Även om allemansrätten är grundlagsskyddad genom regeringsformen är dess innehåll inte definierat i lag, upprätthållandet baseras istället primärt på sedvana. En av frågorna det inte finns något tydligt svar på är om, och i sådana fall till vilken grad ett skidspår kan utsläcka allemansrätten när spårhållare begränsar tillgången till allemansrättslig mark genom en spåravgift. Nya samhällstrender och de senaste årens allt kortare vintrar, med högre temperaturer och mindre snö, har tvingat vissa spårhållare att ta betalt för att täcka ökade kostnader för konstsnö, skötsel och underhåll. Då det handlar om mark som täcker större områden involverar avgiften mark som i grunden är menad att vara allemansrättsligt tillgänglig. Studiens syfte är att undersöka: den juridiska definitionen av ”anläggning” och under vilka omständigheter en anläggning uppstår som kan begränsa tillgängligheten till mark som är till för allmänheten, och om en spårhållare, genom att erbjuda spårunderhåll, på rättsliga grunder kan kräva betalt för marken som från början varit menad för allmänheten. Samt hur en avgift påverkar möjligheten att nå Sveriges friluftspolitiska mål, att allemansrätten ska värnas och att naturen ska vara tillgänglig för alla. Den (sparsamma) lagstiftningen, sedvanerätt och rättsliga avgöranden studerades med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer varvades med genomgång av material såsom lagtext, propositioner, förarbeten, myndighetsrapporter och organisationshandlingar. Studiens resultat visade att tolkningen av begreppet anläggning och huruvida en tvingande avgift är legitim varierar och att eventuella förändringar i allemansrätten bör sättas i ett större sammanhang. Förvaltningsdomstolarna tar flera faktorer i beaktning när en avvägning ska göras mellan allemansrätten och möjligheten att ta ut en avgift. Såsom anläggningens fysiska avgränsning, grad av underhåll och nedlagda kostnader. Allemansrätten har breda gråzoner och är i ett rättsligt avseende så pass tunt beskriven att det är svårt att utifrån lagstiftningen definiera vad en anläggning är. Fler studier behövs på området och situationen för ett berättigat avgiftsuttag verkar osäker till dess att det finns en mer precis rättslig definition av vad en anläggning är. / Although granted by the Swedish constitution, the right of public access is not well-defined by the law and its enforcement has therefore been based primarily on customary law. One of the questions that remains to be answered is if, and if so to what extent, the competing right of charging a fee for a facility, can be used by ski-track suppliers to limit the right of public access on public areas. The effects of climate change and new behaviors have forced some ski-track suppliers to charge an “access and use” fee in order to cover their costs of providing artificial snow and the resulting maintenance. Due to the large area covered the access and use fee involves land belonging to the public. This study aims to explore: the legal concept of a “facility” and under what circumstances the owner of a facility can limit public access to a land property, if a ski-track supplier, by providing track maintenance, can claim to be a facility owner with sufficient legal grounds for limiting public access to it, and how fees for nature-based activities affect political goals. The methods used are interpretation of the (sparse) legislation, customary law and legal precedence through case law. Semi-structured interviews and interpretation of legal texts, government bills, preambles, authorities’ reports and organizations’ reports.  The results show that: there are different ways of understanding the concept of a “facility” and thus if a compulsory fee is legal, and  that when decisions are made to change the right of public access, their effects must be considered in a wider context. The examination shows that the Administrative Courts are looking at several variables when weighing the right of public access against the right to charge a fee for a facility, such as its physical boundary, its costs and maintenance. The right of public access contains grey areas and is too vaguely described in the law in order to give a precise definition of what a facility is. Follow-up studies are required, and the situation seems to be uncertain until there is a legal definition of the concept of “facility”.

No description available.

