Syftet med denna uppsats är att undersöka olika ledarstilar och jämföra hur olika tränare jobbar med att involvera sina spelare för att få de delaktiga i sin egen utveckling. För att samla information har vi bland annat gjort sju semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat manliga fotbollstränare som har spelare i åldrarna 15-19 år. Resultatet visar att många av tränarna vill få sina spelare delaktiga i allt från träningsupplägg till arbete med målsättningar inför säsongen som kommer. Däremot är det viktigt att ha kunskap om sin egen grupp och om det finns möjlighet att göra det även fast förutsättningarna inte finns med rätt mognadsgrad i gruppen.

I denna studie beskrivs olika inlärningsmetoder som fotbollstränare kan ha användning av i sina tränarroller när de ska utveckla fotbollsspelare. Fotbollstränare kan idag samla kunskaper på många olika sätt i jämförelse med hur det har sett ut förr då tränare oftast bara hämtade kunskaper genom tidigare erfarenheter som spelare. Syftet med studien var att utifrån de olika inlärningsmetoderna formellt, icke formellt och informellt lärande ta reda på varifrån ungdomsfotbollstränare för elitklubbar i skåneregionen själva anser sig inhämta sin kunskap ifrån och vilken användning de har haft av de olika inlärningsmetoderna i sina roller som fotbollstränare. I studien så gjordes intervjuer på åtta stycken fotbollstränare som är verksamma i elitföreningar i skåneregionen. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett ramverk som är applicerat av Nelson, Cushion och Potrac som består av formellt, icke formellt och informellt lärande. I resultatet så framgick det att fotbollstränarna samlade in kunskaper från formellt, icke formellt och informellt lärande och de hade användning av de olika inlärningsmetoderna på olika sätt. Kunskaper som blev synliga och som det visade sig att tränarna hade lärt sig och haft användning av från de olika insamlingsmetoderna var rehabträning, fysträning, spelsystem, fasta situationer, matchanalyser, träningsupplägg, spelfilosofi, spelare-utbildningsplaner, övningar, nätverk, ledarskap, psykologi, fysiologi, anatomi, pedagogik, fotbollsterminologi, spelförståelse, speluppfattning, anfallsspel, försvarsspel, positionsspel, organisation, periodisering, moral, taktik, struktur och träningsmetodik. Den mest framkomliga inlärningsmetoden som tränarna sa sig ha användning av var informellt lärande i form av diskussion med andra tränare utanför ramen för utbildning och observation av andra tränare. Formellt lärande genom kurser som inte innefattade det svenska fotbollsförbundets utbildning i form av kurser från olika företag och kurser genom högskolor och universitet visade sig ha en viss användning av det undersökta tränarna och som de sa sig ha lärt sig vissa kunskaper från. Det icke formella lärandet genom diskussioner med andra tränare under utbildningar visade sig även vara en insamlingsmetod som vissa av det undersökta tränare säger sig ha användning av och de säger sig lära sig kunskaper från. Dock så var formell och icke formell användningen inte lika storartad som informell användning bland de undersökta tränarna. / The purpose of this study was to investigate where elite football coaches from the region of Scania had collected their knowledge and to see which use they could have by collecting knowledge from formal, nonformal and informal learning methods in the role of their coaching. In this study interviews were conducted with eight football coaches who work in elite clubs in the region of Scania. The theoretical framework of the study is applied by Nelson, Cushion and Potrac, which include formal, non-formal and informal learning situations. In the result, it appeared that the football coaches gathered knowledge from formal, non-formal and informal learning situations, and they used the different learning modes in different ways. Knowledge that became apparent and demonstrated that the coaches had use from the different learning situations where rehab training, physical training, game systems, solid situations, match analyzes, training plans, game philosophy, players developing plans, drills, networks, leadership, psychology, physiology, anatomy, pedagogics, football terminology, game understanding, gameplay, attacking play, defensive play, position game, organization, periodization, morals, tactics, structure and training methodology. The most prominent learning situation that the coaches said that they used was in terms of informal learning through discussion with other coaches outside education and observing other coaches. Formal learning through education that didn't include the Swedish football association educational system but instead included education through different companies and education through universities showed some use to the studied coaches. Non-formal learning through discussion with other coaches during education courses also showed some use to the studied coaches. However formal and non-formal use of learning was not as great as informal use of learning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ungdomsfotbollstränares beteende och kommunikation med spelare samt vilka faktorer som ansågs styra detta. Vidare var syftet att undersöka avvikelser samt överensstämmelser mellan observerade beteenden och tränare supplevda beteenden. Urvalet bestod av tre ungdomsfotbollstränare varav två män och en kvinna. Studien bestod av en mixad design där såväl systematiska observationer som intervjuer användes och triangulerades. Totalt genomfördes 8 observationer (510 minuter) med hjälp av instrumentet “Coach Analysis Intervention System” (Cushion, Harvey, Muir, & Nelson, 2012) och tre intervjuer baserade på instrumentet samt studiens teoretiska referensramar. Resultatet visade att Instruktioner var det mest använda beteendet vid träningstillfällena. Vidare visade resultatet att tränarna inte alltid var fullt medvetna om varför beteende uppstod och frekvensen av sitt observerade beteende. Intervjuerna visade 12 kategorier som styrde tränarbeteende. Resultatet diskuteras utifrån studiens referensramar och kan användas för att uppmärksamma samt öka förståelsen kring ungdomsfotbollstränares beteende.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar.  Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen.                                                                                                         Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

