The subject matter of this dissertation is children’s use and development of emotive expressions. While prior studies have either focused on facial expressions of emotions or on emotions in the social mechanisms of in situ interactions, this thesis opts to merge two traditions by applying an interactional approach to the interpretation of child–child and child–adult encounters. This approach is further supplemented with an interpretational frame stemming from studies on child development, sociology and psychology. In order to depict the multi-leveled process of socialization, a number of sub-areas are investigated such as the emotive expressions per se; how and when these expressions are used in interaction with parents and siblings; the kinds of responses the children get after using an emotive expression; parental acts (verbal or nonverbal) that bear on children’s conduct and their choice of such expressions. Finally, the relation between nonverbal displays and language as expressive means for emotions is analyzed from a developmental perspective. The data consists of video-recordings of five sibling groups in the ages between 1 ½ and 5 ½ who were followed for 2 ½ years in their home environment. In all, 19 recordings (15 h) were transcribed and analyzed. The results from the study lead to several different taxonomies previously not discussed in the pertinent literature: (i) the nonverbal, vocal and verbal emotive expressions used by children; (ii) the different means these expressions were put to in child–parent encounters; (iii) the ways relations to siblings can be seen as creating and shaping certain emotive processes. Furthermore, this work demonstrates that parental responses are of vital importance for the outcome of specific child expressions. As parents reprimand, comfort, praise and mediate in their interaction with their children, they create paths later used by the child as she practices and acquires her own expressive means for handling emotions in interactional contexts. Finally, a developmental frame of language and nonverbal acts is elaborated and suggested as a tool for discovering the paths of linguistic and emotional socialization. / För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

This chapter compares spatial constructs in mental imagery to spatial constructs in non-metaphorical and metaphorical language. The study is based on a psycholinguistic survey of people’s mental imagery for paths and roads, and a previous corpus-linguistic investigation of path- and road-instances from the British National Corpus (the BNC) (see Johansson Falck 2010). The aim is to investigate if spatial path and road constructs in mental imagery focus on similar aspects as those in metaphorical language. The study shows that mental imagery and metaphorical language are more restricted than non-metaphorical language, and typically are related to the specific anticipations for bodily action that paths and roads afford. The focus is on function, which influences both direction and manner of motion. / Embodiment of Motion Metaphors

<p>This essay investigates the extent and significance of a gender decisive language in the foreign language classroom. Focus lies on teachers teaching English as a foreign language and their attitudes towards gender neutrality from a pure linguistic point of view.</p><p>My starting point was previous research done concerning my topic and the survey was performed through questionnaires that were sent out with both qualitative and quantitative questions to thirty teachers.</p><p> </p><p>My findings indicate that the teachers contradict themselves when answering the questionnaire. Their knowledge of gender neutrality is surprisingly low, but they think they know more than they actually do. It is essential to teach more about gender decisive language in schools and at the Teachers’ Education to promote equality. Conclusions can be drawn that this is an issue not dealt with enough and that teachers seem to have a distorted image about their approach concerning gender neutrality.</p>

<p>En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:</p><p>• På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?</p><p>• Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?</p><p>• Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?</p><p>Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper</p> / <p>A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was:</p><p>• In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education?</p><p>• How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching?</p><p>• How do the students see themselves and their future, their education and their disability?</p><p>The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups</p>

<p>Abstract</p><p>In English usages such as mankind and job titles ending in -man (fireman, chairman) when referring to people in general are considered sexist. Sexist language makes a distinction between women and men and it can exclude, trivialize or diminish women. Therefore, the aim of this paper was to study the sexist or non-sexist use of occupational terms in The San Diego Union Tribune and The Daily Aztec. The questions that were investigated were how the newspapers used affixed terms ending in –man and -woman, if they added female/woman/lady to refer to women, but also how they referred to traditional female professions (nurse, midwife). The study was conducted by hand by using a textual analysis, which was both qualitative and quantitative in nature. The study showed that the newspapers primarily use non-sexist occupational terms and avoid using female markings, even when reference is being made to women who have traditional male professions. The sexist usage that was most common was the affixed terms ending in –man and –woman. One conclusion that could be drawn was that The San Diego Union Tribune follows The Associated Press Stylebook’s policy about the usage of coined words such as chairperson and spokesperson.</p>

<p>Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.</p>

<p>Uppsatsens huvudsakliga syfte är att inventera och beskriva metaforer i ett algebrakapitel i matematikboken Matte Direkt år 9. Metaforerna i texten har excerperats, kategoriserats och slutligen delats in i ordklasser.</p><p>Det förekommer i genomsnitt sex metaforer per sida i kapitlet och de är uteslutande inaktiva. Några av dessa kan dessutom räknas till de två begreppsliga metaforerna matematiska funktioner är maskiner och kunskap är verktyg. De inaktiva metaforerna representeras främst av verb (59 procent) och substantiv (31 procent), som är öppna ordklasser, innehållsord och bär fram metaforer.</p><p>Metaforerna fungerar, tillsammans med andra faktorer, konkretiserande på matematikämnet, vilket främjar elevers förståelse. I det analyserade materialet är metaforernas funktion främst pedagogisk genom deras konkretisering av ett abstrakt område inom matematiken.</p>

Thesis (M.A.)--Indiana University, 2009. / Title from screen (viewed on February 1, 2009). Department of English, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). Advisor(s): Julie A. Belz, Ulla M. Connor, Thomas A. Upton. Includes vitae. Includes bibliographical references (leaves 65-67).

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2006. / Vita. Includes bibliographical references.