Att utveckla atleter bygger på förmågan att som ledare kunna skapa goda relationer till sina atleter. En viktig del i att skapa goda relationer handlar om att kunna individanpassa sitt bemötande, beroende på den enskilda individens behov. Syftet var att studera sambandet mellan föredraget ledarskapsbeteende och personlighet, kön, ålder samt typ av idrott (lag- och individuell idrott). Idrottare N=113, 25st män och 88st kvinnor svarade på en online-enkät innehållande demografisk information, Leadership Scale for Sports och NEO Five-factor Inventory. Personlighetsegenskapen Trevlighet hade positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och negativt samband med Positiv Feedback, Demokratiskt- samt Socialt stödjande ledarskapsbeteende. Neuroticism hade ett positivt samband med Autokratiskt ledarskapsbeteende och Extroversion hade ett negativt samband med Instruerande ledarskapsbeteende. Kvinnor föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än män och män föredrar Demokratiskt ledarskapsbeteende mer än kvinnor. Äldre personer föredrar Socialt stödjande ledarskapsbeteende mer än yngre. I föreliggande studie finns inget entydigt resultat eller distinkt samband mellan flera individuella faktorer, som pekar på att någon av de fem olika ledarskapsdimensionerna skulle vara mer föredraget framför de andra. De individuella faktorerna kan förklara vissa behov hos atleter, men dess betydelse behöver först identifieras av både atleten själv och ledaren, för att därefter kunna tillämpa ett passande beteende. / Developing athletes is based on the ability as a leader to create good relationships with their athletes.!An important part of creating good relationships is about being able to adapt one's attitude to the individual, depending on the individual's needs. The objective of the study was to examine the relationship between preferred leadership behaviour and personality, gender, age and type of sport (team and individual sport). Athletes N=113, 25 men and 88 females answered an online-survey containing demographic information, Leadership Scale for Sports and NEO Five-factor Inventory. Agreeableness had a positive correlation with Autocratic leadership and a negative correlation with Positive Feedback, Democratic leadership and Social support. Neuroticism had a positive correlation with Autocratic leadership and Extroversion had a negative correlation with Instructive Leadership. Women prefer Social support more than men and men prefer Democratic leadership more than women. Older people prefer Social support more than younger people. In the present study, there is no unambiguous result or distinct relationship between several individual factors, which indicates that one of the five different leadership dimensions would be more preferred over the others. The individual factors may explain certain needs of athletes, but their meaning must first be identified by both the athlete and the leader, in order to apply an appropriate behavior.

Syftet med studien är att undersöka personalens upplevelser av att möjliggöra brukarinflytande på verksamhetsnivå inom LSS. Inflytande på verksamhetsnivå innebär att kunna påverka beslut som verksamheten handhar med. Områden som studien har sitt fokus på är aktiviteter som genomförs på fritiden och att förändra lokaler på boendet. Det som arbetet kommer att belysa är hur personalen arbetar för att ge brukaren inflytande, samt vilka svårigheter och begränsningar personalen upplever med att tillgodose brukarens önskemål om aktiviteter och lokalanpassning. I resultatet av denna studie framgår det att svårigheter som bristande engagemang påverkar personalens möjligheter med att uppnå brukarinflytande. Det framgår även i resultatet att personalen upplever sitt handlingsutrymme begränsat med att tillgodose brukarens önskemål. De element som utgör en begränsning i personalens handlingsutrymme är främst brukarnas ekonomi, bemanning och arbetsschemat. / The purpose of the study is to investigate the staff’s experiences of enabling user influence at the organizational level within LSS. Influence at the organizational level means being able to affect decisions that the o handles. Areas that the study focuses on are activities that are implemented in leisure time and changing premises at the accommodation. What the work will emphasize on is how the staff works to give the user influence, and what difficulties and limitations the staff experience in satisfying the user’s desires for activities and local adaptation. The results of this study show that difficulties such as lack of commitment affect the staff’s opportunities to achieve user influence. It also appears from the results that the staff experience their room for maneuver limited in satisfying the user’s desires. The elements that constitute a limitation in the staff’s room for maneuver are mainly the users’ finances, staffing and work schedule.