Logistics properties are defined as properties for short-term storage purposes where the goods are distributed further to consumers. Logistics properties are the fastest growing property segment in the Swedish property market based on the total transaction volume. At the same time, market reports highlight how changing market trends will affect the future growth of logistics properties. Hence, one significant challenge in the new development of logistics properties is a shortage of land access i.e., developable land in the logistical clusters of Sweden. Previous studies have mainly focused on industrial properties with a general perspective, and not only specific the sub-segment logistics properties. Furthermore, analyzes of the relationship between developable land and demand from a Swedish perspective are lacking. The aim is to investigate the key market factors affecting the future growth and demand of the Swedish logistics property market. In addition, the study includes an examination of the current and future supply of developable land from a private and public sector perspective. The study was based on data from a mix of quantitative and qualitative methods and actors from the public and private sectors were interviewed. The study also includes a survey of the public sector i.e., municipalities of Sweden. Furthermore, the main demand drivers, supply, and municipality perspectives were analyzed thematically connected to the theoretical framework, neoclassical demand and supply theory, and behavioral finance theory.  The results show that e-commerce, end-costumers raising delivery requirements, post Covid19 effects, and supply chain issues due to the Russian invasion of Ukraine are key factors driving the growth in the Swedish logistics property market. The results show that there is insufficient or very little available supply of developable land for logistics properties near bigger cities such as Stockholm and Gothenburg. However, the result also indicates that there will be an increase in future supply and developable land for logistics properties within five years. Hence, the highest values of planned square meters of land area in the municipalities near Gothenburg and the highways E20 and E4, between Gothenburg and Stockholm. The data indicate that the future development of logistics properties will be close to adequate traffic communications such as highways and interrail. Furthermore, highlighted attributes in the new development of logistics are buildings with more automation, height, and green building certificates where flexible buildings are significant. / Logistikfastigheter definieras som fastigheter med ändamål för korttidslagring där varorna distribueras vidare till konsumenter. Logistikfastigheter är det snabbast växande fastighetssegmentet på den svenska fastighetsmarknaden baserat på den totala transaktionsvolymen. Samtidigt belyser marknadsrapporter hur förändrade marknadsfaktorer kommer att påverka den framtida tillväxten av logistikfastigheter. En betydande utmaning ärbegränsningen av nyetablering på grund av bristen på detaljplanelagd mark i de befintliga logistisklustren i Sverige.  Tidigare studier har huvudsakligen fokuserat på industrifastigheter med ett generellt perspektiv och inte specifikt på logistikfastigheter. Därtill saknas även analyser av sambandet mellan detaljplanelagd mark och efterfrågan på den svenska logistikmarknaden. Därför är syftet med denna studie att undersöka de viktigaste marknadsfaktorerna som påverkar den framtida efterfrågan och tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden. Vidare, ämnar studien undersöka den nuvarande och framtida utbud av utvecklingsbar mark ur ett privat och offentligt perspektiv. Studien baseras på data från både kvantitativa och kvalitativa metoder där representanter från privat och offentlig sektor intervjuades. I en enkätundersökning deltog också kommunrepresentanter från den offentliga sektorn. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys baserat på teorierna efterfrågan och utbud samt beteendeekonomi. Resultatet visar att e-handel, slutkonsumenters ökande leveranskrav, pandemieffekter och störningar i försörjningskedjor på grund av Rysslands invasion av Ukraina är nyckelfaktorer som driver tillväxten på den svenska logistikfastighetsmarknaden.  Resultatet visar att det finns otillräcklig detaljplanelagdmark för logistikfastigheter runt större städer som Stockholm och Göteborg. Resultatet indikerar att en ökning av planlagd mark väntas de kommande fem åren och de högsta arealerna av planlagd mark återfinns i närbelägna kommuner till Göteborg, och nära trafiklederna E20 och E4 mellan Göteborg och Stockholm. Sammantaget, visar datan att tillkommande logistikfastigheter kommer att ligga nära goda trafikkommunikationer som motorvägar och tågtrafik. Dessutom är byggnadsattribut som automation, ökad höjd, miljöcertifiering och flexibilitet centrala vid nyetablering av logistik och i den framtida utvecklingen.

