Syftet med studien var att undersöka hur gode män för huvudmän med insatser enligt LSS tolkar sitt uppdrag sörja för person och ser på möjligheterna att utföra det. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar de intervjuade gode männen sitt uppdrag sörja för person? Hur beskriver de intervjuade gode männen det handlingsutrymme de upplever sig ha i uppdraget? Vilka utmaningar upplever de intervjuade gode männen i sitt uppdrag? Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utgått från en halvstrukturerad, temaindelad intervjuguide. Vi intervjuade fem gode män i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visar att gode männen hade svårt att definiera och avgränsa uppdraget sörja för person. Detta i samband med huvudmannens funktionsnedsättning innebär utmaningar för den som åtar sig uppdraget, exempelvis då huvudmannen lider av psykisk ohälsa. Vi fann att gode männen hade olika strategier för att använda sitt handlingsutrymme utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrev de gode männen att den största utmaningen fanns i att bygga en god relation med huvudmannen. Slutligen diskuteras vikten av gode mäns personliga och professionella kompetens, för att kunna möta huvudmannens behov. / The purpose of this study was to examine how curators for persons with services under LSS interprets the mission, ensuring the person, and how they feel about their possibilities to execute the mission. The study started from the following questions: How does the interviewed curators define the mission, ensuring the person? How does the interviewed curators describe the discretion they experience in the mission? What challenges do the interviewed curators meet in their mission? The study is based on qualitative interviews that started from a half structured theme divided interview guide. We interviewed five curators in a medium sized city in Sweden. The results show that the curators found it difficult to define and delimit the assignment ensure the person. This, in conjunction with a persons disability poses challenges for those who undertake the mission. We found that the interviewed curators had different strategies to use their discretion based on previous knowledge and experiences. Further described the curators that the biggest challenge was to build a good relationship with the person with disability. Finally, we discuss the importance of curators personal and professional skills, in order to meet the needs of a person with disability. / <p>85</p>

Inom den sociala omsorgen idag ställs krav på att dokumentation ska föras kring de  enskilda omsorgstagarna. Denna studies syfte var att beskriva och analysera  journalgranskarnas kvalitetskriterier för tillfredsställande dokumentation i journaler inom  socialtjänstens omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättningar.  Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade  intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en  induktiv ansats. Studiens resultat visade på fyra olika kvalitetskriterier som granskarna  använder sig av i sitt arbete. Två av dessa var relaterade till förekomsten av en  genomförandeplan medan övriga två inte var det. Det ena kvalitetskriteriet som relateras  till genomförandeplanen är att dokumentera måluppfyllelse och avser att måluppfyllelse  ska kunna följas i journalanteckningarna. Det andra kvalitetskriteriet som relateras till  genomförandeplanen, att dokumentera avvikelser, avsåg att det av journalanteckningarna  ska gå att utläsa att genomförandeplanen följs. De två resterande kvalitetskriterierna är  oberoende av genomförandeplanen och rör dokumentation som kan utföras och granskas  oavsett om det finns en genomförandeplan att jämföra med. Det ena av dessa kriterier är  att använda värderingsord i dokumentationen, vilket avser att personalen ska beskriva  vad de faktiskt ser utan att samtidigt tolka det. Det sista kvalitetskriteriet, att  dokumentationen är konsekvensinriktad, innebär att händelser som kräver någon form av  uppföljning ska återkopplas i dokumentationen. / Within the social care of today there is a demand that documentation is to be held for  every individual under its caretaking. The purpose of this study was to describe and  analyze the criterias of quality for satisfactory documentation in case books within the  social care for elderly people and people with disabilities. The study has a qualitative  approach and it´s method of gathering data was semi-structured interviews. The data was  analyzed by using a qualitative content analysis with an inductive approach. The studies  result points to four differentiated criterias of quality which are being used by the  inspectors in their work. Two of these were related to the existence of a plan of action,  whilst the remaining two were unrelated. One of the criterias that was related to the plan  of action was to document goal accomplishment. This refers to the possibility of  identifying goal accomplishment within the case books. The second criteria related to the  plan of action, to document anomalies, is about the ability to see from the documents if  the plan of action has been properly executed. The two remaining criterias of quality are  valid for inspection regardless of the existence of a plan of action. One of the categories,  to use words of valuation, is about how the workers should only document what they  actually see instead of adding their own interpretation. The last criteria, consequential  documentation, means that incidents that require any kind of follow up activity or  possible future consequence is to be documented.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen &amp; Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed. / Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen &amp; Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.

