Thesis (Ph. D.)--University of California, Santa Cruz, 1994. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 263-288).

The central issue in this thesis is configurationality, which has broadly been defined in terms of a division of the world's languages based on their core syntactic structure. Specifically, languages are traditionally divided into so-called configurational and non-configurational languages. Configurational languages are assumed to be languages with many restrictions on word order, and non-configurational languages are assumed to be languages with very few or no word order restrictions. Many linguists posit a strict division between the two different types of languages. In this thesis I propose a non-derivational approach to configurationality, and I discuss in detail three posited characteristics of non-configurational languages (in comparison to configurational languages): free word order, discontinuous expressions and subject-object asymmetries in binding. I propose a four-way classification of languages instead of a two-way one, based on constraints on annotations on phrase structure nodes, both for argument functions and for information structural roles (such as topic and focus). I propose that this four-way distinction is what underlies configurationality. I show that discontinuous expressions and potentially subject-object symmetries follow from the nature of languages that have traditionally been classified as non-configurational. For my analysis I employ Lexical Functional Grammar (LFG), a non-derivational framework which is particularly well-suited to account for languages in which grammatical functions are not tied to specific phrase structural positions, due to its parallel architecture. This characteristic of LFG enables me to provide a straightforward classification of languages, by the ability to separate the influence of grammatical functions and information structural roles on word order and phrase structural configuration.

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8. I litteraturstudien tar jag upp definitioner av begreppen stil, livsstil och identitet. Vidare har jag tittat närmare på områden som berör stil och identitet som grupptillhörighet, media och konsumtion, kläder som uttrycksform för stil, samt identitetsarbete och identifikation. I resultatdelen redovisar jag hur sex flickor ser på sig själva med avseende på stil och identitet. I slutdiskussionen har jag sammanflätat stil och identitet till en helhet genom att belysa flickornas svar i intervjuerna med författarnas åsikter och mina egna tankar. Genom detta arbete har jag inhämtat kunskap om unga människors syn på sig själva och om hur de betraktar sin omgivning. Vidare har jag lärt mig hur begreppen stil och identitet förhåller sig till varandra.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.

Detta examensarbete uppmärksammar andraspråkselevers svårigheter med att ta till sig undervisningsinnehållet på ett språk de ännu inte behärskar till fullo samt vad man som lärare kan göra för att undervisningen ska fungera trots språkliga begränsningar. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en intervjuundersökning. Litteraturgenomgången redogör dels för forskning kring andraspråkselevers språkliga förutsättningar och hur undervisning för andraspråkselever bör utformas, dels för synpunkter från lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Här framkommer bl.a. att en bristande ordförståelse utgör det största hindret för förståelsen av ämnesundervisningen och att elever som lär sig ett andraspråk i skolåldern således snabbt måste utveckla ett stort ordförråd. Vidare poängteras att undervisningen måste ges kontextuellt stöd och bygga på elevernas förförståelse för att fungera innan ordförståelsen är fullständigt utvecklad. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare uppfattar och hanterar andraspråkselevernas situation i ämnesundervisningen. Informanterna består av fem lärare i år 4-6, med olika antal andraspråkselever. Alla fem lärare visar en medvetenhet vad gäller andraspråkselevernas svårigheter och arbetar också aktivt för att i undervisningen kompensera dessa. Lärarna i studien anser att de flesta andraspråkselever klarar sig bra. Det finns dock elever vars behov lärarna inte helt och hållet anser sig kunna tillgodose.

In this study, titled Learning in a language that isn't one's own - the case of Jamaica, our intention is to give a picture of what the language situation in Jamaica is like. English is the official language in Jamaica, but it is coexisting with Jamacian Creole, which is not admitted as a official language, but it is the language of the people. In this study we try to point out possible factors that have created the language situation of Jamaica. We have mostly focused on the situation at school, all teaching is supposed to be in English. We have observed attitudes among pupils and teachers to English and Jamaican Creole. We will also give general explanations of the terms Pidgin and Creole and we will give a brief history background of Jamaica.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1. Genom intervjuer fick vi ta del av elva olika lärares åsikter i detta ämne. Resultatet av vår undersökning visade att det inte finns några tydliga för- eller nackdelar med tidig engelskundervisning. Lärarintervjuerna klargjorde att man på varje skola valde att ta till sig de argument som passade just deras undervisningssätt. På de skolor vi valt att ta med i vår undersökning varierade starten av engelskundervisningen från år 1 till år 4. Våra intervjuer visar att engagerade och motiverade lärare är den största drivkraften för att en tidig start av engelskundervisning ska vara genomförbar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning. I undersökningsdelen var målet att studera hur man bearbetar ord i ett antal läromedel i franska för årskurserna 7-9. Jag avsåg även att ta reda på om det fanns skillnader mellan böckerna i denna fråga. Resultatet av undersökningen visar att de läromedel jag har granskat bearbetar ordkunskapsuppbyggnad på olika sätt genom att olika typer av övningar och arbetssätt prioriteras.