<p>Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning. Men det finns även fler rambeslut som vi har skrivit under, speciellt under 2000-talet. Och lagstiftningen går stadigt framåt.</p><p> </p><p>För att ytterligare förbättra och anpassa våra lagar, skedde därför den stora sexualbrottsreform år 2005 av 6 kap. (1962:700) Brottsbalken, angående sexualbrottslagstiftningen mot barn. Denna reform ändrade uppbyggnaden av lagstiftningen och definitionerna. Exempelvis utökade man 6 kap. med några paragrafer som helt riktade in sig på sexualbrott mot barn, andra ändringar var att definitionen av <em>sexuellt umgänge</em> ändrades till <em>sexuell handling</em>, för att göra det tydligare vad som omfattas av detta lagrum. Men kanske den ändring som har störst betydelse för ett ökat skydd för barn, är den förlängning av preskriptionstiden som infördes, och som nu börjar löpa från det att barnet fyllt 18 år. Vidare för att bättre anpassa lagen till dagens samhälle har det även tillkommit fler definitioner där rekvisiten har ändrats, delvis för att skärpa till lagen. Många av ändringarna hade sina grunder i barnkonventionen men även ifrån andra rambeslut som vi ratificerat.</p><p> </p><p>Sexualbrottsreformen (tillägg av 6 kap. 10 a § BrB) som skedde år 2009 har även den sina spår i barnkonventionen.  Kompletteringarna man gjorde här kommer att refereras till som den s k <em>kontaktlagen</em> (som är ett uttryck som används i detta arbete), som syftar till att förebygga och kriminalisera kontakttagandet mellan en vuxen och en minderårig. Om man inte kan få ett stopp på sexuella övergrepp på barn, så har man i det här lagrummet försökt att ytterligare försvåra för gärningsmän att utföra övergrepp. I nu gällande rätt är det sanktionerat att försöka ta kontakt med barn i sexuellt syfte, d v s redan kontaktförsöket är en brottslig handling. Lagrummet är därför av en förebyggande karaktär.</p><p> </p><p>Regeringen anser dock fortfarande att Sveriges lagstiftning på området är begränsat och nya lagregler kommer att bifogas år 2009, men även året därpå är målet att göra en grundlagsändring. En ändring som är otroligt viktig är, att det blir straffbart att ens försöka få tillgång eller söka material som är barnpornografiskt. Kan remissinstanserna få fram en bra utformning för detta lagrum, torde det verka avskräckande för den som redan innehar och söker mer material men även för dem som kanske söker för första gången.</p><p> </p><p>Som sagt, lagstiftningen utvecklas hela tiden för att anpassas till samhället och för att göra den mer lättillgängligt och förstålig för alla. Vad som kan sägas om de ändringar som genomfördes i sexualbrottslagstiftningen under år 2005 och år 2009 mot barn, är att de lett till ett ökat skydd för barnen. Rättssäkerheten har tydligt ökat och lagarna har fått ett större tillämpningsområde. Visserligen finns det fortfarande vissa problem med tillämpningen, då speciellt med gränsdragningen och delvis med legalitetsprincipen. Gränsdragningsproblemen uppstår igenom att det nu finns så många olika lagdefinitioner som brottet kan klassas som, men här kan det påstås att det är att föredra att ha för många än att ha för få. Legalitetsprincipen sammanflyter något med gränsdragningsproblemet, då det inte konstant är avgörbart vilket brott som avses, vilket dock är avgörande enligt legalitetsprincipen. Dessa två problem jämnas dock ut av de framsteg och den ökade rättssäkerheten de nya formuleringarna har medfört. Dock bör vidare utveckling av lagarna ske för att nå en perfekt lagstiftning.</p><p> </p>

