beskrivs utifrån assistentens egenskaper. Det innebär att det är genom att läsa och förstå egenskaperna hos den tilltänkte assistenten så får man en bild av brukarens behov och personlighet. En annan slutsats är att platsannonsens syfte är att sälja brukaren som en trevlig arbetsgivare till den arbetssökande. Därför är bolagen noga med att framhäva de positiva sidorna hos brukaren så att den skall framstå som en attraktiv arbetsgivare. Med denna uppsats ämnar jag att fördjupa kunskapen kring hur personlig assistans presenteras i platsannonser samt att analysera utformningen och innehållet i annonserna.

<p>Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously.</p><p>The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants.</p><p>The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance.</p><p>Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened.</p><p>Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative.</p><p>The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.</p>

This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994. The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there. The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets. The staff needs education regarding disability, communication and LSS to reach the intentions of LSS.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet. Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan. Ytterligare en svårighet utgörs av utebliven implementering av förändringsarbetet på lokalnivå. Den nivå där brukaren möter myndigheten. Relationen mellan stat och individ är också viktig ur ett kommunikationshänseende. I relationen mellan stat och individ finns ett maktperspektiv, moraliska perspektiv och hur stat och individ samverkar. Syftet med denna studie är att belysa hur myndighetskontakter kommer till uttryck och hur de upplevs av brukare, utifrån ett givet och enskilt ärende, och att analysera myndigheternas kommunikation, samordning och myndighetsutövning som ideal och verklighet med hjälp av några olika teoretiska perspektiv, såsom verksamhetsteorietiskt perspektiv, expanderat lärande samt kunskap och maktrelation. Studiens tillvägagångssätt har bestått av två delar: innehållsanalys av myndighetsdokument följt av djupintervjuer utifrån analyserade texter. Urvalet har varit kedjeurval. Resultatet beskriver sjukförsäkringens, Arbetsförmedlingens och LSS-lagens framväxt, funktion och syfte. Därefter redovisas informanternas upplevelse av myndighetskontakter. Ofta uttrycks det en upplevelse av utmattningsteknik och krångel i kommunikationssituationerna och att informanterna lotsas fram och tillbaka mellan olika lokalkontor. Resultatet visar att det i styrdokumenten framgår att myndigheterna har ett uppdrag att samverka kring en individ och att samordna kommunikationen. Informanterna upplever däremot en brist på samverkan mellan myndigheterna. Myndigheterna når, enligt resultatet, inte upp till sina satta verksamhetsmål beträffande samverkan med de arbetssätt de har i dag beträffande kommunikation och samordning. Diagnosen och läkarintyget spelar även de en viktig roll för efterföljande kommunikation med myndigheterna. Slutsatsen blir att en förändring i ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten skulle förbättra kommunikationen mellan brukare och myndigheterna. Förändringen skulle troligen också leda till förbättringar på ett samhällsekonomiskt plan såväl som på ett psykosocialt plan för brukarna. Förändringen kan också leda fram till ett individinriktat arbetssätt inom Arbetsförmedlingen som kan leda till ökad trygghet och självständighet för brukaren.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation. Resultatet tyder på att det svenska systemet kring personlig assistans är komplicerat. Det kan hjälpa invandrare att ta tillvara sina rättigheter, men kan även riskera att exkludera dem från samhället, exempelvis på grund av anhöriganställningar som kan leda till exkludering från den reguljära arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to investigate the experience regarding the situation of immigrant parents to disabled children with personal assistance in Sweden. This study is based on a qualitative method in which interviews have been carried out with parents, administrators of the act on support and service to certain impaired persons (LSS) and representatives of personal assistance providers. This study also aims to investigate the experiences of the Swedish welfare system, by examining different perspectives regarding disability, the encounter with authorities, the consequences of personal assistance and the role of personal assistance providers. The data obtained by the interviews have been analyzed by using an intersectional method and theoretical concepts of social exclusion and inclusion. The results show that immigrant parents experience more difficulties in obtaining the social support that they are entitled to, because of language barriers and insufficient knowledge about the welfare system. The study also shows that immigrant parents to disabled children risk an increased vulnerability in society, in which the vulnerabilities of being an immigrant but also being a parent to a disabled child, strengthen each other and increase the complexity of their situation. The result suggests that the system regarding personal assistance is complicated. On one hand the system can help parents to obtain help for their children but on the other hand creates a risk of excluding them from society, for example by having family members to care for their children which can lead towards exclusion from the regular labour market.

Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa möjliga skillnader i synen på de behov äldre med intellektuell funktionsnedsättning som bor på grupp- och serviceboende enligt LSS upplever sig ha, kontra det stöd boendet erbjuder. Då denna målgrupp lever allt längre ställer detta högre krav på vård- och omsorg och dess personal. Kommunen som har det yttersta ansvaret för att se till att stöd enligt LSS erbjuds och utförs enligt bestämmelserna i lagen har även ett stort inflytande över villkoren för hur behovet av stöd och vård tillgodoses. Denna studie är kvalitativ och baserad på en fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats från elva informanter genom intervjuer: Sex av informanterna är äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på grupp- och servicebostad och resterande fem är personal som arbetar med denna målgrupp. Resultatet visar att trygghet och självbestämmande är avhängigt personalens bemötande och att självbestämmande är hos många stödanvändare synonymt med frihet. Vidare observeras att hög ålder inte är ett hinder för aktiviteter hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sammanfattningsvis visar resultaten att för personalen är stödanvändarnas behov och önskemål grundläggande för verksamheten, vilket kan härledas till stödanvändarnas uttryckta nöjdhet med personalen och boendet. En del svagheter identifieras och förslag på hur dessa kan hanteras ges.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur funktionshindradepersonersrättigheter enligt SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) befästs eller eventuellt urholkas inom ramen för beslut som fattasinom offentlig förvaltning. Det empiriska materialet i denna studie bestod av tolv rättsfall från förvaltningsrätten. En kvalitativ abduktiv ansats användes, där en socialkonstruktionistisk grundsyn och Nancy Frasers kritiska perspektiv på kampen om behoven i ett senkapitalistiskt välfärdssamhälle utgjorde förståelseramen genom analysprocessen, vilken utgjordes av en kombination av kritisk diskursanalys och tematisk analysprocess. Detta tillvägagångssättbedömdes användbart för attidentifiera diskurser som kom till uttryck genom resonemangen förda kring innebörden av begreppet “goda levnadsvillkor”, vilket var centralt för undersökningen.Forskningsansatsen möjliggjorde även ett synliggörande avojämlika sociala maktrelationer och maktordningar som kan anses framträda inom LSS domar. Genom att relatera undersökningensfynd till tidigare forskning kring problemområdet har fynden kunnattolkas och förståsur ett större sammanhangoch på så sätt har rimliga slutsatser kunnat dras utifrån frågeställningen. Resultatet av studienhar formulerats genom följande diskurser: diskursen om definitionen och tolkningen av behoven, diskursen om behovet av social gemenskap och att “komma ut i samhället”, fritidsaktivitetsdiskurs &amp; normal livsföringsdiskurs, juridisk diskurs, anhörig-och familjediskurs, samt diskursen om frigörelse, självständighet och normal livsföring.Dessa diskurser anses vara möjliga tolkningar avstudiensempiri samt möjliga exempel på vad en större forskning som omfattar ett större material skulle kunna komma fram till.Undersökningen har lett till ett konstaterande om att ett grundläggande antagande hos beslutsfattare tycks vara att LSS ska tolkas restriktivt. I denna studie relateras denna restriktiva tillämpning till en nyliberalistisk politisk syn vilken anses gradvis ha bidragit till att konstruera om politikers och beslutsfattares förståelse av syftet med LSS åt det restriktiva hållet, vilket kan anses urholka det ursprungliga syftet med LSS, som det beskrevs då lagen först infördes.