This dissertation consists of three chapters that address two major resource challenges faced by smallholder farmers in Sub-Saharan Africa: (i) weather shocks and (ii) limited land access for agricultural production. The first chapter looks at how weather shocks affect millet production and millet market price seasonality in Niger. In this paper, we use district-level longitudinal production and price data, along with high-resolution rainfall data to investigate the distinct impacts of positive and negative rainfall shocks on millet production and millet price seasonality in Niger. We find that a one standard deviation decrease in seasonal rainfall from historical averages is associated with declines in millet market price initially after harvest, but strong upward pressure on market prices 6 months after harvest. As a result, drought exacerbates existing price seasonality, which in turn can amplify negative impacts on households. Social protection programs need to account for potential increases in seasonal price variability in the design of programs to enhance household resilience to weather shocks. To better understand the household behavior that gives rise to the price responses observed in the first chapter, we explore weather shock impacts on household millet market participation in Niger in the second chapter. We merge a nationally representative household panel data with high-resolution spatially disaggregated rainfall data. We find that households are more likely to participate in the market as net sellers with negative rainfall shocks, but marketed quantity for net sellers decreases with negative rainfall shocks. Diversification into non-agricultural activities can mediate the impacts of negative rainfall shocks on market participation and lead to increases in volume of sales. Policies that support household involvement in the rural nonfarm economy through training and access to credit to help expand businesses may also stimulate millet market participation. In the third chapter, we use a rich dataset of 1,123 households to examine the determinants of individual household member access to groundnut fields, the predominant cash-crop in the Groundnut Basin of Senegal. The analysis also explores the implications of limited land access on groundnut productivity of young adult and female field managers. We find that young adults and females have fewer opportunities to access land compared to older and male household members. Further, we show that higher productivity may not be driving differential access to fields among older adults. Results suggest that with equal access, young adults may be as or more productive groundnut cultivators than older adults. Programs to increase young adult and female economic opportunities should focus on closing gaps in access to resources for production rather than decreasing observed production disparities. / Doctor of Philosophy / This dissertation addresses two major challenges that small farmers face in Sub-Saharan Africa: (i) erratic changes in weather patterns and (ii) land access for agricultural production. We divide the dissertation in three chapters. The first two chapters focus on weather shocks, while the third chapter focuses on land access. In the first chapter, we discuss how low and high rainfall affect the seasonal variation of market prices for the most important staple grain (millet) in Niger (West Africa). We find that lower rainfall than usual makes households sell their millet in the post-harvest period when market prices are generally low, and makes them buy back millet in the lean season when market prices are often high. As a result, policies that aim support household resilience to climate shocks should design programs that account for potential increases in seasonal price variability. In the second chapter, we study how low rainfall levels affect Niger millet farmers' decision to sell or not sell their harvest, as well as the association between low rainfall and the quantity of millet sold and bought. We distinguish three groups of farmers: (i) net buyers who have higher millet purchases than sales, (ii) autarkic who have zero millet purchases and millet sales, and (iii) net sellers who have higher sales than purchases. Our findings show that lower rainfall increases net sellers' probability to sell their millet, whereas it decreases the quantity they sell. Our results also reveal that households who diversify their sources of income into non-agricultural activities increase millet net sales even with low rainfall levels. Policies that support household involvement in these non-agricultural activities may also stimulate millet market participation. In the third chapter, we study the factors that affect household members' access to a groundnut field in Senegal with a particular focus on young adults and females. We show that females and young adults are less likely to access a field compared to older and male household members. Our results also suggest that with equal access, young adults may be as or more productive groundnut cultivators than older adults. Programs to increase young adult and female economic opportunities should focus on closing gaps in access to resources for production.

Allemansrätten finns inte definierad i svensk lag, utan är baserad på sedvänja och gamla traditioner som kan dateras ända tillbaka till medeltiden. Allemansrätten är dock omnämnd i lagtexten, i regeringsformen 2 kap. 15 § 4 st. samt i miljöbalken 7 kap. 1 §. Det finns lagar som definierar de allra yttersta gränserna av allemansrätten, såsom brottsbalkens bestämmelser om bland annat åverkan, hemfridsbrott, tagande av olovlig väg och egenmäktigt förfarande. Allemansrätten är dock inte sådan att allt som inte är olagligt är tillåtet, utan allemansrätten kräver att hänsyn visas för att allemansrätten ska kunna åberopas. Även miljöbalkens 2 kap. allmänna hänsynsregler sätter gränser för vad alla som bedriver verksamhet i naturen måste följa. Exakt vad allemansrätten faktiskt tillåter är dock svårtolkat i och med avsaknaden av definition. När det gäller organiserat friluftsliv, vilket orientering klassas som, är allemansrätten än mer komplex. Alla deltagare vid ett arrangemang kan hålla sig inom allemansrättens ramar, men det betyder inte med säkerhet att arrangemanget som sådant kan arrangeras endast med stöd av allemansrätten. Studien avser att undersöka