Följande studie genomfördes på uppdrag av Vård- och omsorgsförvaltningen i en av Sveriges större kommuner. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur högfungerande deltagare på daglig verksamhet upplever insatsen i förhållande till sina behov och önskemål. Studien tog avstamp i Antonovskys salutogena modell och de tre bärande begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt en teori om alienation. Totalt genomfördes elva semistrukturerade djupintervjuer, varav åtta med deltagare på sju olika dagliga verksamheter, två med arbetshandledare och en med en arbetslivskonsulent på daglig verksamhet. Samtliga intervjuer transkriberades och var föremål för en tematisk analys. Resultatet utmynnade i fyra teman: Det fysiska och sociala rummet, Den aktiva deltagaren, Hur arbetslinjen kommer till uttryck och Sysselsättning med ett syfte. Resultatet visar att det finns behov av tätare uppföljning och ansträngningar för att främja progression i utveckling samt uppmärksamma deltagarnas mål. Att få inflytande över jobbets uppgifter och utformning lyfts fram som framgångsfaktorer för nöjdhet med insatsen, såväl som goda relationer med jobbarkompisar och arbetshandledare. Arbetsmiljöproblem såsom stress och hög ljudnivå observeras som skäl till missnöje. Studien har identifierat flera utvecklingsområden vad gäller det praktiska arbetet med insatsens måluppfyllelse. Dessa är utökade möjligheter att utforska nya jobb genom praktik och samarbete mellan dagliga verksamheter samt tätare kontakt med myndigheten. Avslutningsvis ser vi behov av forskning på nationell nivå samt med deltagare som huvudsakligen kommunicerar på annat sätt än verbalt. Det vore även relevant att närmare undersöka om och hur målet med daglig verksamhet som arbetshabiliterande insats eftersträvas för samtliga deltagare.

This thesis is a qualitative study based on six interviews with professionals in different disability functions within The Swedish Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS). The purpose of this study is to see how the functions within LSS work with sexuality and to what extent the staff at the facilities have the opportunity to support the users in their sexuality and intimate relationships. Two out of the interviewees have high positions and supervise a number of different facilities, the other four are staff at functions including group homes, short-term homes such as summer camps, and centers that offer daytime activities. The idea behind this study comes from LSS-act and the fact that it does not state anything regarding sexuality, however, the law does say that a person with disabilities has the right to the amount of care and support needed to attain good living conditions. LSS also states that the individual has the right self-determination and the right to live like everyone else. The study analyzes the factors that the law states through Foucault’s theories about power dynamics and normalization, with the purpose of ascertaining what it looks like in practice, with a focus on sexuality.  The empirical material indicates that there is an effort within some LSS-facilities to work with questions concerning the users sexuality. Despite the effort, sexuality is not a priority topic for the vast majority of the facilities. The interviewees admit that sexuality should be a more discussed subject and explain that there are many obstacles that make it difficult to handle these types of matters. / Denna uppsats är en kvalitativ studie baserad på sex intervjuer med yrkesverksamma inom LSS med syftet att undersöka hur olika svenska gruppboenden, dagliga verksamheter och korttidsvisstelser, arbetar kring sexualitet och i vilken utsträckning personalen på verksamheterna har möjlighet att stödja brukarna i deras sexualitet och intima relationer. Två av intervjupersonerna är chefer på funktionsstödsförvaltningen och fyra är medarbetare på gruppboende, korttidsvistelse samt daglig verksamhet. Ideen med studien grundar sig i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte nämner någonting kring sexualitet men som formulerar att personer med funktionsnedsättning ska få det stöd som behövs för att uppnå goda levnadsvillkor. LSS säger också att de individer som lagen berör har rätt till självbestämmande och att leva som alla andra. Vi undersöker hur de saker som lagen stadgar fungerar i praktiken med ett fokus på sexualitet. Genom bland annat Foucaults teorier om normalisering samt maktstrukturer undersöker vi potentiella orsaker till synen på personer med funktionsnedsättningars sexualitet. Vi vill ta reda på om det finns några riktlinjer kring hur personalen på LSS-verksamheter ska jobba med frågan och hur den generella inställningen ser ut bland de anställda.   Det insamlade empiriska materialet pekar på att det finns en satsning inom några LSS-verksamheter att arbeta med frågor som berör brukarens sexualitet. Trots satsningen är sexualitet inte ett prioriterat ämne för den stora majoriteten av verksamheterna. De intervjuade personerna medger att sexualiteten bör behandlas mer omfattande och aktivt och förklarar att det finns många hinder som gör det svårt att arbeta med denna typ av frågor. / Sammanfattning på lätt svenska: Den här uppsatsen är baserad på sex intervjuer med personalen som jobbar med personer med intellektuell funktionsnedsättning på olika LSS-verksamheter, så som gruppboende, korttidsvistelse och daglig verksamhet. LSS-lagens mål är att se till att alla personer med funktionsnedsättning får det stöd och de resurser som de behöver för att kunna leva som alla andra.  LSS-lagen beskriver vilken hjälp en person ska få för att kunna ha ett gott liv och för att kunna leva som alla andra. Lagen säger inget om sex och sexualitet.  I uppsatsen tar vi reda på hur LSS-personalen kan hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning med sådant som handlar om sexualitet.   De personer som vi har pratat med tycker att man behöver prata mer om sex så att alla personer med intellektuella funktionsnedsättningar vet vad de har för rättigheter.

