During the latter part of the 20th century the situation for people with intellectual disabilities in Sweden changed and developed. Clients have the right to participation and self-determination in society and in applied measures under the law of individual rights legislation; LSS. The purpose of this study is to describe and understand how team-leaders and managers in day-centres in a municipality works with participation and self-determination for clients, and what the professionals consider affects the client's possibility to self-determination and participation. The research questions intended to be answered are: • How does the team-leaders and managers work to enable self-determination and participation of the users in the public day-centres? • What does the team-leaders and managers describe and understand as enabling and limiting factors for the client’s possibility to self-determination and participation? The study is qualitative and interviews have been held with eight interviewees, which I contacted through snowball sampling. I contacted three managers and five team-leaders in day-centres. The result shows that the organization has different methods and approaches to enable self-determination and participation of clients in day-centres in the investigated municipality. Some forms are collective and some are individual. The results show that methods have elements of both empowerment and paternalism. The view and attitude from the team-leaders on clients as subjects or objects play a major role in how the daily work with self-determination and participation for clients is made possible. The second part of the result shows how the interviewees describe the complex interplay of various factors affecting the extent of the client's possibility to self-determination and participation. The result shows several factors that promote and many others that limit. There are many different kinds of circumstances described and understood as affecting the possibility. All informants describe the individual client's communicative ability as an important factor, and other circumstances mentioned are factors in the environment such as different actors in the client's network, workplace environment, and team-leaders personal qualities and knowledge in the field of disability.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden. / The purpose of this study was to examine how managers and employees experience the care for young adults with mild intellectual disabilities and if something needs to be done to make the support more adjusted to the these individuals. This was conducted with a qualitative study where two managers and two employees, who meets the target group of the study thought their profession, was interviewed. The interview guide covered the four main themes; normalization, individuality, alienation and social belonging. The results were analyzed through an inductive thematic analysis method through the theories SOC and empowerment. The most striking result was that the informants all agree that the support they have to offer isn’t adapted for the target group, especially when it comes to self-determination, building a family and labor market.

No description available.

This  report  presents  the  results  of  a  thesis  where  care  residents  are  studied.  The  aim  of  the  study  was  to  identify   how   different   Swedish   municipalities   are   working   with   this   type   of   housing   from   The   Swedish  Act   (1993:387)   concerning   Support   and   Service   for   Persons   with   Certain   Functional   Impairments   (LSS)  was  introduced  1994.    This   work   results   in   a   clarification   of   the   development   of   group   homes.   An   insight   into   the   different  municipalities   work   with   LSS   will   provide   greater   understanding   of   both   local   authorities   and   market  players  to  succeed  in  the  future  development  of  the  business  and  type  of  housing.  It  presents  conclusions  that   can   be   object   of   further   research.   From   today,   new   demands   regarding   group   home   design,   mainly  due  to  new  generations.  A  young  person  that  today  receives  assistance  through  the  LSS  Act  grew  up  in  a  completely   different   way   compared   to   previous   generations   who   often   lived   their   entire   lives   in   an  institution.  This  allows  adjustments  in  activities  and  accommodation  when  new  homes  are  constructed.   The    insight    of    this    new    young   generation   and   the    word   independence    are   mostly   important    when  municipalities   identifies   focal   points   for   future   omes.   Today'ʹs   generations   are   much   better   suited   to  independent  lives  than previous  generations  who  largely  lived  their  lives  in  an  institution.    The  method  is  semi structured  interviews  were  used  in  order  to  get  close  to reality  and  thus  create  a  good  overview   and   find   problem   areas   where   there   are   opportunities   for   development.   The   purpose   of   the  interviews   is   to   find   out   how   a   number   of   municipalities   with   equal   conditions   for   LSS   are   working   to  develop   the   form   of   housing.   