<p>I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.</p><p>Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.</p><p>Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt.</p><p>Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.</p>

<p>Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.</p><p>Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.</p><p>Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser. De resultat som framkommit är inte av någon större vetenskaplig relevans, utan ger enbart data kring vilka det går att spekulera.</p>

<p>This essay investigates the relationship between gender and politeness, specifically in the areaof requests. The reason why this topic was chosen is that it is claimed that men and womencommunicate differently and express requests differently. The aim is to identify and clarifythe different manners men and women express politeness with regard to the phrases Canyou…? and Could you…?. A total of 200 occurrences of Can you…? and Could you…? wereselected and analyzed from the Corpus of Contemporary American English (COCA).</p><p>The working hypothesis was that, in accordance with their gender “regulations”,women use Could you much more than men and therefore act more polite. The findings,however, are contradictory and indicate that this was not the case. Men tend to use the morepolite form Could you, and women tend to use the less polite form Can you. Moreover,requests are in some contexts expressed similarly by men and women. Therefore, the generalclaim about women being more polite in their language may not be correct.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2003. / Supervisors: Brian M. Stross and Nikolai K Grube. Vita. Includes bibliographical references. Available also from UMI Company.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1982.

Thesis (M.A.)--University of California, San Diego, 2009. / Title from first page of PDF file (viewed July 7, 2009). Available via ProQuest Digital Dissertations. Includes bibliographical references (p. 120-126).

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1982. / Also available in print.

<p>Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.</p><p>Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.</p>

En människas språkutveckling är fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn på några få år goda språkbrukare. Språket, som är ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det går till. Ändå har på senare år personal i skolor och förskolor signalerat att man känner oro över barns språk. En del barn har börjat första klass utan att ha de språkkunskaper som behövs för att klara undervisningen. Hur man valt att arbeta för att hjälpa dessa barn är olika. I den här studien har jag valt att följa arbetet på en skola där man arbetar med ett ettårigt språkprojekt. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur och varför man driver ett språkprojekt, för barn i förskola och skola. Hur lär sig barn språk? Hur kan skolan arbeta med elevernas språkutveckling? Hur beskriver pedagoger språkarbetet i skolan och hur upplever de deltagande pedagogerna språkprojektet? Detta var mina frågor vid starten av arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där intervjuer och samtal varit den största och viktigaste informationskällan, men även observationer och studiebesök har legat till grund för resultatet. Mina tolkningar visar att det strukturerade arbetssätt som det pågående språkprojektet initierat, uppfattas som positivt av flera pedagoger, även om det finns kritik mot vissa delar.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.