No description available.

<p>Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och</p><p>Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda</p><p>individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/</p><p>förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när</p><p>någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga</p><p>tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och</p><p>att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa</p><p>missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra</p><p>respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till</p><p>missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder</p><p>och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja</p><p>sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet</p><p>annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor</p><p>då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller</p><p>vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga?</p><p>Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har</p><p>någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet</p><p>att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas</p><p>vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns</p><p>misstänksamhet och detta finner jag intressant.</p><p>Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi</p><p>Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa</p><p>för att vara så övertygande som möjligt.</p>

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/ förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga? Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns misstänksamhet och detta finner jag intressant. Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa för att vara så övertygande som möjligt.

På grund av den kraftiga ökningen av handel på nätet, kallad e-handel, krävs det nya och effektiva sätt för mottagaren att hantera uthämtningen av postpaket. Detta gäller speciellt på landsbygden i Sverige där uthämtningsställen läggs ned trots ökningen av e-handel och många mottagare har längre än fem minuter att köra med bil till närmaste uthämtningsställe. Detta gör att miljöpåverkan från den sista transportsträckan, också kallats den sista milen, blir stor. Personer som bor på landsbygden är ändå de som gynnas mycket av e-handel med hänsyn till den ökning av utbudet av varor som det innebär. År 2013 ökade också antalet e-handelsköp per konsument på landsbygden med 29 % jämfört med året innan, detta är en stor ökning sett till att samma ökning för övriga Sverige samma år endast var 18 %. Det finns flera sätt att leverera varor i ett postpaket som köpts på internet, om paketet inte får plats i brevlådan så behöver det antingen bli utkört direkt till mottagaren eller lämnas på något form av ombud. Hemleverans innebär att mottagaren måste vara hemma och ta emot sitt postpaket, något som ofta gör att den sista distributionssträckan ibland kan bli mycket lång om leveransen misslyckas och måste göras om på nytt. Därför är olika former av ombud där mottagaren själv hämtar paketet en bra lösning. En lösning är att placera ut obemannade paketautomater. En sådan automat kan placeras ståendes mot en vägg både utomhus och inomhus. Till skillnad från de vanligaste uthämtningssätten i Sverige idag så krävs det varken personal eller någon större lokal därför är det ett effektivt sätt för att kunna hantera den ökande efterfrågan av e-handel på landsbygden. Vart dessa paketautomater placeras är en betydande faktor för deras effektivitet. Tidigare studier visar att det går att förkorta sista milen mycket med hjälp av strategisk utplacering av möjligheter för uthämtning. I denna studie har en specifik landsbygdskommun i Sverige undersökts för att se vilka uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget samt hur dessa bäst kan kompletteras ur ett sista milen perspektiv med hjälp av utplacering av en paketautomat.   För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har först en litteraturstudie genomförts för att närmare studera bakgrunden till problemet samt vilka uthämtningsmöjligheter för postpaket som finns. Därefter har studien tagit fram och följt en processbeskrivning med fem steg om hur en paketautomat ska placeras ut. Första steget var att hitta en lämplig kommun att utföra analyserna i, i denna studie föll valet på Åmål kommun. Nästa steg var att beskriva Åmål kommuns speciella förutsättningar samt vilka uthämtningsmöjligheter som finns där i dagsläget. Det visade sig att Åmål kommun idag har tre uthämtningsställen på olika platser inne i tätorten Åmål. Steg tre var att välja ut tre platser för utplacering av en ny paketautomat, dessa tre platser var dels i de mindre tätorterna, Tösse och Fengersfors, i kommunen samt ytterligare en plats inne i tätorten Åmål. Dessa tre platser analyserades sedan i steg 4 hjälp av programmet ArcMap där täckningsområden undersöktes samt körtidsanalyser gjordes. I det sista steget presenterades och analyserades det erhållna resultatet för de olika placeringarna med hänsyn till hur det påverkade den sista milen och därmed miljön. Resultatet visade att det var möjligt att minska körtiderna samt öka täckningen, framförallt vid placering av en paketautomat i de mindre tätorterna. Det fanns olika fördelar och nackdelar med varje placering men den i Tösse utmärkte sig eftersom den minskade körtiderna mycket och dessutom låg vid en strategiskt bra plats. För att bäst komplettera de uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget i Åmål kommun ansåg därför studien att en paketautomat bör placeras i Tösse.