How   prospects   for   future   group   home   looks,   what   makes   a   group   home  better  and  what  demands  new  and  future  generations  place  on  the  living  environment  in  a  group  home.   From   the   early   1900s   there   have   been   major   changes   regarding   the   care   of  persons   with   disabilities   and  their   living   environment.   Should   we   also   look   at   the   future   development   of   the   group   homes,   it   is   not   difficult   to   see   that   a  similar   comparison   will   be   made   when   studies   on   LSS   homes'ʹ   development   in   the  future  is  written.  A  big  difference  for  the  care  of  persons  with  disabilities  from  its  beginning  until  today  is  that   there   is   now   a   statutory   support   the   health   care   work   must   be   done   in   the   best   way   possible.   Watchword   today   is   participation   and   equality   in   society.   This   historical   retrospect   is   seen   as   necessary or    market    participants    who    either    work    with    or    care    for    example,    real    estate    development    and  management   group  and   assisted   living.   The   last   twenty   years   have   been   very   important   for  people  receiving  assistance  under  LSS  Act  but  much  more  can  be  done  within  the  segment  of  samhällsfastigheter  to  create  better  housing  for  both  staff  and  tenants. / I denna rapport presenteras resultatet av ett examensarbete där vård och omsorgsboendens utveckling studeras. Syftet med studien har varit att kartlägga hur olika svenska kommuner arbetar med denna boendeform från att lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS igen introducerades 1994. Arbetet resulterar i ett klarläggande för utvecklingen av gruppbostäder. En insyn i olika kommuners arbete med LSS skall ge ökad förståelse för att både för kommuner och marknadsaktörer för att lyckas med framtida utveckling av verksamheten och boendeformen. Det presenteras slutsatser som kan vara objekt för vidare forskning. Från idag ställs nya krav gällande gruppbostadens utformning, främst beroende på nya generationer. Ungdomar som idag får stöd enligt LSS lagen är uppväxta på helt annorlunda sätt jämfört med tidigare generationer vilka oftast levt hela sina liv på institution. Detta gör att anpassningar i verksamheten och boendet bör göras vid nyproduktion av gruppbostäder. Integrationsgeneration och självständighet är orden som oftast förekommer då kommunerna pekar ut fokuspunkter för framtida boenden. Dagens generationer är mycket bättre anpassade till ett självständigt och egenförsörjande liv jämfört med tidigare generationer som till stor del levt sina liv på institution. Metoden semistrukturerade intervjuer har används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt skapa en bra överblick samt finna problemområden där det finns möjligheter till utveckling. Hur förutsättningarna för framtidens gruppbostad ser ut, vad som gör en gruppbostad bättre samt vilka krav nya och kommande generationer ställer på boendemiljön i en gruppbostad. Från tidigt 1900 al har det skett stora förändringar gällande omsorgen av personer med funktionsnedsättning och deras levnadsmiljö. Skall man även se på den framtida utvecklingen för grupp--‐‑och serviceboende är det inte svårt att se att en liknande  ämförelse kommer att göras när studier på LSS bostäders utveckling i framtiden skrivs. En stor skillnad för vård av personer med funktionsnedsättning från dess begynnelse till idag är att det numera finns ett lagstadgat stöd hur vård och omsorgsarbete skall ske på ett så bra sätt som möjligt. Ledord idag är delaktighet och jämlikhet i samhället. Denna historiska tillbakablick bör ses som nödvändigt för marknadsaktörer som antingen arbetar med omvårdnad eller exempelvis fastighetsbolag som utvecklar och förvaltar grupp och  erviceboenden. De senaste tjugo årens utveckling har varit mycket viktig för personer som får stöd enligt LSS lagen men mycket mer kan göras inom segmentet samhällsfarligheter för att skapa bättre boenden för både personal och hyresgäster

This study aims to investigate how social workers describe children’s participation and how children with disabilities are involved in decision-making processes in social work. Focus lies on how social workers encourage participation for children with disabilities, which possibilities and barriers for such participation they describe, and which methods they use to encourage children’s participation. The study is based on semi-structured interviews with seven social workers who work with children with disabilities. The data was analyzed with thematic analysis, using Shier’s (2001) Pathways to Participation as a theoretical raster. The results show that no distinct definition for participation could be identified among the social workers and that children rarely are involved in decision-making even though their opinions can be given importance. Social workers pursue to involve children in decision-making by meeting them face-to-face, and by providing them with information about the decision-making process. The results show multiple possibilities and barriers for participation. Overall, it is evident that the extent to which working methods pursuing children’s participation are used varies, and that the use of specific methods is undeveloped. There is also a lack of knowledge according to specific methods for children who don’t use spoken language.

