<p>Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna för att få svar på våra frågeställningar.</p><p>Resultatet av studien visar att både inomhusmatematiken och utomhusmatematiken är gynnsamma för elevernas lust och motivation. Det som bestämmer huruvida dessa lärandesituationer är motiverande och lustfyllda är hur situationerna är uppbyggda och inte var de är förlagda. Viktiga slutsatser i studien är att det är den praktiska matematiken samt interaktionen mellan eleverna som har störst betydelse för lusten och motivationen. Flertalet elever menade att de upplevde matematiken mest positiv då de fick använda sig av till exempel kottar och pinnar i sitt räknande. Men även när de fick samarbeta med sina kamrater upplevde de matematiken som lustfylld och motiverande. Vårt resultat stöder följaktligen tidigare forskning inom matematik och utomhuspedagogik.</p>

<p>Skolan är en central del av vårt samhälle idag, ständigt diskuterad och granskad. Inom skolans väggar sker förändringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen ställer sig dock författaren frågande till varför detta inte skett i lika stor utsträckning inom ämnet matematik. Styrdokumenten är skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mål vi ska sträva mot. Författaren vill genom sin syftesfråga belysa vad som styr läraren mot valt arbetssätt, och om arbetssättet följer styrdokumentens intentioner. I intervju med tre lärare som alla har olika arbetssätt får vi deras bild av skälen, elevernas tilltro och lust för ämnet, kunskapsmålen samt styrdokumentens förankring. Här visar resultaten på att de skäl lärarna uppger till valt arbetssätt, inte har sin grund i styrdokumenten, utan snarare utgår från lärarnas personliga ställningstagande. Författaren menar att förhållandet mellan hur eleverna lär och lärarens valda arbetssätt bör vara nära förknippat, och efterlyser därför en större reflektion hos lärarna. Lärandet är mångfacetterar och kräver därför ett mångfacetterat arbetssätt anser författaren.</p>

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder? För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik. Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken. Resultatet visar att förståelsen är A och O för om eleverna tycker matematik är roligt eller ej. När eleverna får räkna på i boken, när det går fort och lätt då är det roligt. Tal som eleverna klarar av gör att deras självkänsla stärks. Matematik kan av många elever upplevas som tråkig när de får sitta och höra på lärarens genomgångar, antingen för att de redan har förstått eller för att de inte förstår. En annan orsak till att det ibland upplevs som tråkigt är när eleverna är trötta, vilket gör att eleverna också pratar mer. De flesta upplever att det är mycket ”prat” på matematiklektionerna. Fastän att eleverna ibland blir störda av prat är de samtidigt medvetna om att de själva kan verka störande med sitt prat. Läraren menar att elevernas dagsform har en mycket stor betydelse för deras lust. Det som är lätt och roligt för en elev kan för en annan vara svårt och tråkigt och det är en utmaning för läraren att räcka till för alla. Både lärare och elever var överens om att den mesta tiden på lektionerna gick åt till att räkna i boken. Många elever tycker det är bra att de får räkna på i boken men det finns också de som skulle vilja ha mer variation. Mitt resultat visar att eleverna till en övervägande del tycker att matematik är roligt eller som en elev sa: ”Jag tycker matte är roligt fast ibland kan det vara jättejobbigt och tråkigt.”

Skolan är en central del av vårt samhälle idag, ständigt diskuterad och granskad. Inom skolans väggar sker förändringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen ställer sig dock författaren frågande till varför detta inte skett i lika stor utsträckning inom ämnet matematik. Styrdokumenten är skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mål vi ska sträva mot. Författaren vill genom sin syftesfråga belysa vad som styr läraren mot valt arbetssätt, och om arbetssättet följer styrdokumentens intentioner. I intervju med tre lärare som alla har olika arbetssätt får vi deras bild av skälen, elevernas tilltro och lust för ämnet, kunskapsmålen samt styrdokumentens förankring. Här visar resultaten på att de skäl lärarna uppger till valt arbetssätt, inte har sin grund i styrdokumenten, utan snarare utgår från lärarnas personliga ställningstagande. Författaren menar att förhållandet mellan hur eleverna lär och lärarens valda arbetssätt bör vara nära förknippat, och efterlyser därför en större reflektion hos lärarna. Lärandet är mångfacetterar och kräver därför ett mångfacetterat arbetssätt anser författaren.

Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att både inomhusmatematiken och utomhusmatematiken är gynnsamma för elevernas lust och motivation. Det som bestämmer huruvida dessa lärandesituationer är motiverande och lustfyllda är hur situationerna är uppbyggda och inte var de är förlagda. Viktiga slutsatser i studien är att det är den praktiska matematiken samt interaktionen mellan eleverna som har störst betydelse för lusten och motivationen. Flertalet elever menade att de upplevde matematiken mest positiv då de fick använda sig av till exempel kottar och pinnar i sitt räknande. Men även när de fick samarbeta med sina kamrater upplevde de matematiken som lustfylld och motiverande. Vårt resultat stöder följaktligen tidigare forskning inom matematik och utomhuspedagogik.

Som matematiklärare får man ofta höra att ämnet är ett av de tråkigaste som finns. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur attityden till matematik är på den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till ämnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lära mer. Med hjälp av en enkätundersökning och intervjuer av ett antal elever i årskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, från dem som anser att matematik är tråkigt och svårt, till dem som tycker det är roligt och lätt. Fler elever än jag hade räknat med var relativt positiva till ämnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre. Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag på vad de anser behöver ändras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att läroboken hade styrt matematiken på mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förståelse och lust att lära.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna. Ett resonemang som gjorde oss nyfikna och ligger till grund för studiens uppkomst. Metoden som studien bygger på är av kvalitativ art och totalt deltog sex intervjupersoner. Resultatet visade att det är många olika faktorer som påverkar elevernas motivation, bland annat lustfyllt lärande, positiv feed-back, bra och omtänksamma lärare, kompisrelationer och engagerade föräldrar.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljön som ger elever motivation och lust att lära matematik. Arbetet beskriver motivation och lust till matematikämnet ur ett lärar- och ett elevperspektiv. Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikämnet i skolår 1-6. Utöver detta så sker intervjuer med två elever ur varje pedagogs klass. Sammanlagt åtta elever ingår i undersökningen. Resultatet visar att elevens förståelse och tillit till den egna förmågan är centrala motivationsfaktorer för att lära matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen är ett varierat arbetssätt en viktig faktor för att skapa motivation. De anser även att pedagogens roll är en stor faktor för lusten att lära och för att göra matematikämnet roligt. När eleven ser att pedagogen tycker att matematik är roligt så är möjligheten större att även eleven blir intresserad av ämnet. Alla de intervjuade eleverna och pedagogerna som använder sig av en matematikbok tycker att den är motiverande och ger lust att lära.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt. Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt. Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.