No description available.

Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>

This study investigated Swedish primary school EFL learners' foreign language anxiety in years 1-3 by using mixed-method research. The aim of this study was to illustrate what factors caused foreign language anxiety (FLA) and unwillingness to communicate among the second language learners. In this study, a total of 85 pupils and five teachers participated. The study includes Horwitz, Horwitz, and Cope's (1986) foreign language classroom anxiety scale, in a pupil-based questionnaire. The study was also complemented with classroom observations and interviews with the teachers and the pupils. The results showed a tendency for girls experiencing more foreign language anxiety than boys. The study also showed that FLA increased throughout the grades. The pupils' expressed beliefs of FLA were the fear of making mistakes and different factors related to their low self-esteem.

Language anxiety (LA) is “the worry and negative emotional reaction when learning and using a second language and is especially relevant in a classroom where self-expression takes place” (Gregersen &amp; MacIntyre, 2014, p. 14). In the present study, particular attention is drawn to the development of students’ communicative competence and speaking proficiency in English-as-a-foreign-language (EFL) classrooms. The prevalence and effects of foreign language speaking anxiety (FLSA) were examined among Swedish EFL lower secondary school students, reporting the triggers of foreign language anxiety (FLA) and FLSA from the perspective of pupils and teachers. A mixed-methods approach was applied to collect data from pupils (N=273) where a self-report questionnaire, a modified version of the Foreign Language Classroom Anxiety Scale (FLCAS) operationalised originally by Horwitz, Horwitz, and Cope (1986) is administered, plus open-ended semi-structured interviews with open-ended and closed questions were conducted with pupils (N=67) and teachers (N=5). The participants were grouped into three categories: low, medium and high anxiety, based on their scores. The results showed that 26% of the participants were assigned as low anxious learners; 59% of the students experienced medium levels of FLSA and 15% of the pupils were highly anxious language learners. Interviews with pupils and teachers explored the effects and the sources of the FLA and FLSA on pupils’ oral and general English language proficiency (fear of negative evaluation (FNE), affective variables, grades, teachers, classmates, pronunciation, and classroom atmosphere), noting that some pupils reported that monologic genres such as long episodes of speaking, evaluation situations and giving an oral presentation present the most anxiety-provoking contexts in EFL lessons.

The purpose of this paper is to examine in depth and to synthesize the literature on foreign language anxiety, with specific focus on speaking anxiety. This paper reviews the development of the foreign language anxiety construct and extensive research on its relationship with other domains of second language acquisition, including specific language skills and language learning processes. Review of the literature has confirmed that foreign language anxiety plays a significant role in learners’ performance and achievement. However, there are still many areas that need further research and clarification. Variables such as individual differences still cloud the relationship between anxiety and achievement, thus suggesting that further research should be conducted in order to clarify the effects of foreign language anxiety and should strive to alleviate learners’ anxiety in the language classroom. / text

The aim of this study is to: (1) examine whether non-native EFL teachers experience feelings of foreign language teaching anxiety; (2) investigate whether non-native EFL student teachers experience feelings of foreign language teaching anxiety; (3) examine how the participants’ feelings of foreign language teaching anxiety compared with other cultural groups in previous studies; and (4) examine how foreign language teaching anxiety affects foreign language classroom instruction. In total, 79 non-native EFL teachers and 131 non-native EFL student teachers participated in this study by completing a battery of questionnaires. The results indicated that both non-native EFL teachers and student teachers experience varying levels of foreign language teaching anxiety. However, foreign language teaching anxiety does not appear to have any effect on the foreign language teaching/learning activities the teachers or student teachers use in their classrooms. / text

The thought of learning another language makes some people cringe, while others display neutral to positive reactions. To understand the complex experiences of students learning a new language, this study investigated the affective psychological development encompassing language anxiety (LA) among nonnative Englishspeaking college students in the United States (US). The purpose of this study was to identify LA, while keeping in mind that some of the LA experiences may be moderate to none, and to explore the nature of this phenomenon. Ten university students from nine different countries were interviewed concerning their experiences learning and functioning in English in the US. While only a few studies have reviewed the nature of LA encompassing the possible existence of facilitating LA, this study investigated both the positive and negative effects of anxiety on second language learning. The answer to the research question, "How do college students in the US whose native languages are not English experience LA" was pursued by using qualitative analyses. The results indicated a new construct of LA, identity frustration, and its relationships to the other LA constructs already specified in the literature. The study also suggested the timing when students cease to translate between the two languages to be the point where they experience a lower level of LA. In addition, four other themes emerged. They are culturerelated LA; the recursive nature of LA; relationships among selfexpectation, selfconfidence, and LA; and facilitating LA, termed euphoric language tension.

I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning. Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet. Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet. Modellen bygger på tips för att minska och hantera språkängslan som forskningen om språkängslan förespråkar, grupperade i sex olika kategorier. Som språklärare kan man exempelvis tänka på att lägga upp undervisningen på ett sätt som minskar språkängslan, eller direkt diskutera språkängslan med eleverna. Studien visar att elever som känner språkängslan i främmandespråksklassrummet får sämre förutsättningar och därför är det något som språklärare måste ta hänsyn till i undervisningen. Avslutningsvis diskuteras relationen mellan tipsen för att minska språkängslan och fördelarna med det kommunikativa klassrummet. Till exempel är risktagande i språket något som värdesätts i det kommunikativa klassrummet såväl som av forskningen för att minska språkängslan. Kontentan i uppsatsen är att inlärare är personer som inte bara kan tänka, utan också känna, och därför måste språkängslan tas hänsyn till i ett kommunikativt främmandespråksklassrum.

This study aimed to identify the relationship between foreign language speaking anxiety and foreign language learning motivation. In addition to this, the motivational level of learners, the effect of gender on this motivational level and the relationship between motivational orientations were examined. Besides, the level of foreign language speaking anxiety that the students experience, the effect of gender on this anxiety and the relationship between foreign language speaking anxiety and students&rsquo / motivational level were also investigated. Finally, foreign language speaking anxiety was studied in detail via face to face interviews. Participants of the study included 383 pre-intermediate students at Afyon Kocatepe University English preparatory program. The data were collected via two questionnaires administered to these participants and 19 participants were interviewed to get in-depth data on speaking anxiety. The quantitative data were analyzed through descriptive and inferential statistics. The content analysis was used to analyze the qualitative data. The results of the quantitative data revealed that students had a moderate level of foreign language learning motivation, female students were more motivated than males and motivational orientations were positively correlated on a moderate level. It was also found that students at AKU experienced a low level of foreign language speaking anxiety and female students got more anxious than males while speaking English in classroom atmosphere. Besides, foreign language speaking anxiety and foreign language learning motivation were found to be negatively correlated on a moderate level. Quantitative data of the study demonstrated that foreign language speaking anxiety is a separate phenomenon with its own sources, aspects, variables and effects on learners.