Bakgrund: I Sverige är det många människor med någon typ av funktionsnedsättning som varje år får insatser via LSS. År 2021 gick 6386 stycken insatser till barn mellan 0-12 år och 23362 stycken till barn och unga mellan 13-22 år. I och med detta är det en mängd vårdnadshavare i Sverige som lever med ett eller flera barn med funktionsnedsättning och insatser från LSS. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur vårdnadshavare till barn som omfattas av personkrets ett i LSS, upplever insatser kopplat till sitt eget mående och vardag. Med insatser syftar jag i den här uppsatsen på avlastning i form av avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt lov (LSS, 9§). Syftet är också att lyfta de närstående, i det här fallet vårdnadshavare, och undersöka deras perspektiv samt ge dem en röst och möjlighet att berätta om sina egna känslor kopplat till insatserna. Metod: Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie då jag vill ge möjlighet för mina respondenter att utveckla sina svar. Jag har intervjuat fem vårdnadshavare. Jag har använt mig av teorin om socialt stöd samt The stress process model och analyserat materialet med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Respondenterna beskriver att det finns både positiva och negativa aspekter i de här insatserna. De negativa aspekterna är ett problem och kan resultera i att färre vårdnadshavare söker hjälp från samhället.  Diskussion: Studien visar bland annat på brister när det kommer till hur några LSS insatser är utformade och de kräver att familjen själva hittar en lösning som fungerar för dem. / Background: In Sweden many people with some kind of disability are granted help from The National Disability Act (LSS) every year. In 2021 6386 of the services went to children between the ages of 0-12, and 23362 of the services was given to children in the ages of 13-22 years. Because of this there are a number of caregivers in Sweden who live with one or more children with disability/disabilities who is given services from LSS.  Purpose: The purpose of this study is to explore how the caregivers experience the services of service at home, short time stay away from home for the child and short time supervision after school and on school holidays for children over 12 in the context of their own lives. The aim is also to raise the voices of the child’s caregivers and give them the opportunity to express their experience of help from LSS.  Method: The method I have used is a qualitative interview study. I wanted my study participants to have the opportunity to expand their answers. I have interviewed five caregivers. I have used The stress process model and Social support theory as theory in this study and analysed the data with the thematic analysis method.  Results: is confirmed by my participants that it is both positive and negative aspects in this type of services. The negative aspects are a problem and my result in less caregivers seeks help from the society. Discussion: My study shows gaps when it comes to how some contributions are designed and how they require the family to find their own solutions.

Bakgrund: Att vara vårdnadshavare till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism kan vara ett krävande arbete. I många fall handlar det om att ansvara för barn med omfattande omvårdnadsbehov som vida överstiger det normala både vad gäller barnets intellektuella utveckling och barnets förmåga till sociala interaktioner. Som ett resultat av detta löper vårdnadshavare till dessa barn en större risk att drabbas av psykisk ohälsa såsom till exempel depression och ångest. En viktig del av samhällets stöd till dessa vårdnadshavare är att, via Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade erbjuda olika typer av insatser. Insatser som i många fall kan vara nödvändiga för att vårdnadshavarna ska få en välfungerande vardag och god hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdnadshavare till barn med LSS-insatser upplever stödet och huruvida omsorgsansvaret påverkar vårdnadshavares mående och ekonomi. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer. För att uppfylla studiens syfte tillfrågades sex vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism. Vi använde oss av tematisk analys för att bearbeta det insamlade materialet och skapade teman och kategorier som vi fick fram genom det sammanställda resultatet. Resultat: I resultatet framkommer det att vårdnadshavarna till barn med intellektuell funktionsnedsättning - och/eller autism i många fall upplever oro, stress och ångest på grund av deras barns omfattande omsorgsbehov i kombination med vårdnadshavarnas omsorgsansvar. Förutom hälso-och måendeaspekten kan även vårdnadshavarens ekonomiska situation i många fall påverkas negativt. Detta då barnens omfattande omvårdnadsbehov i vissa fall gör det omöjligt för vårdnadshavaren att arbeta heltid samtidigt som de ska också ska finna tiden och orken att fullt ut ansvara för omsorgen av barnen. Många vårdnadshavare löser detta genom att övergå från heltidsarbete till deltidsarbete vilket kan resultera i ett avsevärt inkomstbortfall med stor effekt på vårdnadshavarens ekonomiska situation. En återkommande upplevelse i våra resultat är att vårdnadshavarna upplever att det nu befintliga stödet inte möter deras faktiska behov, att det tar för lång tid att få insatserna beviljade och att stödet därför oftast kommer allt för sen. Diskussion: I resultatet framkommer det att vårdnadshavare upplever att det tar lång tid innan de kan få möjlighet att få de stöd och hjälp de behöver. Resultatet visar även på att trots att vårdnadshavare får ekonomisk ersättning så räcker det inte till alla utgifter som det är tänkt att det ska täcka. Studiens resultat visar också att vårdnadshavare påverkas fysiskt och psykiskt av omsorgsansvaret och är i behov av mer stöd och hjälp för att klara av vardagen. / Background: Being the