No description available.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning. Men det finns även fler rambeslut som vi har skrivit under, speciellt under 2000-talet. Och lagstiftningen går stadigt framåt.   För att ytterligare förbättra och anpassa våra lagar, skedde därför den stora sexualbrottsreform år 2005 av 6 kap. (1962:700) Brottsbalken, angående sexualbrottslagstiftningen mot barn. Denna reform ändrade uppbyggnaden av lagstiftningen och definitionerna. Exempelvis utökade man 6 kap. med några paragrafer som helt riktade in sig på sexualbrott mot barn, andra ändringar var att definitionen av sexuellt umgänge ändrades till sexuell handling, för att göra det tydligare vad som omfattas av detta lagrum. Men kanske den ändring som har störst betydelse för ett ökat skydd för barn, är den förlängning av preskriptionstiden som infördes, och som nu börjar löpa från det att barnet fyllt 18 år. Vidare för att bättre anpassa lagen till dagens samhälle har det även tillkommit fler definitioner där rekvisiten har ändrats, delvis för att skärpa till lagen. Många av ändringarna hade sina grunder i barnkonventionen men även ifrån andra rambeslut som vi ratificerat.   Sexualbrottsreformen (tillägg av 6 kap. 10 a § BrB) som skedde år 2009 har även den sina spår i barnkonventionen.  Kompletteringarna man gjorde här kommer att refereras till som den s k kontaktlagen (som är ett uttryck som används i detta arbete), som syftar till att förebygga och kriminalisera kontakttagandet mellan en vuxen och en minderårig. Om man inte kan få ett stopp på sexuella övergrepp på barn, så har man i det här lagrummet försökt att ytterligare försvåra för gärningsmän att utföra övergrepp. I nu gällande rätt är det sanktionerat att försöka ta kontakt med barn i sexuellt syfte, d v s redan kontaktförsöket är en brottslig handling. Lagrummet är därför av en förebyggande karaktär.   Regeringen anser dock fortfarande att Sveriges lagstiftning på området är begränsat och nya lagregler kommer att bifogas år 2009, men även året därpå är målet att göra en grundlagsändring. En ändring som är otroligt viktig är, att det blir straffbart att ens försöka få tillgång eller söka material som är barnpornografiskt. Kan remissinstanserna få fram en bra utformning för detta lagrum, torde det verka avskräckande för den som redan innehar och söker mer material men även för dem som kanske söker för första gången.   Som sagt, lagstiftningen utvecklas hela tiden för att anpassas till samhället och för att göra den mer lättillgängligt och förstålig för alla. Vad som kan sägas om de ändringar som genomfördes i sexualbrottslagstiftningen under år 2005 och år 2009 mot barn, är att de lett till ett ökat skydd för barnen. Rättssäkerheten har tydligt ökat och lagarna har fått ett större tillämpningsområde. Visserligen finns det fortfarande vissa problem med tillämpningen, då speciellt med gränsdragningen och delvis med legalitetsprincipen. Gränsdragningsproblemen uppstår igenom att det nu finns så många olika lagdefinitioner som brottet kan klassas som, men här kan det påstås att det är att föredra att ha för många än att ha för få. Legalitetsprincipen sammanflyter något med gränsdragningsproblemet, då det inte konstant är avgörbart vilket brott som avses, vilket dock är avgörande enligt legalitetsprincipen. Dessa två problem jämnas dock ut av de framsteg och den ökade rättssäkerheten de nya formuleringarna har medfört. Dock bör vidare utveckling av lagarna ske för att nå en perfekt lagstiftning.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare. Jag har i min studie valt att i analysen jämföra informanternas intervjusvar och redovisat skillnader och likheter med hjälp av olika teman som mobbning, utbildning, lagstiftning, yrkesroll med mera. Dessa har sedan kopplats samman med den teorin som nämns i arbetet. De resultat som jag kom fram till är att lärare och skolpersonal har höga krav på sig att kunna hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Tyvärr visar studien också att kunskapen om vilka lagstadgade skyldigheter de har är undermålig, trots detta har de ändå kunskap om vissa delar i lagstiftningen så som skadestånds möjligheter och likabehandlingsplaner. Lärarutbildningens fokus på mobbning har de senaste åren förändrats och blivit bättre än tidigare men ändå anser både studenter och deras lärare att utbildningen ännu inte är tillräcklig. Studien visar också på att samtliga intervjuade drivs av ”den goda viljan” att ta tag i och hantera mobbning när det uppstår, men de säger också att de vill och behöver ha mer kunskap om mobbning.

Bakgrund Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen. Resultat Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.