<p>Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial</p>

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

Svenska Fotbollförbundet vill att idrottsföreningarna i fotboll ska fungera väl och få fler samt rätt utbildade ledare. För att idrottaren ska fortsätta träna och behålla motivationen är det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och förväntningar. Det är också viktigt för tränaren att vara medveten om vad idrottaren önskar för ledarskapsbeteende för att skapa tillfredställande upplevelser och optimera spelarnas prestationer. Föreliggande studie undersöker därför vilket ledarskapsbeteende som önskas och uppfattas av fotbollspelare samt diskrepansen mellan önskvärt och uppfattat ledarskapsbeteende och sambandet med tillfredsställelse. Metoden som användes var följande. I studien inkluderades enkäter från 87 manliga (n=49) och kvinnliga (n=38) svenska fotbollsspelare i division tre till sex. Två svenska varianter av Leadership Scale for Sports och tre dimensioner från Athlete Satisfaction Questionnaire. Datan analyserades med icke parametrisk korrelation enligt Spearman`s rho och med deskriptiv analys. Resultatet visade att det mest önskade och uppfattade ledarskapsbeteendet var Positiv återkoppling följt av Träning &amp; instruktion. Huvudresultatet visar att en liten uppmätt skillnad mellan önskvärt och uppfattat av ledarskapsbeteendena Träning &amp; instruktion (r = -,523, p&lt;0.01), Positiv återkoppling (r = -.423, p&lt;0.01) och Socialt stöd (r = -.252, p&lt;0.05), var för sig korrelerar med högt uppmätt värde av tillfredställelse. Det finns en trend mot korrelation mellan diskrepansen för önskvärt och uppfattat Demokratiskt ledarskapsbeteende (r = -.212) och tillfredställelse. Uppmätta skillnader mellan önskvärt Auktoritärt ledarskapsbeteende och uppfattat Auktoritärt ledarskapsbeteende (r = -.004) och tillfredställelse visar inte någon signifikant korrelation. Mer forskning behövs för att öka förståelsen för hur ledare kan vara för att förbättra tillfredsställelsen och prestationen hos fotbollsspelare. Resultatet diskuteras och analyseras mot tidigare forskning och förslag på framtida forskning presenteras. / The study investigates preferred and perceived leadership behaviour by soccer players, as well as the discrepancy between preferred and perceived leadership behaviour and the relationship with satisfaction. The study included surveys of 87 male (n = 49) and female (n = 38) Swedish soccer players in division three to six. Two Swedish versions of the Leadership Scale for Sports and three dimensions of the Athlete Satisfaction Questionnaire was used. The data was analysed with the nonparametric correlation according to Spearman`s rho and descriptive analysis. The most preferred and perceived leadership behaviour was Positive Feedback followed by Training &amp; Instruction. The main result of the study was that a small discrepancy between preferred and perceived leadership behaviours Training &amp; Instruction (r = -, 523, p &lt;0:01), Positive Feedback (r = -.423, p &lt;0:01) and Social Support (r = -.252; p &lt;0.05), respectively correlates athlete Satisfaction. There is a trend towards correlation between discrepancy of preferred and perceived Democratic Leadership behaviour (r = -.212) and athlete Satisfaction. More research is needed to increase understanding of how leaders might be to improve the Satisfaction and Performance to athletes in soccer. The result is discussed and analysed with previous research and suggestions for future research are presented.

Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut. Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?   Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.

Genom en kvalitativ design undersöktes kvinnors upplevelser av stress och copingstrategier i det ideella ledaruppdraget inom fotboll. Åtta deltagare intervjuades via semistrukturerade intervjuer där tematisk analys användes för att analysera resultatet. Resultatet visade att otydlig rollfördelning skapade stress då det blev svårt för informanterna att sätta gränser mellan privatliv och tränarrollen, och en känsla av att inte göra tillräckligt för spelarna infann sig. Informanterna upplevde att de behövde bevisa sin kompetens gentemot föräldrar, ledare inom föreningen och på utbildningar, vilket skapade stress. Även inre tvivel av kompetensbrist blev stress för informanterna. För att hantera mängden administrativa uppgifter och skapa kontroll över situationen använde informanterna sig av planering, framförhållning och struktur. Kommunikation bidrog till socialt stöd både från ledarstaben, egna familjen samt spelarnas föräldrar. Föreliggande studie bidrar med synvinklar ur kvinnors- och ideella ledares perspektiv på stress och copingstrategier, vilket kan bidra med insikter som gagnar vidare studier och interventioner för en jämnare könsfördelning inom idrottstränarkontexten. / Through using a qualitative design, the experience of stress in women and their respective coping strategies regarding their work in non-profit football activities were investigated. Eight participants were questioned in semi-structured interviews, and the results were analysed using thematic analysis. The results showed that unclear role distribution created stress as it became difficult for the informants to set boundaries between their private life and the coaching role, and a feeling of not doing enough for the players arose. The informants experienced a feeling of having to prove their competence to both parents and other leaders within the association, and during educational sessions, which created stress. Even inner doubts about a lack of competence became a challenge for the informants. In order to manage the amount of administrative tasks and take control over the situation, the informants used a mix of planning, foresight, and structure. Communication contributed to social support both from the management staff, their own family, and the players’ parents. The present study contributes with viewpoints from the perspective of women and non-profit leaders, which can contribute insights that benefit further studies and interventions for a more even gender distribution within the context of sports coaching.

Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelse av stress och copingstrategier i det ideella ledarskapet. Deltagarna var kvinnor med flera års erfarenhet av ideellt ledarskap. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes (M=46 min) på åtta deltagare, transkriberades och analyserades med hjälp av principer för tematisk analys. Fyra huvudtema identifierades, Otydlig rollfördelning skapar överbelastning, Ifrågasättande från olika håll skapar tvivel, Ordning och reda skapar kontroll och Kommunikation bidrar till stöd. Därtill identifierades sju undertema, Se alla spelare på och utanför planen, Administration - ett nödvändigt ont, Tvivel från utomstående, Inre tvivel på egen kapacitet, Ledarstabens vilja att hjälpa, Egna familjen – en del av livspusslet och Föräldrar till undsättning. Huvudtema och undertema har bidragit till att svara på studiens två frågeställningar. Det finns flera skäl till att kvinnor som ideella ledare upplever stress och en effektiv copingstrategi antas leda till att fler kvinnor stannar kvar som ideell ledare inom idrotten och bidrar till föreningsmiljön där barn och ungdomar växer upp och utvecklas till goda hälsosamma samhällsmedborgare. / The study aims to describe women's experience of stress and coping in non-profit leadership. The participants were women with several years of experience as non-profit coaches. Eight semistructured interviews were conducted (M=46 min), transcribed, and analyzed using principles of thematic analysis. Four primary themes were identified, Unclear role creates overload, Questions from different parts create doubt, Scheduling creates control, and Communication contributes support. In addition, seven secondary themes were identified, Acknowledging all players on and off the pitch, Administration - the necessary harm, Doubts from outside, Inner doubts of own capacity, Colleague’s willingness to help, The own family – part of life puzzle, and Parents come to rescue. Primary themes and secondary themes have contributed to answering the two questions of the study. There are several reasons why non-profit women coaches experience stress and an effective coping strategy is assumed to lead to more women remaining as non-profit leaders in sports and contributingto the associations' environment where children and adolescents grow up and develop into healthy citizens.