guardian of a child with intellectual disability and/or autism can be demanding work. In many cases, it is about being responsible for children with extensive nursing needs that far exceed the normal both in terms of the child's intellectual development and the child's ability for social interactions. As a result, guardians of these children run a greater risk of suffering from mental illness such as depression and anxiety. An important part of society's support for these guardians is to, via the Social Services Act and the Act on support and services for certain disabled people, offer different types of interventions. Actions that in many cases may be necessary for the guardians to have a well-functioning everyday life and good health. Purpose: The purpose of this study is to investigate how guardians of children with LSS interventions experience the support and whether the responsibility of care affects the guardian's well-being and finances. Method: This study has a qualitative method consisting of semi-structured interviews. To fulfill the purpose of the study, six guardians of children with intellectual disability and/or autism were asked. We used thematic analysis to process the collected material and created themes and categories that we obtained through the compiled results. Result: The results show that guardians of children with intellectual disability and/or autism in many cases experience worry, stress and anxiety due to their child's extensive care needs in combination with the guardians' care responsibilities. In addition to the health and well-being aspect, the guardian's financial situation can also be negatively affected in many cases. This as the children's extensive care needs in some cases make it impossible for the guardian to work full-time at the same time as they must also find the time and energy to be fully responsible for the care of the children. Many guardians solve this by switching from full-time work to part-time work, which can result in a considerable loss of income with a large effect on the guardian's financial situation. A recurring experience in our results is that the guardians feel that the currently existing support does not meet their actual needs, that it takes too long to get the interventions granted and that the support therefore usually comes too late. Discussion: Our results show that guardians feel that it takes a long time before they can get the support and help they need. The results also show that even though guardians receive financial compensation, it is not enough to cover all the expenses it is supposed to cover. The results of the study also show that guardians are affected physically and psychologically by the responsibility of care and are in need of more support and help to cope with everyday life.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggarens upplevelser av effekter kring implementeringen av IBIC, sett till möjligheten att nå måluppfyllelse för individen. Tidigare forskning samt rapporter från Socialstyrelsen har visat på viss problematik kring implementeringen brister i hantering av riktlinjer kopplat till rådande rättspraxis och de lagar som berörs. För att uppnå mitt syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare verksamma i samma kommun. Analysen genomfördes i form av en tematisk analys utifrån ”framework” metoden kopplat till Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater.Resultatet visar en komplex bild av IBIC som arbetsmetod inom socialtjänsten, då syftet bakom framtagandet av metoden skulle bidra till bland annat en ökad jämlikhet i besluten samt en ökad jämförbarhet kommuner emellan samt att IBIC skulle bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Det studien visar är att det med IBIC följde ett större handlingsutrymme för LSS-handläggare att individanpassa utredningar och matcha behov. Som slutsats menar jag att det på ett sätt är gynnande för individen som får fler behov tillgodosedda men inte för målgruppen i sig då besluten beror på vilken handläggare som utreder. Det innebär att huvudmålet för införandet av IBIC i nuläget har fallerat då det inte finns jämförbarhet mellan kommunerna och att de i sin tur inte bidrar till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. / The purpose of this study is to investigate the LSS case manager's experiences of effects around the implementation of IBIC, in terms of the possibility of achieving goal fulfillment for the individual. Previous research and reports from the National Board of Health and Welfare have shown certain problems with the implementation as there are often shortcomings in the management of guidelines linked to prevailing legal practice and the laws that are affected.In order to achieve my purpose, six semi-structured interviews were conducted with LSS officers active in the same municipality. The analysis was carried out in the form of a thematic analysis based on the "framework" method linked to Michael Lipsky's theory of Street-level bureaucrats. The result shows a complex picture of IBIC as a working method within social services, as the purpose behind the development of the method would contribute to, among other things, greater equality in decisions as well as increased comparability between municipalities and that IBIC would contribute to a more knowledge-based social service.What the study shows is that with IBIC there was greater room for discretion for LSS officers to individually adapt investigations and match needs. As a conclusion, I mean that in a way it is beneficial for the individual who gets more needs met, but not for the target group itself as the decisions depend on which case officer is investigating. This means that the main goal for the introduction of IBIC has currently failed as there is no comparability between the municipalities and that they in turn do not contribute to a more knowledge-based social service.