The Swedish industrial society has left several areas with contaminated soil and water which today is of danger for the environment and human health. One of these areas with contaminated soil and water is the region where the former Glava glassworks operated during 1859 to 1939. The main object in this study has been to study the responsibility for the contaminations according to the Environmental Code. The method used is a qualitative content analysis of relevant literature to answer the following questions: What types of contaminations can be found in the area of Glava glasswork and what health issues can these cause? What kind of activity has been conducted in the area that have caused the contaminations in soil and water? According to law, what are the responsibilities for the contaminations in soil and water at Glava glassworks? The contamination in the region has been confirmed to originate from the glasswork due to the environmental engineering survey made in the area in 2009. The contaminations found in the area are arsenic, zinc, boron and other heavy metals which can cause severe damage in the environment and people’s health. A historical analysis has been crucial to study the situation of responsibility. The time dimension is crucial according to Swedish environmental law, the Environmental Code (SFS 1998:808). To find the responsible of the contamination in the region, the contaminations must have occurred after the 30 June 1969 according to 8 § the law (SFS 1998:811) on the introduction of the Environmental Code or someone must have obtained the property after the 1 January 1999 according to 15 § the same law (SFS 1998:811). None of these criteria have been fulfilled which means that the Swedish state is responsible of investigation and remediation of the contaminations in the area. / Det svenska industrisamhället har efterlämnat flera områden med föroreningar i mark och vatten som idag är en fara för både människors hälsa och miljön. Ett av dessa är området kring Glava glasbruk som bedrev sin verksamhet mellan 1859 och 1939. I denna kvalitativa studie, där en kvalitativ innehållsanalys av relevant litteratur har använts, är syftet att undersöka hur ansvarsförhållandena ser ut för föroreningarna på glasbruksområdet där följande frågeställningar har legat som grund. Vilka är föroreningarna på Glava glasbrukområdet och vilka hälsoskador kan dessa ge upphov till? Vilka verksamheter har bedrivits på platsen som kan ha lett till uppkomsten av föroreningarna? Hur ser ansvarsförhållandena ut enligt miljöbalken för mark- och vattenföroreningarna vid Glava glasbruk? Föroreningar på platsen har konstaterats härstamma från bruket i och med en genomförd miljöteknisk markundersökning som gjorts på området under 2009. De föroreningar som hittats på platsen är bland annat arsenik, zink, bor och andra tungemetaller som kan ge allvarliga skador människors hälsa och på miljön. För att undersöka ansvarsförhållandena har en historisk analys av platsen gjorts. En djupdykning i miljöbalken har visat att tidsaspekten har varit avgörande. För att en ansvarig ska kunna ställas till svars måste föroreningarna ha uppkommit efter den 30 juni 1969 enligt 8 § Lag (SFS 1998:811) om införande av miljöbalken eller fastigheten måste ha förvärvats efter den 1 januari 1999 enligt 15 § samma lag (SFS 1998:811). Ingen av dessa kriterier uppfylls här vilket då innebär att ansvaret för undersökning och efterbehandling ligger hos staten.

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself. In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press. Committees and departmental records are public and contain a lot of information about the society in which they were created. The purpose of this Handbook is to show the access points which are available when you want to take advantage of the wealth of this material. Most of this material is stored at the National Archives in Stockholm and this is a guide to those documents. Between 1825 and 1965 seven committees were appointed and the guide will follow them from initiation to law. The Handbook is intended as a guide to documents legislation in general and to documents about legislation regarding vagrants in particular. Finally, it will show how to find documents on how the laws worked in practice, through the renovated court records in the archives of Svea Court of Appeal. This is a one year master´s thesis in Archival Science.

This essay is focusing on separatism and nationalism in the Canadian province Quebec. The study has been conducted by using theories concerning nationalism and separatism and later on applying them to this specific case. The aim was to investigate the reasons why separatism has emerged in Quebec and to find out the relationship between Quebec and the rest of Canada.  This is to be done both through a historic as well as current perspective in which both literary resources as well as the internet has been used to find reliable information. The essay is also investigating whether Quebec has any real basis for their will to succeed by taking a closer look at international law and relations. The conclusion of the essay showed that language and resentment are two of the most important reasons to why separatism has arisen in Quebec. Nationalism has been strong since Canada was a colony and this shows a deep historical abutment. The study conducted also shows that international laws available are extremely hard to interpret making it hard to ponder upon the question whether Quebec has the right to succeed or not.

<p>Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.</p>