vad som krävs för att ett orienteringsarrangemang ska kunna bedrivas med stöd av allemansrätten, hur arrangörer idag säkrar åtkomst till mark för deras verksamhet samt hur kunskapsnivån angående allemansrätt och gällande lagstiftning ser ut bland arrangörer ser ut idag. En enkät skickades ut till 87 stycken föreningar i sydvästra Sverige för att undersöka hur föreningar säkrade åtkomst till mark i samband med deras verksamhet och arrangemang, vilka lagar, riktlinjer och policys som föreningar använder i samband med deras verksamhet samt om utbildning inom allemansrätten sker i föreningen. Enkäten visade att kunskapsnivån inom vissa avseenden är låg bland föreningarna. Föreningarna är bra på att genomföra samråd före arrangemang, men långt ifrån alla föreningar genomför samråd med markägare, nyttjanderättshavare och jakträttsinnehavare innan nyritning eller revidering av orienteringskartor, samt att endast åtta procent av föreningarna undervisar medlemmar i allemansrätten. Kontakt togs med myndigheter och förbund för att höra hur de ser på organiserat friluftsliv. De som kontaktades var Svenska Orienteringsförbundet, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Resultaten som erhölls från detta visade att det finns lite olika tolkningar på hur allemansrätten ska tillämpas. Svenska Orienteringsförbundet hävdar att allemansrätten är tillämplig vid tävlings- och träningsverksamhet och att inget formellt tillstånd krävs från markägaren, förutom för områdena som krävs för parkering, mål, start etc. Samråd ska dock ske med markägare, nyttjanderättshavare och jakträttsinnehavare före kartritning och arrangemang. LRF säger i princip samma sak, alla arrangemang kräver samråd med markägaren och andra nyttjanderättshavare, men de säger också att denne kan säga nej till ett arrangemang om det riskerar att skada naturen eller störa markägarens intressen. Naturvårdsverket sade att det inte går att generalisera allemansrätten, utan att enskilda bedömningar vid varje tillfälle måste göras. Slutsatsen som kan dras sett ur detta är att allemansrätten är tämligen komplex och att dra konkreta gränser för när allemansrätten gäller och inte gäller i samband med orienteringsverksamhet är svårt. Olika marktyper påverkas i olika grad när människor passerar, och vad som kan vara tillåten påverkan på en viss marktyp kan vara otillåten på en annan. Markägaren får inte eller åsamkas påtaglig skada eller olägenhet för att arrangemanget ska omfattas av allemansrätten, och vad som är påtaglig skada är även det svårdefinierat. / The right of public access is not defined in Swedish law but is based on custom and ancient traditions dating back to the Middle Ages. However, the right of access is mentioned in the legal text, in RF 2 chapter 15 § 4 pcs. as well as in MB 7 chapter 1 §. There are laws that define the utmost limits of the right of public access, such as the rules of brottsbalken such as åverkan, hemfridsbrott, tagande av olovlig väg and egenmäktigt förfarande. However, the right of public access does not define that everything that is not illegal is permitted, and the right of public access requires that respect is shown. Chapter 2 of miljöbalken, Allmänna hänsynsregler m.m. set limits for what all those engaged in activities in nature must follow. In terms of organized outdoor activities, which orienteering is classed as, the right of public access is even more complex. All participants in an event can be within the limits of the right of public access, but it does not mean that the entire event can be held solely based on the right of public access if the damage or disturbance done by all participants is too high. The study intends to investigate what is required for an orienteering event to be conducted based on the right of public access, how organizers today secure access to land for their events and how the level of knowledge regarding the right of public access and current law is today. A survey was sent to 87 associations in southwestern Sweden to investigate how associations secured access to land in connection with their activities and arrangements, which laws, guidelines and policies used by associations in connection with their activities as well as on education in the right of public access are in the association. The survey showed that the level of knowledge in some respects is low among the associations. The associations are good at conducting consultations prior to arrangements, but far from all associations contacted landowners, usufructuaries and owners of hunting rights prior to the making of orienteering maps. Also, only 8% of the associations teach members in right of public access. Contact was taken with authorities and federations to hear how they look at organized outdoor activities. Those who were contacted were the Swedish Orienteering Association, the Swedish Environmental Protection Agency, the County Administrative Board and the Federation of Swedish Farmers. The results obtained from this showed that there are several interpretations on how the right of public access is applied. The Swedish Orienteering Association claims that the right of public access is applicable to all events and that no formal permission is required from the landowner, but consultation with the landowner, any usufructuaries and gamekeeper should always be held. The Federation of Swedish Farmers also says that consultation with the landowner, any usufructuaries and owners of hunting rights always is necessary and that they can deny access if the event has any risk of damaging or disturbing either the nature or the landowner’s interests. The Swedish Environmental Protection Agency in their assessment said that it is not possible to generalize when the right of public access is applicable, without individual assessments at every individual situation. The conclusion that can be drawn from this is that the right to public access is quite complex and to lay down concrete limits for when the right of public access applies and not applicable in connection with orienteering events is difficult. Different land types are affected to a different extent when people pass, and what may be allowed impact in one area may not be allowed on another. Landowners shall not receive or incur material injury or inconvenience for the event to be covered by the right of public access, and what is material injury is also difficult to define.