Denna studie syftar till att undersöka personalens perspektiv på brukarinflytandet inom daglig verksamhet enligt LSS. Studien ska utforska och belysa hur personal resonerar kring brukarinflytandet samt kring deras uppfattningar kring eventuella, organisatoriska barriärer och hinder i förhållande till det brukarinflytande som finns. De frågeställningarna som har behandlats har varit vilka tänkbara barriärer kan det finnas enligt personalen för brukarinflytande, hur arbetar personalstyrkan för att förebygga dessa. samt hur uppfattar personalen brukarinflytandet utifrån de organisatoriska förutsättningar som finns i verksamheten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjupersonerna representerar sex olika dagliga verksamheter, från tre olika enheter inom en förvaltning i Malmö stad.Resultaten har analyserats genom tidigare forskning samt genom teorin maktteori. Resultatet av undersökningen visar på att intervjupersonerna upplever att det finns ett antal barriärer eller hinder för främjandet av brukarinflytande inom de dagliga verksamheterna samt att2personalen upplever att de har strategier för att förebygga dessa. Intervjupersonerna uppfattar vidare att brukarinflytandet är högt och positivt, utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns i verksamheten. / This study aims to investigate the staff's perspective on user participation in daily activities according to LSS. The study explores and sheds light on how staff reason about user participation, as well as their perceptions of possible organizational barriers and obstacles regarding user participation. The research questions addressed in this study were: What possible barriers do staff see for user participation, how does the staff work to prevent these barriers, and how does staff perceive user participation based on the organizational conditions in the activity. The study was conducted using a qualitative method, where six semi-structured interviews were conducted. The interviewees represent six different daily activities, from three different units within one administration in Malmö city. The results were analyzed through previous research and the power theory. The results of the study show that the interviewees perceive that there are a number of barriers or obstacles to promoting user participation in the daily activities, and that the staff have strategies to prevent these barriers. The interviewees also perceive that user participation is high and positive based on the organizational conditions that exist in the activity.

Syftet med uppsatsen är att undersöka LSS-handläggares upplevelse av hur barn somomfattas av LSS får sin självbestämmanderätt beaktad i enskilda beslut. Upplevelsernainnefattar det praktiska arbetet kring lagstiftning samt att ta hänsyn till barnets tankar ochåsikter. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex LSS-handläggare. Utifrån en tematisk analyshar vi analyserat uppsatsens resultat med teorianknytning till makt, begreppethandlingsutrymme från Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Shiers delaktighetsmodell.Resultatet visar på såväl positiva som negativa aspekter. De positiva aspekterna är attLSS-handläggarna alltid använder sin makt för att i största möjliga mån möjliggöra barnetssjälvbestämmande praktiskt i utredningsprocessen oavsett om det är att prata direkt medbarnet, med vuxna eller genom andra arbetssätt. Trots svårigheter i kommunikation ochavsaknaden av fungerande hjälpmedel säkerställer handläggarna barnets delaktighet genomatt lyssna till och delge barnet information samt höra barnets vårdnadshavare vilka har godinsikt i hur barnet fungerar och dennes behov. De negativa aspekterna är LSS-handläggarnasavsaknad av tid och resurser till att bland annat träffa barnen. Det ligger även ett betydandeansvar på varje enskild handläggare att använda sig av det befintliga handlingsutrymmet somfinns inom verksamheten för att vid varje tillfälle beakta barnets självbestämmande ochdelaktighet i utredningsprocessen. Begränsningarna i handlingsutrymmet kan ses vara tillföljd av bristande kommunikation mellan handläggare och barn och LSS-handläggares högaarbetsbelastning som delvis är en effekt av otillräckliga resurser inom verksamheterna. / The purpose of the essay is to examine LSS caseworkers' experience of how children coveredby LSS have their right to self-determination taken into account in individual investigations.The experiences include the practical work around legislation and taking the child's thoughtsand opinions into account. The essay is based on interviews with six LSS case workers.Based on a thematic analysis, we have analyzed the essay's results with theoreticalconnections to power, the concept of room for action from Lipsky's theory of Street-levelbureaucracy and Shier's Pathways to Participation model. The result shows both positive andnegative aspects. The positive aspects are that the LSS caseworkers always use their power toenable the child's self-determination practically in the investigation process to the greatestextent possible, regardless of whether it is talking directly to the child, through adults or othermethods. Despite difficulties in communication and the lack of working aids, the caseworkersensure the child's participation by listening to and sharing the child information and hearingthe child's guardians, who have great insight into the child's functions and needs. Thenegative aspects are the LSS caseworkers' lack of time and resources to, among other things,meet the children. There is also a significant responsibility on each individual caseworker tomake use of the room for action that exists within the operation in order to take the child'sself-determination and participation into account in the investigation process at everyopportunity. The limitations in the room for action can be seen as a result of a lack ofcommunication between caseworkers and children and LSS caseworkers' high workload,which is partly an effect of insufficient resources within the operations.