SAMMANFATTNING Nyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandling Bakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården. Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar. De deltagande sjuksköterskorna är dock överlag nöjda med systemet ApoDos och det finns inget som tyder på att de bristande rutinerna har ett samband med ApoDos-systemet. Konklusion: Studien visar att vissa rutiner bör ses över och omprövas samt att ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan sjuksköterska och läkare skulle kunna leda till förbättringar vid uppföljning av läkemedelsbehandlingar. Det krävs dock vidare studier inom området för att klarlägga ett bredare perspektiv av dessa rutiner. / ABSTRACT Keywords: multidose drug dispensing system, LSS, nurse, quality improvement, medical treatment Background: The nurse has a great responsibility regarding medical treatment follow-ups and must also seek a good interaction with other participants in the continuum of care, in order to assure the quality of care. Aim: From a nurse’s perspective describe routines for medical treatment follow-ups, regarding patients with multidose drug dispensing system and accommodations according to LSS, as well as identify possible well-functioning and deficient routines.  Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Five interviews were conducted with nurses, all working at accommodations according to LSS in Uppsala Municipality. The data was analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) method of content analysis. Results: There are some deficient routines and a need of better communication and more clear guidelines for the division of responsibilities regarding the patients’ medical treatment follow-ups. Overall, the participating nurses are content with the multidose drug dispensing system and there is nothing indicating that the deficient routines are associated with this system. Conclusions: The study shows that certain routines should be overhauled and reconsidered and that a clarification of the division of responsibilities, between nurses and doctors, could lead to improvements at medical treatment follow-ups. However, to elucidate a broader perspective of routines for medical treatment follow-ups, further studies are required.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras. Samtliga LSS-handläggare kunde definiera hur de själva uppfattade barnperspektivet men däremot hade de svårigheter att veta hur detta rent praktiskt skulle tillämpas. Analysresultatet visade att det mestadels var den vuxnes syn på barnperspektivet som var rådande och inte barnets egen syn på sin tillvaro. Kommunikationssårigheter var en bidragande orsak till bristen på delaktighet och inflytande hos barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study was to elucidate how LSS administrators interpreted the concept of child perspective and how this was applied in the investigation. We conducted qualitative interviews with six LSS administrators and the results were analyzed using the theory of social constructions. The analysis of the interviews identified five key themes that we saw as explanatory factors regarding how LSS administrators applied the child perspective in the investigations. These themes were investigative procedure, the lack of guidance and investigation method, the child perspective versus the child´s own point of view, participation and influence, and communication. It was found that the lack of guidelines and methods of investigation led to the LSS administrators themselves had to construct their own way of how the child perspective should be applied. All LSS administrators could define how they perceived the child´s perspective but they had difficulty in knowing how this should be applied in practice. The analytical results showed that it was mostly the adult´s views on the child´s perspective that was present and not the child´s own view of his existence. Communication difficulties were a contributing factor to the lack of involvement and influence of children with disabilities.

Svenska Fotbollförbundet vill att idrottsföreningarna i fotboll ska fungera väl och få fler samt rätt utbildade ledare. För att idrottaren ska fortsätta träna och behålla motivationen är det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och förväntningar. Det är också viktigt för tränaren att vara medveten om vad idrottaren önskar för ledarskapsbeteende för att skapa tillfredställande upplevelser och optimera spelarnas prestationer. Föreliggande studie undersöker därför vilket ledarskapsbeteende som önskas och uppfattas av fotbollspelare samt diskrepansen mellan önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende och sambandet med tillfredsställelse. Metoden som användes var följande. I studien inkluderades enkäter från 87 manliga (n=49) och kvinnliga (n=38) svenska fotbollsspelare i division tre till sex. Två svenska varianter av Leadership Scale for Sports och tre dimensioner från Athlete Satisfaction Questionnaire. Datan analyserades med icke parametrisk korrelation enligt Spearman`s rho och med deskriptiv analys. Resultatet visade att det mest önskade och uppfattade ledarskapsbeteendet var Positiv återkoppling följt av Träning &amp; instruktion. Huvudresultatet visar att en liten uppmätt skillnad mellan önskvärt och uppfattat av ledarskapsbeteendena Träning &amp; instruktion (r = -,523, p&lt;0.01), Positiv återkoppling (r = -.423, p&lt;0.01) och Socialt stöd (r = -.252, p&lt;0.05), var för sig korrelerar med högt uppmätt värde av tillfredställelse. Det finns en trend mot korrelation mellan diskrepansen för önskvärt och uppfattat Demokratiskt ledarskapsbeteende (r = -.212) och tillfredställelse. Uppmätta skillnader mellan önskvärt Auktoritärt ledarskapsbeteende och uppfattat Auktoritärt ledarskapsbeteende (r = -.004) och tillfredställelse visar inte någon signifikant korrelation. Mer forskning behövs för att öka förståelsen för hur ledare kan vara för att förbättra tillfredsställelsen