Thesis (Ph.D. (Public Administration)) -- University of Limpopo, 2016 / Refer to document

When infrastructure is under construction there may be a necessity for temporary land access. This thesis aims to explore the temporary needs of land while municipal streets and roads are being constructed. Needs that doesn´t remain when the street is completed. Those needs can for example be temporary cargo roads or - as the cover image shows - a work area by the side of the road. When national infrastructure is constructed there are legal possibilities to arrange temporary land access compulsively. Temporary usufruct can be created forcibly through work plans according to the Railway Construction Act and the Road Act. On the other hand, when municipal infrastructure is constructed these legislations do not apply. There is no law that directly regulates municipal road construction. In special legislation which regulates municipal land access there is no explicit support for compulsive temporary land access. An empirical study shows that municipalities to a high degree rely on voluntary agreements to access land temporary. In those situations where agreements cannot be met, but there is still a great need of temporary land access, the municipality turn to the cadastral authority. However, the cadastral authority has dubious support in legislation to establish rights of a temporary nature compulsively. A solution that has been applied in practice is formation of temporary easement by the cadastral authority, to meet the necessity of temporary work areas. This solution would be contrary to the requirement of that the purpose of easements must be of permanent significance. Interviews has also indicated that easements formed by the cadastral authority for permanent roadside ditches sometimes also are used as temporary work areas during construction of streets. If such an easement is used for another purpose than a ditch, the easement’s right is exceeded. It cannot be considered a legal secure order that easements are used for other purposes than intended. There have not been found a satisfactory way in the legislation to compulsively meet the need of temporary land access for municipalities. It is therefore proposed that a change is made in the legislation to allow the cadastral authority to form temporary easements for temporary land access. The change should be an exception of the requirement for permanent significance in those cases the purpose of the easement fulfills an important public interest and is temporary. As an alternative, enabling of temporary usufruct through zoning plans could be a solution to the problem. / Vid anläggande av infrastruktur kan det finnas behov av tillfällig markåtkomst. Detta examensarbete tar sikte på de tillfälliga behov av mark som finns vid anläggande av kommunala gator och vägar. De tillfälliga behoven kan utgöras av alltifrån tillfälliga transportvägar till – som bilden på framsidan visar – ett arbetsområde vid sidan av vägen. När statlig infrastruktur ska anläggas finns legala möjligheter att ordna tillfällig markåtkomst tvångsvis. Tillfälliga officialnyttjanderätt kan tillskapas genom järnvägs- och vägplan enligt lagen om byggande av järnväg respektive väglagen. När kommunal infrastruktur ska anläggas är dessa lagar inte tillämpliga. Någon enskild lagstiftning för kommunal gatubyggnation finns inte. I speciallagstiftning som tillgodoser kommunala markbehov finns inte heller något uttryckligt stöd för tvångsvis tillfällig markåtkomst. I examensarbetet har en empirisk undersökning med intervjuer genomförts. Där har framkommit att kommuner i hög grad förlitar sig på frivilliga överenskommelser. I de fall avtal inte kan slutas, men behoven av tillfällig markåtkomst är stort, tvingas kommunen vända sig till lantmäterimyndigheten. Emellertid har lantmäterimyndigheten tvivelaktigt stöd i lag för att kunna bilda rättigheter av tillfällig natur. En lösning som har tillämpats i praktiken är bildande av tillfälligt officialservitut enligt 7 kap. 1 § FBL, för att tillgodose behov av arbetsområde. Denna lösning torde dock vara i strid med kravet på att ändamål med servitut måste vara av stadigvarande betydelse enligt 14 kap. 1 § JB. Det har även uppmärksammats att servitut för permanent slänt ibland används som tillfälligt arbetsområde under byggtiden av kommunala gator. Om ett släntservitutsområde använts för annat ändamål än slänt överskrids rättigheten. Ingen särskild prövning har gjorts av det andra ändamålet, dvs. arbetsområdet. Till följd av detta görs intrång i äganderätten utan prövning, vilket kan anses vara en kränkning av äganderätten. Sammanfattningsvis har inga tillfredsställande sätt hittats, som tvångsvist kan tillgodose behovet av tillfällig markåtkomst vid gatubyggnation. Därför föreslås att en ändring görs i 7 kap. 1 § FBL som medger avsteg från kravet om stadigvarande betydelse, i de fall ändamålet med servitutet tillgodoser ett angeläget allmänt intresse och är av tillfällig natur. Ett alternativ till detta är att tillfälliga officialnyttjanderätter kan tillskapas genom en detaljplan.