Dagens konsumenter skiljer sig från tidigare generationer, konsumtionsmönstret har förändrats, en betydande faktor till detta är den ökande populariteten av e-handel. Flexibiliteten och friheten som konsumenten får via handel online har skapat högre krav och förväntningar på företagen. Till följd av en växande e-handeln ställs även större krav på företagens logistiklösningar, och extra viktig blir slutskedet i försörjningskedjan, den sträcka som går mellan konsumenten och e-handlaren och som kallas sista-milen. Sista- milen är den logistikaktivitet som är mest resurskrävande för e-handlaren och i kombination med konsumentens ökade förväntningar på företagen blir betydelsen av effektiv hantering av sista-milen ännu mer påtaglig.  I dag finns flertalet kvantitativa studier som undersöker hur företag på bästa sätt kan optimera och effektivisera sina sista-milen leveranser. Bristen på kvalitativ forskning som fokuserar på att förstå konsumenten, dennes värderingar och bakomliggande resonemang när de fattar beslut om sista-milen leverans skapar ett forskningsgap som studien ämnar att fylla. Syftet med studien är därför att undersöka den beslutsprocess konsumenten genomgår inför ett beslut om sista-milen leverans och vilka påverkansfaktorer som kan påverka konsumenten inför ett val. Syftet är även att undersöka och analysera hur konsumenten värderar leveransattributen leveranskostnad, returmöjligheter, leveranstid, bekvämlighet och miljömässig hållbarhet i sitt val av sista-milen leverans. Därmed är studiens forskningsfråga följande:  Hur värderar konsumenter olika leveransattribut vid val av sista-milen leverans?  För att sammanfatta samtligt teoretiskt innehåll som presenteras i den teoretiska referensramen och illustrera hur delarna kan vara korrelerade med varandra har en sammanfattande modell skapats. Modellen är en processbeskrivning som illustrerar hur beslutsprocessen kan se ut när konsumenten värderar leveransattribut och fattar beslut om sista-milen leveranser, samt vilka påverkansfaktorer som kan påverka konsumenten inför valet. För att samla in relevant empiriskt material genomfördes semi-strukturerade intervjuer, vilket gav upphov till resonemang och värderingar från respondenterna viktiga för att besvara studiens syfte och forskningsfråga. Eftersom utbudet av sista-milen leveranser varierar beroende på var i Sverige konsumenten bor valde författarna att begränsa området till att undersöka respondenter bosatta i Norrland. Genom en urvalsprocess valdes tio respondenter ut för att bidra med insikter, erfarenheter och tankar kring ämnet.  Studiens resultat indikerar att konsumenternas värdering av leveransattributen är i hög grad situationsberoende, men generellt sett prioriterar konsumenten leveranskostnad och bekvämlighet högre än andra leveransattribut. Hur konsumenter värderar attributet leveranstid gick emot tidigare forskning, anledningen kan vara konsumenternas geografiska plats. Det samma gällde konsumenternas krav på sista-milen leveranser som inte visade sig vara allt för krävande som tidigare forskning visat, i stället fanns en förståelse för att leverantörerna hanterar många paket och konsumenterna önskade uppdateringar och kommunikation om leverans avvek från det som var bestämt. Vilket leder in på studiens bidrag av ny kunskap i form av ytterligare ett leveransattribut, service och kommunikation. Övervägande hade företagens service och kommunikationsförmåga en stor påverkan på konsumentens beslutsprocess vid val av sista-milen leverans.

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter. Det är Michail Bachtin, Carl Gustav Jung och Annis Pratt som i stort står för den teoretiska plattform som undersökningen utgår från. Det som studien visar är att de många intertextuella inslagen hjälper till att skapa en rik dialogicitet i texten. Vidare så förekommer Annis Pratts arketypiska mönster också i Ekmans romantrilogi. Ett av dessa arketypiska mönster behandlar den kvinnliga individuationprocessen, som hjältinnan i Skraplotter till fullo genomgår. I romanen finns även arketypen självet representerad i form av mandalasymboler.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations. / Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

No description available.

Over two decades, digitalization has grown considerably and gained momentum around the world. The majority of the world's population uses digital services such as Internet, smartphones and computers. The growth has changed the market, which has led to increased delivery of packages to customers or to wholesalers. Last mile Logistics has had a major impact in digitalization as the purpose is how efficiently packages are delivered to the customer.The purpose of this study was to understand the applications of digitalization on last mile logistics through e-commerce in different industries.For the purpose of the study, data collection of scientific articles and interviews was accomplished. The study consists of five interviews with five different case companies that works with digitalization focusing on the last mile logistics.These interviews highlighted how dependent companies are currently out of digitization in last mile logistics, it was also emphasized how large investments companies make regarding jobs with constant improvements in order to meet customers' needs.In the study's conclusions, it was possible to understand how different businesses implement digitization in different ways, and how these different companies apply digitization on their last mile logistics through e-commerce.

No description available.