och prestationen hos fotbollsspelare. Resultatet diskuteras och analyseras mot tidigare forskning och förslag på framtida forskning presenteras. / The study investigates preferred and perceived leadership behaviour by soccer players, as well as the discrepancy between preferred and perceived leadership behaviour and the relationship with satisfaction. The study included surveys of 87 male (n = 49) and female (n = 38) Swedish soccer players in division three to six. Two Swedish versions of the Leadership Scale for Sports and three dimensions of the Athlete Satisfaction Questionnaire was used. The data was analysed with the nonparametric correlation according to Spearman`s rho and descriptive analysis. The most preferred and perceived leadership behaviour was Positive Feedback followed by Training &amp; Instruction. The main result of the study was that a small discrepancy between preferred and perceived leadership behaviours Training &amp; Instruction (r = -, 523, p &lt;0:01), Positive Feedback (r = -.423, p &lt;0:01) and Social Support (r = -.252; p &lt;0.05), respectively correlates athlete Satisfaction. There is a trend towards correlation between discrepancy of preferred and perceived Democratic Leadership behaviour (r = -.212) and athlete Satisfaction. More research is needed to increase understanding of how leaders might be to improve the Satisfaction and Performance to athletes in soccer. The result is discussed and analysed with previous research and suggestions for future research are presented.

Title: Collaboration in BoDa-units. A qualitative study about collaboration regarding people with disabilities. The purpose of this thesis was to internally examine the cooperation between different professions in municipal BoDa-units. By doing a qualitative study using focus-group-interviews in three municipalities, we were able to examine the personnel’s experience of cooperation issues and opportunities in BoDa-units. We have also examined why municipals have introduced BoDa-units and how they work. Those BoDa-units we have examined addresses persons who are severely mentally disabled and with multiple disabilities but also to persons with autism and disruptive behaviour. The personnel working with the users of these services works both at the home with special services and at the daily activity. The unit operations managers are responsible for the whole BoDa-unit. The results have been analysed through the theoretical starting points of actor network theory and system theory, but also via relevant literature and the LSS-legislation. The result showed that the creations of the BoDa-units are based on a comprehensive view on the individual users’ need of safety, environmental adaptation and a structured way of work. The conclusion of this study is that the co-operation benefits exceed the disadvantages and that the prospects for the BoDa-units are both positive and negative depending on which target group it addresses.    Keywords: BoDa, Co-operation, LSS, Actor Network Theory, System Theory / Syftet med uppsatsen var att studera intern samverkan mellan olika professioner i kommunala BoDa-enheter. Vi har med hjälp av kvalitativa fokusgruppintervjuer i tre kommuner undersökt personalens erfarenheter av samverkansproblem och -möjligheter i BoDa-enheterna Vi har också undersökt varför kommunerna infört BoDa-enheter och hur de fungerar. De BoDa-enheter där vi studerat intern samverkan riktar sig mot personer med svåra funktionsnedsättningar och mulithandikapp samt personer med autism och utagerande beteenden. De brukarnära medarbetarna arbetar både i brukarnas boende och deras dagliga verksamhet.  Enhetscheferna är ansvariga för hela BoDa-enheten. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna aktörsnätverk och systemteori, relevant litteratur samt centrala begrepp och lagstiftning. Resultatet visade att BoDa-enheterna införts utifrån en helhetssyn på enskilda brukares behov av trygghet, miljöanpassning och strukturerat arbetssätt. Slutsatsen var att samverkansfördelarna i dessa enheter med gränsöverskridande arbete överväger samverkansproblemen samt att framtidsutsikterna för BoDa-enheterna är både positiva och negativa beroende på vilken målgrupp verksamheten vänder sig mot.  Nyckelord: BoDa, Samverkan, LSS, Aktörsnätverk, Systemteori

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma LSS-handläggare analysera om det förekommer policykrockar/policykonflikter i deras arbete samt att utifrån en tolkning av deras berättelse analysera hur deras handlingsutrymme ser ut och om det kan antas ha förändrats utifrån den ekonomiska åtstramningen som präglar insatserna inom LSS. Studiens två frågeställningar är följande: Förekommer det några yttre policykonflikter, det vill säga, en diskrepans mellan intention och utfall i LSS-handläggarnas arbete samt förekommer det några inre konflikter hos handläggarna? Och: Hur ser LSS-handläggarnas handlingsutrymme ut och har det förändrats på grund av den ekonomiska åtstramningen? Studien har utgått från Michael Lipskys teori om street level bureaucracy som under uppsatsens gång utvecklats genom senare studier. Den insamlade datan har sedan, med hjälp en abduktiv tematisk dataanalys, analyserats utifrån de två valda teoretiska begreppen: policykonflikter samt handlingsutrymme. Resultatet visade att handläggarnas handlingsutrymme ser olika ut utifrån vilken stadsdelsförvaltning de jobbar inom och påverkas av vilken ekonomi som råder. Rättsläget förändras kontinuerligt vilket kan leda till att inre policykonflikter inom handläggarna uppstår, i form av att deras egna åsikter och värderingar skiljer sig från vad de har för resurser att besluta om men även yttre konflikter där de behöver använda fler typer av dokument för att kunna förstå intentionen bakom en riktlinje. Resultatet visar även på att arbetsbördan för LSS-handläggare ökar, i form av arbetsuppgifter där det kan handla om att bemöta personliga ombud till rent administrativa uppgifter som växer i antal.