I detta examensarbete kommer en fördjupning ske i den psykosociala arbetsmiljön på LSS-boende. Som rubriken nämner är huvudfokuset hur attityder påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivarverket (2015) tar upp att förhållanden mel-lan individen och den sociala arbetsmiljön kallas för psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön handlar om allt ifrån hur vi trivs med våra kollegor, hur meningsfullt vi upplever vårt arbete och våra arbetsuppgifter, hur stort inflytande som finns över vår situation och vilka möjligheter som finns till personlig utveckl-ing. Den psykosociala arbetsmiljön innefattar i stort sett allt som har med den psy-kiska hälsan på arbetsplatsen att göra. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till personlig utveckling och psykisk hälsa och styrs av exempelvis ar-betets innehåll, arbetsorganisationen och upplägg. Andra faktorer som har betydelse när det kommer till den psykosociala arbetsmiljön är känslan av att vistas i ett sam-manhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och har kontroll över sin arbetssituation (Arbetsgivarverket 2015).Psykisk ohälsa är en av samhällets vanligaste orsaker till långtidssjukskrivningar och har uppmärksammats vara en av den svenska välfärdsstatens största utmaningar (SOU 2002:5; Prop. 2007/08:110; OECD 2013). Sjukskrivningar på grund av psy-kisk ohälsa har stigit i alla åldersgrupper men är högst för personer i åldersgruppen 30 - 39 år, särskilt bland föräldrar med barn i åldrarna 3 - 12 år (Socialförsäkrings-rapport 2014:17). Det handlar framför allt om yrken inom skola, vård och omsorg, som är kvinnodominerade yrkesområden (Socialförsäkringsrapport 2014:17).Stress är också något som läsaren kommer få möjlighet att fördjupa sig inom. Enligt Arbetsgivarverket (2015) är stress nära sammankopplat med en dålig psykosocial arbetsmiljö vilket också är en anledning att stress kommer vara en del av arbetet. Av ovanstående anledningar vill jag med detta examensarbete fördjupa perspektiv på personalens erfarenhet om vad som påverkar den psykosociala arbetsmiljön po-sitivt eller negativt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar biståndshandläggare inom LSS kan se med utveckling av digitalisering inom socialt arbete, och mer specifikt när det gäller handläggning av ärenden med stöd av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) [LSS]. Under det senaste decenniet har det digitaliserade samhället i Sverige kraftigt expanderat. Troligtvis kommer utvecklingen av digitalisering att fortsätta att öka, då Sveriges digitaliseringspolitik har satt som mål att vara det ledande landet i världen med att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Utveckling av digitalisering inom socialt arbete är inget undantag, då många olika digitala verktyg har etablerats även inom socialtjänsten. Målet med digitalisering är att effektivisera och förenkla arbetet. Utvecklingen har främst setts inom ekonomiskt bistånd då automatiserad beslutsfattning är implementerad inom vissa kommuner.   Empirin analyserades utifrån kommunikationsteori och begreppet empowerment. Vi använde oss av kommunikationsteori då kommunikationskravet har en central betydelse inom LSS, men även utifrån lagstiftning som LSS är utformat ifrån. Empowerment använde vi oss av för att förklara betydelsen av självbestämmande och delaktighet, då de är några av grundprinciperna i LSS-lagstiftningen Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från biståndståndshandläggare inom LSS. Studiens resultat skildrar att LSS-handläggare är enade i det mesta gällande de möjligheter och begränsningar som utveckling av digitalisering inom handläggningen kan innebära. Resultatet lyfter viktiga aspekter av en utveckling av digitalisering, som bland annat att det finns mycket att ta i beaktning, specifikt de etiska aspekterna. Resultatet visade även vikten av delaktighet hos klienten och de kommunikationssvårigheter som kan förekomma i digitala samtal. Våra slutsatser är att det finns en hel del möjligheter, men även olika begräsningar som man behöver ta i hänsyn till för att kunna utveckla digitalisering inom LSS-handläggning. Vidare är slutsatserna att det är av stor vikt att det fortfarande ska vara upp till handläggaren utifrån sin yrkesprofession att bestämma hur digitaliseringen ska användas för klientens bästa

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av LSS har förändrats över tid. Mer specifikt har vi undersökt hur LSS-handläggarna använder sig av praxis, hur yttre faktorer påverkar deras arbete och hur detta i sin tur påverkar rättstillämpningen. Detta görs genom att intervjua sex LSS-handläggare från Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Timrå och en representant från brukarrörelsen genom en semistrukturerad intervjuform. Vi har sedan analyserat det insamlade materialet utifrån en konventionell innehållsanalys. I resultatet ligger fokus på brukarrepresentantens och LSS-handläggarnas upplevelser som senare i diskussion- och analysavsnittet sätts i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av tidigare forskning. Studiens resultat visar på det dilemma LSS-handläggarna befinner sig i genom deras roll som gräsrotsbyråkrater och myndighetsutövare. Rollen medför en svår sits för handläggarna där de slits mellan olika intressen i sitt arbete. Studien visar också på att det skett en förändring av rättstillämpningen av LSS och då främst förändringen av praxis som har blivit snävare. Vi diskuterar vidare hur detta påverkar handläggarnas dagliga arbete, hur rättstillämpningen går till och hur det i sin tur påverkar brukarna.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.