The Support and Service Act (LSS) is a rights law that is intended to guarantee good living conditions for people with extensive and permanent disabilities. The law is intended to make it possible to receive support to be able to "live like others". The National Board of Health and Welfare describes participation as a "fundamental part of the law's values”. Participation is also one of the general principles in the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. The purpose of this qualitative essay is to increase knowledge of support staff's perceptions of users' participation, and the purpose and questions have been answered through semi-structured interviews with five support staff at a group home. The theory is based om Shiers model for participation. The results showed how important support staff's attitude is in creating participation, but also how crucial augmentative and alternative communication (AAC) is, how support staff need to perceive and interpret the residents' behavior and other expressions and that the residents have different opportunities for participation depending on whether the decisions to be made are of a concrete or more abstract nature. / Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag som ska garantera personer medomfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. Lagen ska göradet möjligt att få stöd för att kunna ”leva som andra”. Socialstyrelsen beskriverdelaktighet som en ”bärande del av lagens värdegrund”. Delaktighet hör också till deallmänna principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer medfunktionsnedsättning. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att öka kunskapen omstödpersonals uppfattningar om brukarnas delaktighet, och syfte och frågeställningar harbesvarats genom semistrukturerade intervjuer med fem stödpersonal vid engruppbostad. Teorin som används är Shiers modell för delaktighet. Resultatet visade påhur viktig stödpersonals attityd är i skapandet av delaktighet, men också hur avgörandealternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är, hur stödpersonal behöveruppfatta och tolka de boendes beteende och andra uttryck samt att de boende har olikamöjligheter till delaktighet beroende på huruvida de beslut som ska fattas är av konkreteller mer abstrakt natur.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att med utgångspunkt i LSS-bedömningar studera hur enskildas rätt till insatser förhandlas, och kan ses i relation till lag, förarbeten samt Agenda 2030, Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För att besvara syftet har utredningar och prejudicerande domar analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska avstamp är i socialkonstruktionismen och Webers teori om byråkrati. Därutöver används begreppen inkludering, exkludering, normalitet och andrefiering. Studien visar att det främst är personkretstillhörighet, samt behovets/stödets omfattning och karaktär, som har betydelse vid bedömningar. Vidare har medicinska underlag betydelse för hur både personkretstillhörighet och stödbehov bedöms. Tolkningen av begreppet goda levnadsvillkor framträder implicit i materialet. Omsorgsmässiga behov tycks premiera sociala behov. Gränser finns för vad som bedöms utgöra ett behov. Även om ett behov anses föreligga, kan det behövda stödets karaktär anses vara en annan än den som enligt riktlinjer utgör skäl för beviljande av insatser. Fokuset på omsorgsmässiga behov skiljer sig från de vägledande dokumenten, vilka nästan uteslutande betonar den sociala aspekten. Resultatet har utöver detta påvisat hur myndigheter gör generaliserade tolkningar av praxis och förarbeten för att legitimera sina beslut. Motiveringar sker genom “icke-motiveringar” som inte förankras i den enskildes situation. Även den hierarkiska kedjan inom och mellan myndigheter tycks ha betydelse för beslutsfattandet. Prejudicerande domar förändrar villkoren för stöd, vilka får konsekvenser för bedömningarna som görs på handläggande myndigheter. Det rättighetsperspektiv som finns i utredningar och domar fokuserar på villkor för tillgång till insatser snarare än erhållandet av rättigheter. I sin helhet visar studien på hur handläggare navigerar mellan olika intressen knutna till dels lagens intention, dels organisatoriska ramar, dels enskildas förväntningar. Slutsatsen dras att en reform kan behövas, där lagens verkliga intention klargörs.